Organiserad brottslighet, tunnelseende och dess konsekvenser Vilka svar ger forskningen på vad som kan göras för att krossa gängen och bryta brottsutvecklingen? Och hur är det att forska om de frågor som står högst upp på den politiska agendan? Om det berättar Amir Rostami, polis och professor i kriminologi vid…
Inlägg publicerade i “Forskning”
Huvudbudskap i rapporten från Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering. Forskning visar att det finns insatser som involverar socialtjänst eller motsvarande som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet bland unga personer. Slutsatser Efter att ha gått igenom den samlade vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser:…
SBU-rapport: Forskning visar att det finns insatser för unga personer som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet. Huvudbudskap Forskning visar att det finns insatser som involverar socialtjänst eller motsvarande som kan minska skjutvapenvåld, medlemskap i gäng och fortsatt kriminalitet bland unga personer. Slutsatser Efter att ha gått…
Ungdomar mellan 15 och 17 år som begår så allvarliga brott att påföljden skulle varit fängelse om individen varit myndig straffas sedan 1999 i regel med sluten ungdomsvård. Verkställigheten sker vid något av Statens institutionsstyrelses (Sis) särskilda ungdomshem. Att vara frihetsberövad är i allmänhet negativt för de unga. För att…
Nu har symposiet startat och du kan få med information från Brottsförebyggande Rådets hemsida. bra.se På denna sida finns inspelade framföranden. Prisvinnare 2023 Beatriz Magaloni (Mexiko/USA) har tilldelats the Stockholm Prize in Criminology 2023. Genom sin forskning, främst från Mexiko och Brasilien om relationen mellan fattigdom och hur samhället styrs,…
Enligt statistik från Eurostat är Sverige det land i Europa som, tillsammans med England och Wales, har det högsta antalet våldtäkter per capita. Det genomsnittliga antalet anmälda våldtäkter per 100 000 invånare åren 2013 – 2017 var 63 i Sverige, att jämföra med nio i Tyskland, tre i Bulgarien och två…
Sedan 1980-talet har den svenska välfärdsstaten i allt större mån anpassats efter en marknadslogik, inspirerad av nyliberala tankegods.1 Under samma tidsperiod skedde även en förändring inom den kriminalpolitiska diskursen, med allt större fokus på repressiva åtgärder och nykriminaliseringar.2 1980-talet representerar även en brytpunkt i fråga om ekonomisk ojämlikhet, givet att…