Tidskrift för Kriminalvård utgavs första gången 1946.
Efter att under 75 år varit en traditionell tidskrift i pappersformat kommer tidskriften från mars 2021 uteslutande att publiceras digitalt.
En 75-åring kliver in i cybervärlden med vidgade ansatser!
Sverige har tillsammans med de andra nordiska länderna varit känt för sin goda kriminalvård. Delegationer och forskare från runt om i världen har besökt svenska fängelser och förvånats över de relativt goda fysiska förhållandena, ensamceller, förhållandet mellan intagna och personal, permissionssystemet och de öppna anstalterna. Fängelsebeläggningen i Sverige och de övriga nordiska länderna hör till den lägsta i världen. Så sent som 2008 myntade en forskare från Nya Zeeland det ofta återgivna uttrycket Scandinavian exceptionalism för att beskriva ett ideal för andra länder.
Denna beskrivning är nu inte längre given. I hela västvärlden pågår en punitive turn, en straffande vändning, inom kriminalpolitiken. Sättet att tala om lagöverträdare och fångar tenderar att avhumaniseras och bygga på grova generaliseringar. Inkapacitering blir ett allt vanligare och exklusivt incitament för fängelsestraffet. Fängelsebeläggningen stiger. Traditionella rättssäkerhetsprinciper ifrågasätts eller överges. Utvecklingen mot en populistiskt grundad kriminalpolitik blir allt tydligare.
Denna utveckling har i en ökande grad kommit att prägla också Sverige. Efter en nedgång av fängelsebeläggningen sedan mitten av 00-talet stiger antalet intagna. Prognoser görs från Kriminalvården som pekar mot ett ökat platsbehov för ett par tusen fångar. En extrem expansion av strafflagstiftningen utgör en grund för dessa prognoser. Politikerna synes tävla om att finna fler straffrättsliga lösningar på sociala problem. I denna tävlan lämnas såväl effektmässiga konsekvenser som ekonomiska utan avseende. Sådana aspekter lyser vanligen med sin frånvaro i debatten, som inte alltid bygger på en kunskap om nu gällande regler och förhållanden inom det straffrättsliga området.
Kriminalpolitiken i stort påverkar därmed i allt större utsträckning kriminalvården.
Mot denna bakgrund utvidgar Tidskrift för Kriminalvård sitt mandat.
Tidskriften vill bli ett forum för kriminalpolitisk information, analys och inte minst debatt.
Ett sådant forum saknas i dagens Sverige i en situation när det behövs mer än någonsin.
Idealt bör ett sådant forum samla olika åsiktsriktningar samt en idéutveckling i en uppfriskande och framåtsyftande anda!