Christer Hallqvist om kriminalvårdens expansion, personalbrist och förändrade klientgrupp
Kriminalvårdens kamratförening har den 6 februari genomfört ett möte på zoom där Christer Hallqvist intervjuades. Han är central facklig företrädare inom SEKO och med över 40 års erfarenhet av kriminalvården. Han tecknar en bild av en myndighet under kraftig expansion, men också under stark press – med personalbrist, förändrade klientgrupper och ökande arbetsmiljöproblem.
Fullbelagda anstalter och växande personalproblem
Christer Hallqvist började sin karriär inom kriminalvården 1985 vid Tidaholmsanstalten. Sedan 2019 är han central ordförande och har därmed ett övergripande perspektiv på utvecklingen. Hans beskrivning av nuläget är tydlig: anstalterna är fullbelagda och rekryteringsproblemen är omfattande.
– Kriminalvården lyfter ofta fram att många söker jobb, men samtidigt har man sänkt kraven för att kunna rekrytera. Det visar att det finns ett grundläggande problem. Dessutom avslutas en stor andel provanställningar i förtid, vilket tyder på att man inte alltid rekryterar rätt personer, säger han.
En del nyanställda lämnar också själva yrket efter kort tid, när de inser vad arbetet innebär. Resultatet blir att nybyggda anstaltsplatser ibland inte kan tas i bruk eftersom det saknas personal.
– Vi har byggt nya anläggningar som stått tomma i månader. Det visar hur allvarlig situationen är.
Överfulla häkten och fler långtidsdömda
Situationen i häktena är särskilt ansträngd. Många personer sitter kvar i häkte trots att de redan dömts, eftersom det saknas platser på anstalt.
– Över 300 personer sitter i häkte trots att de fått sina domar. Det innebär att de befinner sig i en miljö som inte är avsedd för verkställighet av straff.
Samtidigt ökar kriminalvårdens kapacitet kraftigt. Tusentals nya platser planeras de kommande åren, som en följd av politiska beslut om hårdare straff och fler frihetsberövanden.
– Det här kommer att påverka kriminalvården under lång tid framöver, säger Hallqvist.
En allt mer våldsam miljö
En av de mest oroande förändringarna gäller klienternas beteende.
– Förr fanns det något vi kallade ”tjuvheder”. Man kunde ha konflikter, men man attackerade inte personalen på samma sätt. Den tiden är förbi.
Han beskriver en tydlig ökning av grovt våld mellan intagna, ofta med flera gärningsmän mot en ensam person.
– Det handlar inte längre om en mot en. Det kan vara tio mot en. Vi har sett mycket allvarliga misshandelsfall. Det är en utveckling som påminner om 1990-talet, och det är oroande.
En bidragande faktor är att fler personer med koppling till organiserad brottslighet nu sitter i fängelse.
– Vi uppskattar att omkring 1 500 intagna har kopplingar till organiserad brottslighet. De har ofta en stark kriminell identitet och liten motivation att förändras.
Brister i arbetsmiljö och ledarskap
Trots att lönerna har höjts anser Hallqvist att andra faktorer är viktigare för att behålla personal.
– Arbetstiderna, arbetsmiljön och ledarskapet är avgörande. Många upplever att chefer är frånvarande och att stödet brister. Den höga personalomsättningen gör det svårt att skapa stabila arbetsgrupper, vilket i sin tur påverkar säkerheten och arbetsmiljön negativt. Tidigare hade vi stabila personalgrupper med lång erfarenhet. Nu har många bara arbetat kort tid. Det skapar osäkerhet och ökar belastningen på alla. Han menar också att administrativt arbete har ökat kraftigt, vilket tar tid från det operativa ledarskapet.
– Cheferna sitter ofta med administration i stället för att vara ute i verksamheten. Det påverkar både arbetsmiljön och verksamhetens kvalitet.
En tystare och mer försiktig organisation
Hallqvist beskriver också en förändrad organisationskultur. Det finns en ökad rädsla för att göra fel. Man pratar inte alltid direkt med varandra, utan rapporterar istället till chefer. Det skapar en försiktigare och mindre öppen organisation. Han menar att detta kan bidra till stress och osäkerhet bland personalen. Om människor inte känner sig trygga i att uttrycka sig eller agera professionellt påverkar det hela verksamheten.
Rekrytering och erfarenhet avgörande
Enligt Hallqvist behöver kriminalvården bli bättre på att rekrytera personer med livserfarenhet och social kompetens. Det handlar inte bara om utbildning. Det viktigaste är förmågan att hantera människor, att kunna kommunicera och skapa respekt. Han framhåller att äldre och mer erfarna personer ofta är särskilt värdefulla. Personer med livserfarenhet bidrar till stabilitet och trygghet. Det är en resurs vi behöver ta tillvara bättre.
Framtiden: expansion och ökade utmaningar
Kriminalvården står inför en historisk expansion. Samtidigt finns stora utmaningar när det gäller personalförsörjning, arbetsmiljö och säkerhet. Den största frågan är om vi kommer att kunna rekrytera och behålla tillräckligt med personal. Utan personal spelar det ingen roll hur många nya platser vi bygger.
Kommentarer är stängda.