Kriminalvården befinner sig i ett allvarligt läge!

I lagens namn, P1 beskriver ett allvarligt läge. Lyssna här.

Överfulla fängelser och en kriminalvård som går på knäna. Så ser situationen ut i Sverige 2022. Överbeläggningarna och trängseln skapar inte bara dålig stämning bland de som fängslas utan har även blivit en riskfaktor när det gäller säkerheten.

Överfulla häkten och fängelser utmanar kriminalvården.

– Kriminalvården befinner sig i ett väldigt allvarligt läge, utifrån kapacitetsbristen, säger Joakim Righammar som är tillförordnad enhetschef för planeringsenheten inom Kriminalvården.

Under nästan hela 2000-talet minskade trycket på kriminalvården i Sverige stadigt. Beläggningen på anstalter och häkten i Sverige var så låg att kriminalvården började nedmonteras. Men 2016 vände trenden plötsligt. En kombination av ökningen av grova brott i spåren av en växande gängkriminalitet och skärpt lagstiftning ändrade situationen för kriminalvården drastiskt. I mitten av juni låg beläggningsgraden på 113 % på svenska anstalter.

De senaste åren har också rapporter om hot och våld mellan intagna och hot och våld mot anställda ökat på anstalter och häkten.

Överbeläggningarna på anstalter och häkten ses som en av anledningarna till det ökade antalet incidentrapporter.

– Vi kommer ha det tufft 2022, 2023, kanske 2024. Sen har vi en gedigen planering för att skapa mer platser och få in medarbetare. Men dom närmsta åren kommer befinna oss i ett läge ganska likt det här, säger Joakim Righammar.

I lagens namn har tittat närmare på situationen inom Kriminalvården och vad konsekvenserna av överbeläggningarna blir.

Tidskrift för Kriminalvård ser behovet att komplettera med några frågor som aldrig ställs i radioinslaget som förtjänstfullt nog äntligen uppmärksammar allvaret med överbeläggningarna.

Programmet borde tydligare tagit upp att huvudskälet till överbeläggningen och de problem som följer av detta är lagstiftningstakten. Då förläggs ansvaret där det hör hemma.
Nu försöker politikerna ge sken av att det är brottsutvecklingen som leder till fler i fängelse. I verkligheten har utsattheten för brott reducerats till hälften under 20 år. Vi borde ha haft färre i fängelse nu är för 20 år sedan om fängelserna ska spegla utsattheten för brott. Ca 400 av 5900 intagna beräknas vara gängbrottslingar. 

Generaldirektör Martin Holmgren berättar om situationen i ett samtal med Kriminalvårdare.

Satsningen på polisen och straffskärpningarna har skapat ett dramatiskt läge på anstalter och häkten som nu är helt fulla av klienter. Det finns inga reservregler för vad som ska gälla vid full beläggning.
Kriminalvården förväntas både ha hög säkerhet och ett återfallsförebyggande innehåll, men antalet intagna kommer att öka från ca 6700 (anstalter och häkten) till ca 10 000 år 2030. Just nu har man 1200 tillfälliga platser, mest dubbelbeläggningar.  Först om tre till fyra år uppnås en balans så att beläggningen ligger på 95 %.
Det är också en krissituation vad gäller bemanningen. Man försöker rekrytera, men det är svårt. Det finns också risk för en större personalomsättning.
Det ser mörkt ut men Kriminalvården har ett stort förtroende. Man får de pengar som man behöver. Fast det är svårt att hänga med i takten för de kriminalpolitiska reformerna.

I lagens namn tog upp ett viktigt ämne men blev tyvärr ett väldigt spretigt program. Var det meningen att berätta för lyssnarna att kriminalvårdens kris nu hanteras med Krimyoga? Alla ansatser till analys av den uppkomna situationen undveks. Sorgligt att de entusiastiska kriminalvårdarna fick sammankopplas denna rappakalja. 

Några frågor som aldrig ställdes:

När kommer det självklara kravet att fängelserna omedelbart måste tömmas på intagna för att komma ner till högst 95% beläggning?

Frigivningen måste akut tidigareläggas för minst 500 intagna. De som har något halvår kvar av straffet bör kunna släppas utan vidare säkerhetsåtgärder. Beroende på vilken riksvärdering för återfall som kriminalvården gjort bör den intagne förses med elektronisk övervakning. En fotboja med gps och eventuellt förbud att uppehålla sig inom vissa områden. Halvtidsfrigivning med fotboja borde övervägas i detta nödläge för att sedan bli permanent. Fängelsestraff under ett år bör inte avtjänas på anstalt. Hur klokt är det att sätta unga människor på en brottshögskola?

Vem tar ansvar för den ökade risken för upplopp vid en värmebölja som nu drabbat södra Europa?

Överfulla fängelser ger ökad risk för upplopp. Vi minns en värmebölja för många år sedan då anstalten i Tidaholm sattes i brand av de intagna.

Vem tar ansvar för att den programverksamhet som bedrivs inne på fängelserna med målet att de intagna ska komma bättre ut har avstannat eller helt försvunnit?

Programverksamheten har svårt fungera när intagna inte kan flyttas till den anstalt som har det program som den intagne behöver för att komma bättre ut från straffet. Klosterverksamheten som fungerade omvittnat bra och har betytt otroligt mycket för många intagna har upphört. Klosterbyggnaden på Skänningeanstalten ska byggas om för personaländamål.

I väntan på fler och bättre program från I lagens namn om den krisartade överbeläggningen rekommenderas återigen läsning av Straffhöjning och kriminalpolitik.