De vanligaste brotten – dramatisk reducerad utsatthet under 20 år!
Att risken att utsättas för våld, stöld eller skadegörelse har sannolikt i stor omfattning reducerats för individer.
Kjell Elefalk, senior rådgivare i trygghetsfrågor och tidigare utvecklingsdirektör vid rikspolisstyrelsen, skriver här om oförmågan i svensk offentlig debatt att redovisa grundläggande fakta om brottsutvecklingen.
Den 30 mars 2022 presenterades de första resultaten och analyserna från den årliga nationella SOM-undersökningen 2021, under ett seminarium i Göteborg. Resultaten visar bland annat att oro för och fokus på brottslighet fortsätter att öka i Sverige. Brottslighet får allt större vikt för de boende i Sverige och för de röstberättigade i valet hösten 2022. På frågan om viktiga samhällsproblem i Sverige idag når brottslighet en ny högsta nivå i undersökningen och toppar därmed problemagendan före sjukvård och invandring/ integration.
Samhällsdebatten med nya utspel från auktoritativa aktörer som regering, opposition, lokalpolitiker, public service, säkerhetsindustrin, polis, intresseorganisationer och allmänhet sker dagligen. Media fokuserar också i allt större utsträckning på kriminalitet. Sociala media bidrar med olika synpunkter till en häftig debatt i dessa frågor.
Det går dock att slå fast en sak. Sverige har ett stort och mycket allvarligt problem – det dödliga våldet. Antalet personer som dött av våld i vårt land uppgick under 1990-talet till i genomsnitt 100 fall per år, en nivå som under 2000-talet minskade till 91 fall per år. Minskningen fortsatte några år in på 2010-talet, för att därefter vända uppåt. Under 2021 konstaterades totalt 113 fall av dödligt våld, vilket är 11 fall färre än 2020. För jämförelsen skull kan nämnas att Finland med en betydligt mindre befolkning har ca 100 våldsdödade per år eller ca 1,8 ggr mer än Sverige per 100 000 inv. Någon förbättring i Sverige verkar dock inte ha skett under 2022.
Vad som helst kan påstås av vem som helst på ett mycket bräckligt underlag
Hur ser det då egentligen ut om vi vidgar diskussionen till hela Sveriges befolkning, de 290 kommunerna och alla våra 10, 4 miljoner boende? Det finns ingen riktigt övertygande metod att beräkna det verkliga antalet brott och den verkliga brottsutvecklingen under 2000-talet. Något givet accepterat facit finns inte och det öppnar för att vad som helst kan påstås av vem som helst på ett mycket bräckligt underlag.
Om brottslighet ökar eller minskar beror ofta på under vilka tidsintervaller jämförelsen sker, samt på vilken typ av brott som avhandlas. Brottslighetsnivån är aldrig konstant, den är omöjlig att exakt fastställa, utan påverkas ständigt av förändringarna och förhållandena i samhället. Den komplexa brottsligheten påverkas av många olika faktorer, långsiktigt av samhällsutvecklingen i stort, både nationellt och internationellt. Kortsiktigt av bland annat av ekonomisk konjunktur, lagstiftningsändringar och den tekniska utvecklingen. Antalet brott som kommer till polisens kännedom påverkas exempelvis dels av hur hög tröskeln är att anmäla brott och hur enkelt anmälningsförfarandet är, dels av polisens inriktning, de samhälleliga attityderna och den gällande lagstiftningen.
Svarsfrekvensen visar sig hela tiden vara mycket hög, normalt en bit över 60 procent och får därmed anses ge en rättvisande bild av hur brottsutsatta de boende varit över tid
De mest omfattande undersökningarna i Sverige är den lokala trygghetsmätning som rikspolisstyrelsen tog fram under senare delen av 1990-talet, som pågått sedan dess och som under senare år utöver av polisen också använts flitigt av en mängd andra samhällsaktörer, främst olika kommuner. Totalt har över 1 200 000 personer boende i 244 kommuner i över 1000 kommundelar i Sverige någon gång mellan åren 1996 – 2022 besvarat likalydande frågor. Det finns nu i hela Sverige ca 1900 kommunresultat i över 4000 kommundelar över tidsperioden att botanisera i. Svarsfrekvensen visar sig hela tiden vara mycket hög, normalt en bit över 60 procent och får därmed anses ge en rättvisande bild av hur brottsutsatta de boende varit över tid.
Det finns i enkäten ett stort antal indikatorer (frågor) med anknutna underfrågor. Frågan om mängdbrott som en enskild individ uppfattar sig utsatt för är det mått som oförändrat finns i alla enkäter sedan starten 1996. Med mängdbrott skall förstås, våld, stöld och skadegörelse. Alltså hur många personer mellan 16–85 år som uppfattar sig ha varit utsatta för minst ett av dessa brott under de senaste 12 månaderna.
Det råder dock ingen tvekan om att mängdbrott är en mycket stor majoritet av alla brott som en person utsätts för. En vanlig uppfattning är att 75 – 88 procent av den totala mängden brott i samhället är mängdbrott. Polismyndigheten i Stockholms län har t o m uppskattat andelen mängdbrott till 91 procent.
Det tycks då vara ett enkelt, lättförståeligt och rimligt mått – att mäta brottslighet som direkt berör det stora flertalet människor – med systematiska frågor om dessa brott på samma sätt över lång tid. Det bör ge en oumbärlig kunskap om utsatthet för brott, särskilt över tid.
Våld, stöld och skadegörelse har reducerats närmast dramatiskt under hela 2000-talet över hela landet
Enkätstudierna ger ett entydigt resultat; Andelen individer mellan 16 – 85 år som utsätts för de ”vanligaste” förekommande brotten som våld, stöld och skadegörelse har reducerats närmast dramatiskt under hela 2000-talet över hela landet.
Det mest detaljerade data finns från de 58 kommunerna i Blekinge, Kalmar län, Kronoberg och Skåne sedan år 2000 framtill oktober 2021. I Malmö har exempelvis andelen utsatta för mängdbrott halverats över 20 år. Samma typ av data finns också insamlade kontinuerligt över längre tid från ett 50-tal andra kommuner i andra län som visar exakt samma utveckling mot betydande reducering för individer mellan 16 – 85 år.
Utsatthet för bedrägeri så att personen lidit ekonomisk skada visar upp det lägsta värdet hösten 2021 i polisregion syd. Andelen utsatta för hot om våld visar även det lägsta värdet sedan år 2015. Även måttet ”inte utsatt för brott” av något som helst slag visar det högsta värdet år 2021.
De nationella trygghetsundersökningarna NTU 2006 – 2017 gjord av BRÅ, som har samlat in data från hela landet, stödjer slutsatserna om brottsreducering. Även den nya mer ifrågasatta NTU 2017 – 2021 visar också brottsreducering. Stockholms stads egna undersökningar från perioden 2008 – 2020 framhäver år 2020 som det bästa resultatet för brottsutsatthet under hela mätperioden. Det finns också många andra data som tyder på brottsreducering – BRÅ:s skolundersökningar, SCB:s ULF-undersökningar mm.
Det förebyggande arbetet i mycket vid mening förefaller ha varit framgångsrikt under det senaste årtiondet!
Hur stor betydelse har kommunerna, polisens och andra samhällsaktörers förebyggande arbete haft för den minskande mängdbrottsligheten under senare år? Det är en fråga som inte går att besvara med säkerhet. Det kan dock konstateras att det förebyggande arbetet i mycket vid mening förefaller ha varit framgångsrikt under det senaste årtiondet!
Trots undersökningarnas stora vikt förefaller resultaten överraskande okända i vårt land. Det finns all anledning att fråga sig varför? Åtskilliga personer, centralt placerade i samhället, bör reflektera över varför ingen, varken individ eller organisation, generellt kommunicerat mer kraftfullt hur det egentligen verkar ligga till – att risken för individer att utsättas för vanliga brott har markant reducerats över tid. Är dessa data helt okända? Eller passar de inte in i dagens offentliga narrativ?
Att risken att utsättas för våld, stöld eller skadegörelse reducerats för individer, sannolikt i stor omfattning, är inte kommunicerat till allmänheten. Det är naturligtvis inte någon konspiration. Oförmågan i svensk offentlig debatt att redovisa dessa grundläggande fakta visar dock på det svenska samhällets svagheter och tillkortakommanden på 2000-talet.
Ansvaret delas av många.
Kjell Elefalk
Senior rådgivare i trygghetsfrågor och tidigare utvecklingsdirektör vid rikspolisstyrelsen
Använda källor;
Polisens lokala trygghetsundersökningar 1998 – 2021 med 244 undersökta kommuner och över 1 miljon respondentsvar.
Övriga källor;
- Borås stad mm. 2014 års undersökning; PO 2 Västra Götaland
- Borås stad; Trygghetsmätning Våren/sommaren 2019, 2019
- BRÅ; KORTA FAKTA OM Brottsutvecklingen I SVERIGE FRAM TILL ÅR 2015, 2017
- BRÅ Brottsutvecklingen för vissa brott mot person fram till 2014, 2015
- BRÅ; Konstaterade fall av dödligt våld En granskning av anmält dödligt våld 2020, 2021
- BRÅ:s skolundersökningar av niondeklassare (15 år) för åren 1995–2011
- BRÅ Rapport 2020:11 Skolundersökning om brott
- BRÅ; ”Ungdomsrån – en kartläggning av nuläge och utveckling”, 2021
- Malmö områdesundersökning 2018, Rapport från Malmö stad och Malmö universitet
- Nationella trygghetsundersökningen, BRÅ 2005 – 2017
- Nationella trygghetsundersökningen, BRÅ 2017 – 2021
- Polisen i region Stockholms trygghetsmätning 2021 | Polismyndigheten
- Luleå kommun; Trygghetsbilder i Luleå kommun, 2020
- Rapporter EVRY AB; Sigtuna kommun, 2013 Norrtälje kommun,2013, Österåkers kommun 2013
- Rapport Gävleborgs län 2014, Trygghet och Management AB, 2014
- Rapporter Institutet för Kvalitetsindikatorer; Nacka kommun 2018, Sundbybergs kommun, 2018
- Rapport Nynäshamns kommun 2020, ORIGO GROUP 2020
- Rapport Sala, Sala Allehanda, 2011
- Rapport Uppsala län, Trygghet och Management AB, Länsstyrelsen Uppsala län, 2011
- Rapport Urban 15, Stiftelsen Tryggare Sverige, 2012
- Rapport Värmdö kommun, ORIGO GROUP, 2021
- SCB; Hot, våld och oro 1980–2017, ULF SILC
- SCB; Undersökningarna av levnadsförhållanden, indikatorer som rör hot, våld och oro efter indikator, redovisningsgrupp, kön, tabellinnehåll och årsintervall, 2022
- SOM-institutet; Det nationella SOM-seminariet 2022-03-30
- Stadsdel, HKL Research, Trygghetsundersökning Östra Göteborg 2020, 2020
- Stockholm stad, Stockholmsenkäten 2020.
- Stockholm stad; Trygghet i Stockholm 2020
- Sundsvalls kommun, Rapport Trygghet och Management AB, 2019
- Tryggare Sverige Indikator 2018, Linköpings kommun, Origo 2020
Kommentarer är stängda.