Cannabisrapport med frågetecken - Tidskrift för KRIMINALVÅRD

Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin har publicerat skriften:

Inslag av cannabis vid dödligt
våld i Stockholm och i Sverige
Delrapport 1 i en serie om cannabisproblematiken
bland unga vuxna i Stockholms län. Länk till rapporten

Arbetet har utförts på uppdrag av Region Stockholm Utgångpunkten för rapporten är påståenden om de negativa hälsoeffekterna av cannabis, om den höga risken för beroende, om den sannolika kopplingen till psykisk sjukdom och om cannabismarknadens kriminalitetsdrivande effekt. Slutsatserna är försiktiga då det gäller att fastställa orsaker. De slutsatser som dras är dock att cannabis kan ha en våldsdrivande effekt, kan vara orsak till ökningen av de gängrelaterade morden, kan påverka barn och ungas skolresultat och kan leda till att bostadspriserna faller.

TfKs redaktionsråd har reagerat på rapporten och tänkte spontant att problemet med förekomsten av cannabis i kroppsvätskor bland de inblandade i konflikter också handlar om att cannabis används i dessa miljöer och ligger kvar i blod och urin ganska länge, och då felaktigt kan komma att tolkas som att det rör sig om en kausal effekt så att den kemiska verkan av cannabis skulle ha resulterat i våld. Det är något oklart vad som är bakgrunden till rapporten och en tolkning är att avsikten är att stoppa en utveckling mot avkriminalisering och legalisering.

Här är en kommentar från professor Torbjörn Forkby i TfKs redaktionsråd.

Ambitionen med rapporten är att stärka det folkhälsobaserade arbetet kring cannabis genom att undersöka i vilka avseenden substansen kan relateras till allvarlig våldsbrottslighet, utöver hälsomässiga och sociala effekter.

Rapporten säger egentligen enbart att cannabis är den vanligaste drogen sett till drogtester utförda i nära anslutning till brott med dödlig utgång och där gärningspersoner konstaterats, och att det verkar finnas en ökande förekomst under analysperioden 2008-2019. Det som är lurigt med rapportens framställning är att de använder tre olika ingångar för analysen:

Farmakologiskt narkotikarelaterat våld: Förövare eller offer är drogpåverkade vid brotten.
Ekonomiskt-kompulsivt narkotikarelaterat våld: Förövaren motiveras av jakt på pengar till droger (t.ex. vid rånmord).
Systemiskt narkotikarelaterat våld: Våldet motiveras av en konflikt i hanteringen eller distributionen av drogen (t.ex. vid ”blåsning” på ett narkotikaparti, eller konkurrens om försäljningsplats).

Två av dessa ingångar utgår från någon form av kausalitet till våldet (2 och 3). Alltså orsaken till våldet kan hänföras till behovet att få medel till eget bruk eller att det hänger samman med konflikter inom ”drogmarknaden”.

Till detta kommer en ingång som inte innehåller någon idé om kausalitet, utan enbart avser att fånga om droger förekommer bland gärningspersoner och offer (och alla tre vilka förändringar över tid som kan noteras). Materialet som analyseras är BRÅ:s databas om dödligt våld kompletterat med domar och förundersökningsmaterial. Analysen sägs vara helt kvantitativ, men man får ju tänka sig att genomgångar av domar och förundersökningar också innehåller kvalitativa bedömningar (men det håller jag öppet).

Ett problem är att samma beteckning används för att fånga dessa tre ingångar: ”narkotika-/ cannabisrelaterade eller cannabiskoppling”. Att denna relation eller koppling avser helt olika saker blir besvärande och kommenteras egentligen inte förrän i slutdiskussionen.

Här sägs ex vis:
Även om en betydande andel av gärningspersonerna (11–14 procent) och offren (8–11 procent) använt cannabis vid tiden för brotten, behöver detta inte ha varit det som utlöst våldet. Cannabis är traditionellt sett inte ansedd som ett aggressionsdrivande preparat, utan snarare som ett passiviserande och lugnande sådant, i likhet med opiater som morfin eller heroin (14, 15). (s. 22)

Samt:
Det tycks alltså som att när allt fler av de inblandade i våldsbrotten konsumerar och har tillgång till cannabis, motiveras också allt fler våldsbrott av konflikter kring försäljning och överlåtelser av drogen – och om rena marknadsandelar (s. 22)

Sålunda verkar författarna inte driva att cannabispåverkan i sig förhåller sig kausalt till våldet, utan snarare de stridigheter och konflikter som kan uppstå i vissa miljöer och att cannabis är en vanligare drog här. Att alkohol har sjunkit något kan ha förklaringar som att denna drog är mindre vanlig bland vissa av de aktuella grupperna (ungdomar och unga vuxna 15-29 år där det fanns en ”cannabiskoppling” i 57% av fallen). Att analysen kan visa en ökning av ”cannabiskoppling” över åren, också när det gäller egen påverkan, kan ge bilden av ett samband: fler är påverkade + fler våldsdåd => cannabispåverkan är en (förbisedd) orsak till våldet.

Men som sagt detta visar inte rapporten, även om presentation av resultaten lätt kan ge en sådan läsning.