“Allt började med ett telefonsamtal i häktet från min mamma. Efter en tid av kriminalitet, kom min vändpunkt. Mamma sa att jag inte längre var hennes son. Hon ville inte längre ha någon kontakt. Då bröt jag ihop och insåg vad jag höll på att förlora.
Jag bestämde mig för att ändra livsstil och att börja göra rätt. Till en början handlade det om att få tillbaka min familj, men idag handlar det om att bidra till att ge andra ungdomar samma chans till att vara en del av samhället. Jag anser att vi måste bli bättre på att ta hand om våra medborgare för att på ett långsiktigt sätt få människor att känna sig delaktiga och inkluderade. Det är vad Trygg Rätt handlar om.”
Nour Habib
Grundare & verksamhetsansvarig Trygg Rätt
Thomas Ekbom intervjuade Nour Habib vid Trygg Rätt om deras syn på kriminalpolitiken.
Trygg Rätt grundades av Nour Habib som en reaktion på egna erfarenheter av att hitta sin plats i samhället.
Genom att skapa hållbar förändring arbetar Trygg Rätt för ökad social trygghet och minskad kriminalitet hos ungdomar. På kort tid har man hjälpt drygt 100 ungdomar att lämna kriminaliteten och etablera sig i arbetslivet. 2024 fick man av SEB:s pris för att hållbart entreprenörskap.
Hur kan man bäst förebygga att unga blir brottslingar
För att förebygga att unga blir brottslingar är det viktigt att sätta in åtgärder i tid för att stärka deras självkänsla, medvetenhet, ge dem positiva förebilder och visa på alternativa vägar bort från destruktiva grupper. Men det är också en fråga om vad vi gör för dem som redan har hamnat snett.
Är det enkelt för dem att ändra sin livsstil?
Eller har samhället gjort det svårt för dem att ta den vägen?
Jag vet att de flesta unga som hamnat fel vill förändras, men alternativen de får är tuffa.
Att vända sig till polisen innebär ofta att de riskerar sina liv, där de måste berätta om sina sociala kretsar, ändra sina identiteter, flytta och att vända sig till socialtjänsten finns inte förtroende för.
Det finns också de som känner att det enda alternativet är att fortsätta med sin brottsliga livsstil tills de ”lyckas” eller dör.
Vad kan familjer göra?
När det gäller föräldrarnas roll kan jag inte säga så mycket personligt, då jag själv inte har varit förälder. Trots att mina föräldrar var akademiker och tog hand om mig på bästa sätt, hamnade jag ändå snett.
Vad kan skolan göra?
Men det finns en viktig roll för skolan här. Ungdomar tillbringar en stor del av sin tid där, och det är där de utvecklar sina sociala strukturer.
Skolan kan spela en central roll genom att ha förtroendepersonal som arbetar med att skapa relationer med eleverna, särskilt med dem som skolkar eller ligger efter i skolan, börjat röka cigaretter.
Genom att fånga upp de här ungdomarna tidigt och erbjuda stöd, kan skolan hjälpa dem att inse att kriminalitet inte är ett attraktivt alternativ, men förtroendepersonalen kommer också få informationen av de ungdomarna om saker som händer utanför skolan och då kan förtroendepersonalen ta åtgärder tillsammans med de unga för att öka deras medvetenhet.
Hur kan vi få polis och unga att förstå varandra bättre?
Angående polisens arbete: Unga är nyfikna och känslomässiga, och de speglar ofta den behandling de får.
Om polisen vill skapa rädsla kommer det att leda till trauma som stannar hela livet. Polisen måste behandla unga med respekt och skapa en dialog där unga förstår att det finns alternativ till kriminalitet. Vid brott är det självklart att polisen måste agera bestämt, men i andra sammanhang behöver unga känna att polisen finns där som en vägledare, förebild, samhällets hjältar och inte som en hotfull figur som visiterar och trakasserar.
Hur kan fängelserna arbeta bättre med ungdomar?
Fängelserna kan absolut jobba bättre med ungdomar. Jag får ofta samtal från kriminalvården om ungdomar som vill ha hjälp från Trygg Rätt efter att ha avtjänat sitt straff. Jag tycker att kriminalvården borde jobba mer med framtidsplaner och mentorskap under den tid ungdomarna är inlåsta.
Genom att ge dem möjlighet att utbilda sig eller praktisera i ett yrke under strafftiden,
gör man dem redo för att komma ut och faktiskt kunna hitta en väg till ett positivt liv istället för att återgå till brott.
Ungdomen ska få chansen att identifiera sina framtidsmål och kriminalvården ska hjälpa denna person att uppnå sina mål där de även kopplar in en mentor inom det ungdomen vill göra som ungdomar kan ha kontinuerligt kontakt med.
Hur kan samhället bättre ta hand om de som frigivits?
Slutligen, samhällsstödet för de som släpps ut från anstalt är avgörande. Det handlar om att skapa en inkluderande miljö där dessa ungdomar kan känna att de har en plats i samhället. Genom att ge dem möjligheter till arbete, praktik, utbildning och tillhöra en positiv social grupp kan vi hjälpa dem att bygga om sitt liv. Detta är något vi på Trygg Rätt arbetar med varje dag.
Vi hjälper ungdomar att identifiera sina framtidsmål, att hitta alternativa vägar genom mentorskap, utbildning och jobb. Vi tror på att skapa framtidstro och ge stöd, för att ingen ska känna sig ensam eller hopplös. Vi jobbar väldigt mycket med förtroende och individuella metoder men vi finns också där de finns på så sätt skapar vi en positiv kedjereaktion i de områden som präglas av kriminalitet och utanförskap.
Kommentarer är stängda.