Kriminalvårdens situation – mellan expansion, humanism och säkerhet
En intervju med Per Björkgren, enhetschef vid avdelningen för verksamhetsinnehåll på Kriminalvårdens huvudkontor

Intervju: Thomas Ekbom
Kriminalvården befinner sig i en av sina mest ansträngda perioder i modern tid. Kraftigt ökande beläggning, förändrad lagstiftning och ett växande inflöde av både unga och vuxna intagna ställer stora krav på verksamheten. Samtidigt ligger uppdraget fast: att bedriva en human, säker och återfallsförebyggande kriminalvård.
I denna intervju beskriver Per Björkgren, enhetschef vid avdelningen för verksamhetsinnehåll på Kriminalvårdens huvudkontor, hur Kriminalvården arbetar för att möta de snabbt förändrade förutsättningarna – och vilka risker och möjligheter han ser framåt.
Transparens och långsiktighet avgörande
För att beslutsfattare ska kunna fatta välgrundade beslut krävs enligt Björkgren en öppen och långsiktig kommunikation.
– Transparens är helt avgörande. Det är viktigt att inte bara beskriva nuläget utan också att förmedla våra bedömningar om utvecklingen på sikt. Vad väntar bakom hörnet om trenden fortsätter i en viss riktning? Den långsiktiga utvecklingen är särskilt viktig att kommunicera med anledning av ny lagstiftning, säger han.
Verksamhetsinnehåll under hård press
Överbefolkning och dubbelbeläggning påverkar idag stora delar av Kriminalvårdens verksamhet. Frågan är hur man i denna situation kan värna rehabiliterande innehåll.
– Uppdraget är oförändrat. Kriminalvården ska fortsatt arbeta återfallsförebyggande. Detta framgår tydligt i regleringsbrevet för 2026. Den största utmaningen när det gäller sysselsättning är att lokalerna inte räcker till. Själva dubbelbeläggningen på bostadsrummen är egentligen inte det största problemet – det är bristen på gemensamma ytor.
Han betonar vikten av personalens engagemang.
– Det finns en starkt förankrad vision om ett bättre liv för våra intagna. Jag är både imponerad och tacksam för alla medarbetare som, trots svåra förutsättningar, arbetar engagerat för en human kriminalvård.
Samtidigt konstaterar han att förtätning i lokaler som inte är anpassade för ändamålet leder till slitna miljöer, begränsad sysselsättning och ökade krav på personalens kompetens.
– Dessa brister måste vi bygga bort på sikt.
Stöd till personalen – nyckeln till stabilitet
För personalen i den dagliga verksamheten är goda arbetsvillkor avgörande.
– Stöd handlar framför allt om att skapa rätt förutsättningar. Mycket bra arbete sker lokalt, och dessa initiativ behöver uppmuntras. Samtidigt krävs ökade personalresurser i takt med att antalet intagna ökar.
Björkgren framhåller även vikten av meningsfull sysselsättning.
– Vi vet att sysselsättning minskar både ordningsstörningar och våld. Därför prioriterar vi särskilt de verksamheter där sysselsättningsgraden är låg.
Fler unga i kriminalvården – kräver specialisering
Kriminalvården förbereder sig nu för att ta emot fler ungdomar under 18 år inom både frivård, häkte och anstalt.
– Vi tror att vi bäst klarar detta genom att specialisera verksamheten för barn och ungdomar. Det kräver resurser, anpassade lokaler och riktad utbildning för personalen. Samverkan med andra myndigheter och aktörer är också helt central för att rehabiliteringen ska bli framgångsrik.
Differentiering – ett beprövat verktyg
Svensk kriminalvård har lång erfarenhet av att arbeta med differentiering av intagna.
– Trots ansträngda förhållanden fungerar differentieringen relativt väl. Erfarenheter och etablerade rutiner gör att vi även i trånga situationer kan prioritera på ett rimligt sätt.
Förebyggande arbete mot våld
Våldsförebyggande arbete bygger på flera samverkande faktorer.
– Differentiering är grundläggande, men det räcker inte. Meningsfull sysselsättning och strukturerad frigivningsplanering är avgörande. Intagna som vistas tätt ihop på små ytor med låg stimulans blir snabbt frustrerade, vilket ökar konfliktrisken.
Björkgren framhåller också personalens bemötande som en nyckelfaktor.
– Förhållningssättet mellan personal och intagna formar klimatet. Därför pågår kontinuerlig utbildning och handledning. Alla yrkesroller måste arbeta i samma förebyggande riktning.
Psykisk ohälsa och suicidprevention
Psykisk ohälsa är ett växande problem inom kriminalvården.
– Suicidscreening och tillgång till gemenskap är viktiga skyddsfaktorer. Psykologer finns tillgängliga för intagna med särskilda behov, men verksamheten behöver mer resurser i takt med att kriminalvården växer.
Han betonar vikten av rätt insats vid rätt tid.
– Vissa intagna behöver i första hand få ordning och reda i sitt kaos medan andra behöver mer djupgående terapi.
Samarbete – internt och externt
Samarbete mellan säkerhetsorganisationen och övrig verksamhet har blivit allt viktigare.
– Vakta och vårda är verkligen varandras förutsättningar. Ett nära samarbete är avgörande för både säkerhet och kvalitet.
Även samverkan med civilsamhället är central, särskilt inför frigivning.
– Vi kan inte nog betona betydelsen av externa partners. För att lyckas krävs ömsesidig tillit och transparens. Genom samverkan kan frigivna ges tillgång till friska och meningsfulla nätverk som minskar risken för återfall.
Sammanfattning
Kriminalvården står inför omfattande utmaningar, men också viktiga möjligheter. Genom långsiktig planering, personalstöd, specialiserade insatser för unga och fördjupad samverkan – både internt och externt – kan verksamheten även i ett pressat läge fortsätta att värna sitt grunduppdrag: en säker, human och återfallsförebyggande kriminalvård.
———

Kommentarer är stängda.