Forskning och utvärdering i Kriminalvården

Före detta chefen för Forsknings- och Utvärderingsenheten i Kriminalvården Jenny Kärrholm ger här en lägesbild av verksamheten och utvecklingen av FoU-verksamheten inom Kriminalvården.  

Kriminalvårdens FoU-enhet har under de senaste åren förändrat och utvecklat sin verksamhet. Bland annat har det varit en anpassning utifrån de utmaningar Kriminalvården ställts inför på senare tid med kapacitetsbrist och ökade krav på säkerhetsorganisationen. Huvudkontoret har också omorganiserats för att möta kraven på en effektivare förvaltning. För FoU-enheten har detta inneburit en renodling av forskningsverksamheten och en konsolidering av resurserna till två orter; Norrköping och Stockholm. FoU-enheten består idag av 15 medarbetare med cirka hälften av gruppen på respektive ort. Idag är 50 procent av medarbetarna disputerade och gruppen är tvärvetenskapligt sammansatt. Vi har lagt stor vikt vid att knyta till oss både medarbetare och vetenskapliga rådgivare med en akademisk bakgrund från olika vetenskapliga discipliner och med tillgång till forskarnätverk på olika lärosäten geografiskt spridda över Sverige. I viss mån har vi också rekryterat ett par medarbetare med erfarenhet från Kriminalvårdens kärnverksamhet. Det har visat sig värdefullt för att identifiera och prioritera verksamhetsrelevanta forskningsprojekt men inte minst har det underlättat det praktiska genomförandet av olika studier. Två doktorander, som delfinansieras externt i samarbete med två olika lärosäten och samtidigt är anställda av Kriminalvården, är för tillfället knutna till enheten. 

Säkerställa att de insatser som görs leder till att klienterna kommer bättre ut

Kriminalvården saknar ett uttalat forskningsuppdrag i sin instruktion, men ser forskning som en nödvändig del av verksamhetsutvecklingen för att säkerställa att de insatser som görs leder till att klienterna kommer bättre ut. Att myndigheten finansierar en FoU-enhet inom ramen för sitt ordinarie anslag innebär också att det är viktigt att den forskning som bedrivs är relevant och kan göra nytta i kärnverksamheten. 

Funktionen går ut på att prioritera studier av hög kvalitet som är genomförbara i Kriminalvårdens slutna miljö samtidigt som de bedöms vara verksamhetsrelevanta 

Ett centralt mål i den nya forskningsstrategin från 2021 är att utveckla samarbetet med forskare utanför Kriminalvården. Det har visat sig vara lättare sagt än gjort, i synnerhet då läget på både häkten och anstalter varit extremt ansträngt på grund av dubbelbeläggningar och en ständig jakt för att utvidga platskapaciteten. Besöksrum har omvandlats till bostadsrum och därmed har också intagnas möjligheter till besök begränsats. Med fler klienter på avdelningarna ökar också kraven på närvarande kriminalvårdare. Därmed begränsas också möjligheten att ombesörja den logistik som krävs för att möjliggöra intervjuer i en låst miljö; till exempel när en kriminalvårdare behöver lämna sin avdelning för att följa med en klient till ett samtalsrum. Det kan ibland vara en lång promenad genom ett flertal slussar som ska koordineras genom den lokala säkerhetsorganisationen. När Kriminalvården inte längre har resurser för att ta emot alla forskare som önskar samla in data i kärnverksamheten, har FoU-enheten fått en mer uttalad grindvaktsfunktion. Funktionen går ut på att prioritera studier av hög kvalitet som är genomförbara i Kriminalvårdens slutna miljö samtidigt som de bedöms vara verksamhetsrelevanta.  

FoU-enheten har också fått en mer samordnande funktion för forskningsstudier i Kriminalvården. Syftet är att undvika risken för att klienter och medarbetare utsätts för flera parallella datainsamlingar som kan inverka negativt på kvaliteten eller att flera forskningsprojekt konkurrerar med varandra om studiedeltagare. Givet det ansträngda läget i myndigheten är det också viktigt att Kriminalvården ges förutsättningar att fördela arbetsbelastningen det innebär att skapa praktiska förutsättningar för genomförandet av forskningsstudier på olika verksamhetsställen. Ytterligare ett syfte med samordningsfunktionen är att skapa bättre förutsättningar för den lokala säkerhetsorganisationen att ta ansvar för klienters, medarbetares och forskares säkerhet och trygghet i samband med dessa studier. 

Som forskare eller medarbetare inom andra myndigheter har du möjlighet att ansöka om forskningssamarbete med Kriminalvården genom FoU-enheten.

Som forskare eller medarbetare inom andra myndigheter har du möjlighet att ansöka om forskningssamarbete med Kriminalvården genom FoU-enheten. Förhoppningen är att denna artikel kan bidra till ökad förståelse för forskningsförutsättningarna i Kriminalvården och bjuda in forskare till dialog i ett tidigt skede när det handlar om forskning som involverar myndighetens medarbetare och klienter.  

FoU-enheten har följande uppdrag

• Omsätta arbetssätt och metoder från vetenskapen till stöd för verksamheten
• Verka för en evidensbaserad kriminalvård
• Svara för vetenskapliga rådet och dess verksamhet
• Granska förslag (interna/externa)
• Prioritera FoU utifrån en myndighetsövergripande nivå
• Ge stöd i övrigt utvärderingsarbete som genomförs i myndigheten
• Bidra till kvalitetssäkringen av myndighetens beslut

En modern kriminalvård är säker, human och arbetar med att minska återfallen i brott. Insatser riktade till klienter ska därför bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet. Att klienter ska komma bättre ut är också utgångspunkten i Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsarbete.

Kriminalvårdens FoU-strategi från 2021 fokuserar på:

• Kunskap om kriminalvårdsklienter över tid
• Den klientnära verksamhetens innehåll och utfall
• Samhällsfaktorer av betydelse för en effektiv kriminalvårdsverksamhet
• Digital utveckling av betydelse för ett verksamhetsinnehåll med kvalitet

Det vetenskapliga rådet  

Vetenskapliga rådet bidrar till att forsknings- och utvecklingsarbetet inom Kriminalvården håller en hög vetenskaplig kvalitet. De bidrar också i ackrediteringsprocessen av nya behandlingsprogram. Rådgivarna består av professorskompetenta forskare inom bland annat psykiatri, kriminologi, socialt arbete, beteendeforskning, psykologi, nationalekonomi och epidemiologi. Vid tillsättning av vetenskapliga rådgivare strävar Kriminalvården efter en jämn könsfördelning och mångfald sett till både metod- och ämneskompetens och till geografisk spridning. Sedan 2021 förordnas de för tre år i taget.

Projektprocessen 

Forskningsprojekt initieras som regel efter dialog med kärnavdelningarna på huvudkontoret utifrån verksamhetens behov. Projekt kan också initieras av Generaldirektören eller FoU-enhetens medarbetare, men även av externa forskare. Ibland har också regeringsuppdrag föranlett framtagandet av ett vetenskapligt kunskapsunderlag.

Projektprocessen inkluderar en relativt rigorös förankring (internt i myndigheten) och kvalitetssäkring (både intern och extern) innan beslut tas om att starta genomförandet av ett projekt och innan beslut om publicering av en FoU-rapport. I bedömningen av projektplaner granskas både den teoretiska och praktiska genomförbarheten, likväl som kvaliteten och förutsättningarna för robusta slutsatser. Etikprövning är också en del av projektprocessen. 

Förutom en tvärvetenskapligt sammansatt projektgrupp knyts en eller ett par vetenskapliga rådgivare och verksamhetsexperter till projektet. Målet är att publicera resultaten i FoU-rapporter på begriplig svenska och att i möjligaste mån publicera resultaten i internationellt sakkunniggranskade tidskrifter. Att publicera internationella vetenskapliga artiklar är ett sätt för Kriminalvården att få en oberoende granskning av studiernas kvalitet samtidigt som det ger en möjlighet att dela med sig av resultaten till resten av världen.

FoU-enhetens pågående projekt

• Samhällsfaktorer och brott
• Forskning som rör konsekvenser av straffskärpningar
• Litteraturöversikt våldsbejakande extremism
• Validitet riskbedömning partnervåld
• Barn- och ungdomar i häkte
• Arbetsmarknadsutbildning på anstalt
• Utvärdering av nya program mot våld i nära relationer (Predov och RVP)
• Klientkartläggning
• VR-behandling av aggression
• Sexualbrottsprevention

Externa projekt

• Utvärdering föräldrastöd
• Kvinnor inom droghandel

FoU-enhetens övriga verksamhet är att bevaka omvärldskunskap och kommunicera forskningsresultat, delta i forskningskonferenser, seminarier och webbinarier. Enheten anordnar också FoU-dagar med aktuell forskning vartannat år, samarbetar med KI, Celam och externa forskare, leder vetenskapliga rådet och samordnar FoU inom Kriminalvården.

Publicerade FoU-rapporter, vetenskapliga artiklar och en beskrivning av enhetens övriga verksamhet finns på: www.kriminalvarden.se/forskning-och-statistik

Kontakt med FoU-enheten tas enklast genom: hk.fou@kriminalvarden.se

Jenny Kärrholm

F.d. chef för Forsknings och Utvärderingsenheten