Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet har genomfört studien ”Ett samhällsperspektiv på brottslighet – studie med fokus på migration”.
En av författarna, Maria Danielsson, sammanfattar här rapporten.
Kriminalvårdens kunskapsinhämtning fokuserar ofta på individuella drivkrafter bakom olika brott. Här kompletteras individperspektivet genom att fördjupa förståelsen för brottslighetens samhälleliga förklaringar, där migration är särskilt fokus i denna studie.
Brottsligheten skiljer sig åt över tid och rum; i vissa samhällen och under vissa perioder förkommer långt fler brott än under andra. Det innebär att det omgivande samhället torde spela roll för brottsutvecklingen i ett land, vilket också många internationella studier bekräftar. Vanliga exempel på inkluderade samhällsfaktorer i tidigare studier kring brottslighet är migration, utbildning och ojämlikhet.
Det finns också en rad teoretiska orsaker till att migration kan leda till mer brottslighet
Det finns få aktuella studier på samhällsnivå vad gäller just migration och brottslighet i Sverige, samtidigt som frågan uppmärksammas i många sammanhang, också i rättskedjan. I debatten ges migrationen en stor förklaringskraft till brottsligheten, varför det är särskilt angeläget att få ytterligare kunskap kring just detta ämne. Det finns också en rad teoretiska orsaker till att migration kan leda till mer brottslighet: De som migrerar riskerar att ha sämre anknytning till arbetsmarknaden och färre kontakter. Migrerade har i genomsnitt lägre inkomster och kortare utbildning. Dessutom har många migranter långt sämre kunskaper i svenska än svenskfödda. Migranter utsätts också för bostadssegregering (exempelvis till särskilt utsatta områden) och arbetsmarknadsdiskriminering i större utsträckning än svenskfödda.
Ett bidrag till en omvärldsbevakning av faktorer som möjligen skulle kunna påverka antalet kriminalvårdsklienter på sikt
Den strukturella påverkan på brottsligheten på samhällsnivå kan påverka klientsammansättningen och både möjliggöra och försvåra Kriminalvårdens arbete och förutsättningar för det återfallsförebyggande uppdraget. En ökad förståelse av hur sambanden ser ut i Sverige mellan brottslighet och olika samhälleliga faktorer, med särskilt fokus på migration, kan därför utgöra ett komplement och ett bidrag till en omvärldsbevakning av faktorer som möjligen skulle kunna påverka antalet kriminalvårdsklienter på sikt.
Denna studie tar avstamp i tidigare forskning samt den relativt stora migrationen som skett under 2000-talet i syfte att undersöka om det finns samband i Sverige mellan migration och anmälda brott över tid. I rapporten undersöks hur sambanden mellan brott och migration ser ut i Sverige när hänsyn tas till (i den makroekonomiska forskningen) gängse samhällsfaktorer såsom ålder, utbildning, inkomstskillnader, arbetslöshet, skilsmässor och ekonomisk tillväxt. Migranter mäts på två sätt: asylsökande och utlandsfödda.
Paneldata
Analysen baseras på kvantitativa länsdata mellan åren 2004 till 2017 för att analysera sambanden med brott följande år, dvs. mellan 2005 och 2018. Likt ett flertal tidigare studier på området använder vi paneldata som kortfattat innebär att data samlas in för samma observationer (i det här fallet län) under flera tidsperioder (i det här fallet år). För att kunna jämföra våra resultat med tidigare studier delas brotten upp i tre kategorier; anmälda egendomsbrott, anmälda våldsbrott och anmälda gatubrott.
Resultaten rör hela landet där effekterna i de olika länen läggs samman till en total siffra för varje variabels samvariation med anmälda brott, över åren. Vi är alltså inte intresserade av de olika länen per se utan för att de sammantaget kan peka på samband över åren i hela landet på ett säkrare vis än om vi bara hade inkluderat data för hela landet under samma tidsperiod, vilket alltså är skälet till att använda länsdata.
Resultat
Resultaten pekar inte på något entydigt eller starkt samband mellan andelen anmälda brott och andelen asylsökande eller andelen utlandsfödda.
Resultaten pekar inte på något entydigt eller starkt samband mellan andelen anmälda brott och andelen asylsökande eller andelen utlandsfödda. Vi kan dock se ett svagt samband mellan andelen asylsökande och egendoms- och våldsbrott samt ett starkare signifikant positivt samband mellan andelen utlandsfödda och våldsbrott, vilket tyder på att andelen utlandsfödda samvarierar med våldsbrott. Flera kontrollvariabler, exempelvis andelen skilda och lågutbildade är också viktiga förklaringsfaktorer. Baserat på det teoretiska resonemanget om diskriminering, språksvårigheter, nätverk och utanförskap hade större effekter av migration förväntats.
Maria Danielsson
Statistiker vid Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet
————————
Studien har genomförts av Kriminalvårdens forsknings- och utvärderingsenhet. Rapporten ”Ett samhällsperspektiv på brottslighet – studie med fokus på migration” har skrivits av Monika Hjeds Löfmark och Maria Danielsson vid Kriminalvården och hela rapporten går att läsa här:
Publikationer – Om Kriminalvården | Kriminalvården (kriminalvarden.se)
Kommentarer är stängda.