Thomas Ekbom frågade processledaren Anna Nicolausson vid den brottsförebyggande enheten i Sollentuna hur man arbetar.
Fråga: Hur ser strukturen runt ditt arbete ut?
Svar: Sollentuna kommun har en enhet som heter Förebyggande enheten, som är placerad under socialkontoret. På Förebyggande enheten arbetar personer med specifika inriktningar i det förebyggande arbetet, så som två processledare, två socialsekreterare med fältinriktning, en relationsvåldssamordnare, en preventionssamordnare och tre kuratorer på Ungdomsmottagningen.
Samtlig personal på Socialkontorets Förebyggande enhet samarbetar med andra aktörer i det förebyggande arbetet, så som skola, polis, och andra verksamheter. Specifika uppdrag kan ges av socialkontorets ledningsgrupp till Förebyggande enheten, som exempelvis utveckling av avhopparverksamhet.
Fråga: Hur ser arbetsprocessen ut vad gäller kartläggning, samråd, insats?
Svar: Om frågan gäller specifikt avhopparverksamheten, så är den under uppbyggnad i Sollentuna. Självklart finns det rutiner kring dessa ärenden, men det är också otroligt individuellt då personer kan ha olika behov av skydd och stöd. Det viktigaste är att så långt det går möte individens individuella behov för att i största mån kunna stötta individen på sin väg till ett liv utan kriminalitet.
I systemet Embrace rapporterar olika rapportörer in händelser som på ett eller annat sätt är trygghetsstörande i offentlig miljö, utifrån olika kategorier. Rapportörer kan vara skolpersonal, väktare, polis, Fritidsgårdspersonal, bostadsbolag etc.
Dessa sammanställs varje vecka och en lägesbild skapas. I EST (Effektiv samverkan för Trygghet) används lägesbilden för att rikta resurser till specifika områden och sociala kontexter. Lägesbilden används även i EST- möten för att utforma långsiktiga insatser, allt ifrån sociala insatser till stadsbyggnad.
Fråga: Hur skulle du beskriva ett önskat resultat i ditt arbete?
Svar: Mitt arbete som processledare är i förstahand övergripande i olika områden inom socialt arbete. Ett lyckat arbete är att få fungerande processer mellan olika kommunala förvaltningar och andra aktörer och myndigheter, som i sin tur gynnar både individ och lokalsamhälle.
Fråga: Vilka är de största hindren för ett gott resultat och vilka framtida möjligheter ser du?
Svar: Viljan finns hos olika aktörer, i slutändan handlar det om vilka resurser som finns. Det måste finnas pengar för att det ska finnas personal, kompetens och tid. Sedan ett par år tillbaka satsas mycket på frågor som att motverka psykisk ohälsa och att minska den grova brottsligheten i Sverige. Regeringen har exempelvis genom sin 34-punktslista visat vilken väg man vill gå och även fördelat medel till kommuner med utsatta områden i syfte att arbeta med just detta.
Även förebyggande arbete har fått mer synlighet och vikten av ett förebyggande arbete tas mer på allvar nu än tidigare. Mycket resurser läggs även på strategisk samverkan mellan myndigheter. Dessa saker gemensamt ger möjligheter framåt, även om det realistiskt sätt kommer att ta tid att ändra människor förutsättningar och livsvillkor, vilket ofta är grunden till de problem man senare hamnar i.
Fråga: Vilket system för utvärdering och dokumentation har ni?
Svar: På Förebyggande enheten arbetar vi inte med klienter, vilket innebär att vi inte har journalsystem. Vi dokumenterar såklart allt vårt arbete och det utvärderas på olika sätt av de som är beställare av arbeten.
I stort är dokumentation och utvärdering A och O i att se om det vi gör har en positiv inverkan eller om vi behöver arbeta på ett annat sätt, vilket alla känner igen.
Fråga: Vilka val måste politiker göra när de informerats om hur det brottsförebyggande arbetet ser ut?
Svar: Den frågan bör nog ställas till politiken.
Kommentarer är stängda.