Separata behandlingsavdelningar på fängelse har bättre klimat och chansen till rehabilitering är större där. Det bekräftas i ny studie.

Tillsammans med experter byggde Birgitta Göransson, då chef för Kriminalvårdens region väst, i början av 2000-talet upp en vårdkedja för narkotikamissbrukare.

– Vi satsade på att implementera insatser och metoder som utvärderats nationellt och internationellt. Vi arbetade med att identifiera, motivera och behandla narkotikamissbruket under strafftiden och arbetade för uppföljande vård, säger hon.

Behandlingsavdelningar inrättades över hela Sverige och läkemedelsassisterad behandling infördes i svensk kriminalvård. Insatserna utvärderades.

– Utvärderingen visade att separata behandlingsavdelningar, dit missbrukaren sökte frivilligt, krävdes för att få en positiv effekt och färre återfall.

——

En ny studie från Örebro universitet bekräftar det som såväl Birgitta Göransson som de tidigare internerna Lena Nordström och Annika Östberg i föregående artikel säger. I studien har tre behandlingsavdelningar på olika svenska fängelser ingått: två för män, varav ett högsäkerhetsfängelse (A) och ett med säkerhetsgrad 2 (B), samt ett för kvinnor med säkerhetsgrad 2, som är den högsta för kvinnor (C). På avdelning A användes KBT och på B och C 12-stegsprogrammet.

——–

Forskarnas slutsats är att det större engagemanget från personalens sida på avdelning C, tillsammans med de gemensamma vardagliga sysslorna, är avgörande för att relationerna mellan personal och interner är bättre där. Studien är publicerad i International Journal of Prisoner Health.

---

Läs hela artikeln i Accent!

Tidningen Accent har publicerat ytterligare två artiklar på temat: 
Kriminalvården planerar att lägga ner tolvstegsprogram, intervjuer med Lena Nordström och Annika Östberg. 
Kriminalvården: Fängelsetiden för kort för vård.