Dagens Nyheter rapporterar (2/11) att ersätta fängelsestraff med fotboja kan leda till färre brottsoffer och minskade samhällskostnader. Detta är slutsatsen i en ny studie av kriminologen Enes Al Weswasi vid Stockholms universitet. Han har intervjuats av DN och uttrycker oro över att strängare straff införs utan evidens för deras effektivitet och påpekar att isolering från arbetslivet kan öka risken för återfall.
Fotboja är ett alternativ
Sedan 2005 har personer dömda till högst sex månaders fängelse kunnat ansöka om att avtjäna sitt straff genom intensivövervakning med elektronisk fotboja. Trots att fotboja ofta uppfattas som ett mildare straff, har dess brottsförebyggande effekt varit föremål för debatt. Många antar att ett mindre kännbart straff skulle leda till högre återfallsrisk.
Studien som utmanar föreställningar
Enes Al Weswasi och kollegan professor i kriminologi Olof Bäckman genomförde en omfattande studie som snart publiceras i Journal of Quantitative Criminology. De analyserade data från närmare 20 000 personer dömda till upp till sex månaders fängelse, jämförde de som avtjänade straffet i fängelse före 2005 med de som fick fotboja efter reformen och följde deras brottshistorik under tio år.
Viktiga forskningsfynd
• Lägre återfallsrisk med fotboja: Resultaten visar att de som avtjänade sitt straff med fotboja hade en lägre risk för återfall både på kort och lång sikt jämfört med de som satt i fängelse.
• Betydelsen av arbetsmarknadsanknytning: En central faktor för de minskade återfallen var möjligheten att behålla sin anställning eller studier under strafftiden. “Har du ett jobb sedan tidigare som du får behålla, så minskar incitamenten att begå nya brott och antalet brottstillfällen,” säger Al Weswasi.
• Fördelar för tidigare dömda: De positiva effekterna av fotboja var särskilt tydliga bland individer med tidigare fängelsestraff, förutsatt att de hade en arbets- eller studieanknytning vid domen. Detta tyder på att fotboja kan vara extra effektivt för dem med högre risk för återfall.
Rehabilitering framför bestraffning
Studien understryker värdet av rehabilitering snarare än enbart bestraffning. Al Weswasi menar att ett straff som möjliggör fortsatt samhällsdeltagande kan minska återfallsrisken och därmed antalet brottsoffer. “Vi måste fråga oss om det är rimligt att låta en åtgärd generera mer brott bara för att det ger en känsla av mer upprättelse,” säger han.
Samhällsekonomiska aspekter
Förutom de sociala fördelarna pekar studien på ekonomiska vinster med att använda fotboja. Med dagens överbeläggning i fängelserna och ökade kostnader för kriminalvården kan fotboja vara ett effektivt sätt att avlasta systemet. “Fotboja kan vara ett sätt att få ner trycket och minska ordningsproblemen i fängelserna,” menar Al Weswasi.
Oro över kriminalpolitiska trender
Al Weswasi uttrycker oro över den snabba omstöpningen av svensk kriminalpolitik, där strängare straff införs utan tillräcklig evidensbaserad utvärdering. Han är särskilt bekymrad över förslag om att använda vuxenstraffmetoder, som fotboja, på minderåriga. “Man måste komma ihåg att sådana insatser alltid är mer problematiska när det handlar om unga. De kan reagera på andra sätt än vuxna,” påpekar han.
Behov av nyanserad diskussion
Avslutningsvis betonar Al Weswasi för Dagens Nyheter vikten av en nyanserad debatt kring straff och rehabilitering. Han frågar: “Vilka är det vi egentligen pratar om? Är det alltid den lilla minoriteten av intagna som är gängkriminella, eller pratar vi om den stora majoriteten som döms för narkotikabrott eller trafikbrott?”
Genom att anpassa straffen efter individens behov och riskfaktorer kan samhället bättre motverka återfall och främja trygghet.
Kommentarer är stängda.