General Report från Europarådets Antitortyr Kommitté

Pelle Granström – förutvarande svensk medlem i Europarådets Antitortyr Kommitté (CPT) – refererar och reflekterar utifrån CPTs årsrapport (General report) för 2021som helt nyligen publicerats.

CPTs årsrapport för 2021 fokuserar på överbeläggning inom anstalter och häkten. Ämnesvalet är inte unikt i detta sammanhang.

En intressant aspekt är CPTs infallsvinklar på överbeläggning och kommitténs tankar om motåtgärder är att dessa delvis att står i en bjärt kontrast till den nuvarande kriminalpolitiska utvecklingen i Sverige.

Vad som är ytterligare intressant är kontrasten mellan den nuvarande svenska utvecklingen och de tidigare rekommendationer som utformats inom ramen för Europarådssamarbetet (t.ex. ”White papers”, och Ministerådsrekommendationer) genom åren.

Men intressantast är nog den diskrepans som nu förefaller att föreligga mellan forna politiska representanter i Europarådet och dagens svenska politiker på hemmaplan. Är det dags att dra ner en svensk rullgardin i humanismens skyltfönster i Strasbourg?
Åter till ”Hinter schwedische Gardinen”?

Den nyligen presenterade rapporten för 2021 (nummer 31 i ordningen) fäster uppmärksamheten på konsekvenserna av överbeläggning på anstalter och häkten inom kriminalvården. Överbeläggning är ett återkommande och i viss mån ett bestående fenomen bland Europarådets medlemsstater.

Konsekvenser av överbeläggning

Rapporten tar inledningsvis upp några viktiga negativa konsekvenser av överbeläggning.

Överbeläggning:

Begränsat av utrymmen såväl i bostadsrum som i allmänna utrymmen utöver vad som är en normal konsekvens av fängelsevistelse
Medför ökad risk för våldsincidenter (mellan intagna såväl som från intagna gentemot personal)
Medför risk för ökad begränsning av de intagnas vistelsetid utanför bostadsrum, liksom till begränsningar av tillgång till skola, utbildning, allmän sysselsättning och programverksamhet
ökad risk för hälsoproblem (som i sin tur också har sin inverkan på det öppna samhället)

I en förlängning finns också ökad risk för inhuman och förnedrande behandling av de intagna i en pressad situation som överbeläggning utgör.

Överbeläggning rör självfallet de intagna, men inverkar också väsentligt på personalens arbetsförhållanden.

CPT har kunnat notera förbättringar beträffande överbeläggning i flera medlemsstater sett utifrån kommitténs 30-åriga arbete. Dock kvarstår problemen i flera medlemsländer inte minst inom häktesverksamheten. Trots att Europadomstolen har behandlat frågan i domar, liksom att CPT har återkommande gjort det i sina rapporter innebär det inte att problemet är eliminerat – långt därifrån.

Överbeläggning kan variera i sin förekomst och utbredning i ett fängelsesystem genom att överbeläggning långt ifrån alltid är jämt fördelad i system utan kan relativt ofta vara koncentrerat till vissa enheter i organisationen.

Orsaker till överbeläggning

Rapporten konstaterar att överbeläggning inte primärt kan ses som en konsekvens av stigande kriminalitet i samhället utan att det snarare är frågan om

– en tilltagande användning av straffrättsliga åtgärder/kriminalisering

– ökad användning av häktningsinstitutet, dessutom under längre tider

– införandet av längre påföljder

– att rättssystemet saknar alternativa (icke frihetsberövande) åtgärder inom ramen för häktningssituationer

Konsekvenser för folkhälsa och välfärd

Konsekvenserna av överbeläggning inverkar på folkhälsa och välfärd genom överföring av smitta från fängelserna sker till det öppna samhället (Exempelvis TBC –också av immunresistent typ, blodsmitta etc). Fängelser får ofta funktionen av att utgöra en ”kuvös” för utvecklingen av smitta i olika avseenden och i och med att intagna lämnar fängelserna efter en tid kan detta ge återverkningar på det öppna samhället.

Överbeläggningens negativa inverkan på folkhälsa, mental hälsa och antalet självmord är faktorer som inte kan förbises, menar CPT i sin rapport.

Standards för utrymme i fängelser

Sedan 1990 har CPT tillämpat en norm för tillgängligt utrymme för intagnas bostadsrum som innebär minst 4 kvm/intagen för celler avsedda för fler än två intagna och 6 kvm för intagna som bor enkelcell. Därtill ska läggas yta för toalett/dusch. Normen for intagna i dubbelceller har satts till 10 kvm exklusive yta för dusch/toalett.

Som en konsekvens av normen vill CPT hävda att en övre absolut gräns för antalet intagna – numerus clausus – bör fastställas för varje institution.

Att lösa överbeläggningsproblemet

Det finns alla skäl att återkommande analysera orsakerna till en bestående överbeläggning menar CPT:

Det kan konstateras att trots en ökad användning av skyddstillsynspåföljden (probation) i flertalet länder, så har detta inte bidragit till en stadigvarande lösning av överbeläggningsproblemet.
Det kan också konstateras att i vissa länder läggs avsevärda belopp på att bygga nya fängelser eller öka fängelsekapaciteten på annat sätt. Det är CPTs mening att dessa åtgärder inte bidragit till en stadigvarande lösning av överbeläggningsproblemet.
Åtgärder som att tillämpa kollektiva nåde-beslut eller amnesti kan i mycket kritiska situationer utgöra en tillfällig lösning men aldrig representera en stadigvarande lösning.
Alltjämt framstår tillgången av icke-frihetsberövande påföljder – som tillgodoser samhällsskyddsbehovet – som enormt eftersatt. CPT menar att utvecklingen av kreativa lösningar för verkställighet ute i samhället är nödvändiga och viktiga steg att ta. Alltjämt har utvecklingen av samhällspåföljder eller användningen av effektiva elektroniska övervakningssystem – kopplade till rehabiliteringsprogram och övervakar-/handledarfunktioner – förblivit otillräckliga eller obefintliga.

Vem äger problemet?

CPT är av uppfattningen att överbeläggningsproblemet inte är ett exklusivt problem för anstaltschefer eller kriminalvårdsadministratörer att lösa. Det är knappast heller ett problem som kan hanteras enbart på regeringsnivå.

Det krävs en kontinuerlig dialog och en gemensam förståelse och handling som engagerar policy-makers, lagstiftare, domare, åklagare och företrädare för kriminalvården i varje medlemsstat

CPT förordar en systematisk hantering av problemet under medverkan av flertalet intressenter och refererar till ett s k White paper framställt inom Europarådet beträffande överbeläggning av fängelser där man säger: ”Det krävs en kontinuerlig dialog och en gemensam förståelse och handling som engagerar policy-makers, lagstiftare, domare, åklagare och företrädare för kriminalvården i varje medlemsstat”.

CPT erinrar också i detta sammanhang om Europarådets Ministerråds Rekommendation No R (99)22 om överbeläggning i fängelser.