Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

En dröm i Byn

Vid ledningsgruppens möte i Byn berättade plötsligt en deltagare om en konstig dröm.

Jag drömde, förklarade han, att jag befann mig i en underlig värld, en helt overklig verklighet, där världen styrdes av tre diktatorer och alla gick omkring och var rädda. Man visste inte om eller när diktatorerna skulle göra något tokigt, typ gå in och erövra delar av andra länder. Det ryktades att diktatorerna hade beslutat att allt bistånd till övriga länder skulle dras in och att deras ekonomier skulle fasa ut.

Har du verkligen drömt så tokigt? frågade en i ledningsgruppen.

Ja, det var faktiskt så. I drömmen hade alla små länder rustat upp. Det var krig överallt. Alla var rädda för de tre stora. Men man fick  inte prata om det. Det rådde tystnadskultur och journalister varnades för att berätta vad de fått veta om saker och ting.

Vad hemskt! Vad drömde du mera om?

Jag drömde att det inte längre fanns någon fisk eftersom haven numera betraktas som soptunnor och havstrålarna genom AI skrapat bort all småfisk. Jag kunde se att utsläppen i sjöarna numera gjorde att sjöarna var gröna och inte blå. Och alla mådde jättedåligt eftersom de åt fel mat.

Hu. Vilken mardröm.

Sedan drömde jag att sjukvård, äldrevård och skolor inte fungerade längre eftersom de som arbetat där i många fall hade varit invandrare som nu hade visats ut.  Jag drömde att de sjuka fick stanna hemma liksom de gamla och eleverna. Och att trettonåringar satt i fängelse.

Oj det låter otäckt.

Ja, det var jobbigt. Men jag har drömt en dröm till. Det var inte en mardröm

Berätta!

Jag drömde att vi levde i en härlig värld. Diktatorerna var borta. Biståndet flöt och gjorde människorna  långt borta lyckliga. Det rådde nedrustning, inga krig och alla kände sig trygga. Haven hade rensats och fisken var räddad. Sjöarna var blå. Sjukvård, äldrevård och skolor var fyllda av anställda och klienter och elever var jätteglada och behövde inte stanna hemma. Alla mådde jättebra för nu hade de kommit på att äta hälsosam mat. Och man hade inte satt trettonåringar i fängelse.

Vad härligt. Sådana drömmar gillar jag! Nu kan vi fortsätta mötet.

Thomas Ekbom

Kommentarer är stängda.