Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Vem ska trösta barnet?

Vem ska vägleda barnet?

När ett barn erbjuder sig att mörda en okänd människa mot betalning är det ett tydligt tecken på att något gått väldigt fel. Barnet har förlorat eller ännu inte mognat till förmågan att förstå både moral, empati och konsekvenserna av sina handlingar. Men hur kunde det gå så långt, och vem har ansvaret för att leda barnet tillbaka från den farliga vägen?

Tidskrift för Kriminalvård har utforskat de psykologiska, sociala och praktiska frågorna kring barnets beslut och det står klart att det krävs insatser från samhället, familjen och rättssystemet för att skydda barnet från ett öde fyllt av skuld och förlorade möjligheter.

Här är några saker som barnets hjärna har missat i kommunikationen, och som det borde uppmärksammas på för att hindra det från att begå ett allvarligt misstag:

Empati och medkänsla: Barnet kan ha svårt att förstå eller sätta sig in i den okända människans perspektiv och inte se människan som en person med ett eget liv, familj och känslor. Det saknar förståelse för att den här handlingen innebär att oåterkalleligt ta ifrån någon livet och skada många andra omkring dem.

Konsekvenstänkande: Barnet kan inte till fullo inse de långsiktiga konsekvenserna av sina handlingar, både för sig själv och för andra. Det kan handla om juridiska konsekvenser som fängelsestraff, eller den djupa moraliska och emotionella skada som kommer att påverka barnet på lång sikt. Att begå ett mord är ett beslut med livslånga följder, både för förövaren och människor kring offret.

Etik och moral: Barnet har antagligen inte tillräcklig förståelse för grundläggande etiska principer, såsom respekt för andras liv. Det kan ha blivit påverkat av den kriminella miljön och därmed normaliserat våld och kriminalitet som ett medel för att uppnå sina mål, utan att reflektera över vad som är rätt och fel.

Social påverkan och identitet: Barnet kan vara utsatt för negativ grupptryck eller försöka söka tillhörighet och bekräftelse inom gänget. Det kanske inte förstår att det blir utnyttjat av äldre eller mer erfarna kriminella, som använder barnet som en bricka i sitt spel utan att bry sig om barnets mående.

Självbild och självvärde: Barnet kan ha låg självkänsla eller känsla av att dess liv inte är värt så mycket, och därför vara villigt att riskera allt för en hög ersättning eller status i gänget. Det behöver förstå sitt eget värde och att det finns andra sätt att få respekt och framgång i livet, som inte kräver våld och kriminalitet.

Desensibilisering för våld: Barnet kan ha blivit avtrubbat av våld genom exponering i sin omgivning, såsom genom media, spel, eller genom att växa upp i en miljö där våld är vanligt förekommande. Desensibilisering gör att våldet inte känns lika skrämmande eller allvarligt, och barnet kanske ser det som ett normalt sätt att lösa problem.

Brister i impulskontroll: Barnets hjärna, särskilt de områden som ansvarar för impulskontroll och riskbedömning (som prefrontala cortex), är inte fullt utvecklade förrän i 25-årsåldern. Detta gör att barn och ungdomar kan ha svårare att överväga långsiktiga konsekvenser och istället agera på kortsiktiga belöningar, såsom pengar eller status, utan att reflektera över konsekvenser.

Utnyttjande av vuxna eller äldre ungdomar: Barnet kan vara ett offer för utnyttjande av äldre kriminella som manipulerar det att utföra brott. De kanske spelar på barnets behov av tillhörighet eller ekonomisk utsatthet och övertygar det om att det här är ett snabbt sätt att förbättra sin situation, utan att tydligt kommunicera riskerna.

Frånvaro av positiva vuxna förebilder: Barnet kanske inte har tillgång till positiva vuxna förebilder som kan visa på alternativa vägar i livet. Det kan sakna stödjande vuxna som kan visa kärlek, omsorg och vägledning, vilket gör det mer sårbart för att bli indraget i kriminalitet.

Ekonomisk och social utsatthet: Om barnet kommer från en ekonomiskt utsatt bakgrund, kan det känna att de valmöjligheter som normalt finns för andra inte är tillgängliga. I desperation kan barnet tro att kriminalitet och våld är den enda vägen till överlevnad eller framgång, särskilt om det ser exempel på detta i sin närmiljö.

Känslomässig avstängning: Barnet kan vara i en situation där det har stängt av sina känslor, särskilt om det har upplevt trauma eller svåra livshändelser. Känslomässig avtrubbning kan göra att barnet inte upplever det inre motstånd som skulle hindra någon annan från att begå en så allvarlig handling som mord.

Samhällelig legitimitet för kriminalitet: I vissa miljöer eller subkulturer kan det finnas en kulturell acceptans av kriminalitet som ett medel för att lösa problem eller få makt. Barnet kan ha internaliserat dessa normer, vilket gör det svårt att förstå att deras handlingar inte är socialt eller moraliskt försvarbara.

Brist på framtidstro: Barn som saknar tro på att de har en framtid med möjligheter, utbildning, arbete och ett meningsfullt liv kan vara mer benägna att fatta desperata och destruktiva beslut. Utan en känsla av framtidshopp kan barnet känna att deras liv ändå är dömt, vilket gör att de är villiga att ta stora risker.

Oförmåga att förstå rättssystemet och dess konsekvenser: Barnet kanske inte fullt ut förstår rättssystemets allvar eller de juridiska konsekvenserna av sina handlingar. Det kan sakna insikt i hur långvariga fängelsestraff eller andra straff kan påverka dess liv, dess möjligheter och dess framtid.

Psykisk ohälsa: Det kan finnas underliggande psykiska hälsoproblem som påverkar barnets förmåga att göra rationella bedömningar och förstå konsekvenserna av sina handlingar. Depression, ångest, PTSD eller andra psykiska tillstånd kan öka barnets sårbarhet för att begå allvarliga brott.

Låg självreglering och stresshantering: Om barnet saknar förmågan att reglera sina egna känslor och hantera stress på ett konstruktivt sätt, kan det vara mer benäget att fatta impulsiva beslut när det upplever tryck från omgivningen eller från gängmedlemmar.

Hur kan barnet få hjälp med att reflektera kring möjligheten att från kriminella gäng som arbetar med bedrägerier verkligen få ut den utlovade ersättningen efter utfört mord? Hur ska de utbetalas, i kontanter, till ett bankkonto i barnets namn? Hur ska barnet kräva ut de pengar som inte kommer?

Barnet borde få hjälp med att reflektera över flera praktiska och logiska frågor kring löftet om betalning från ett kriminellt gäng. Gäng som ägnar sig åt allvarlig kriminalitet som bedrägerier och mord tenderar att inte agera hederligt, och det finns flera skäl till varför barnet kanske aldrig får några pengar, även om det utför det hemska brottet.

Löftet är sannolikt tomt: Kriminella gäng utnyttjar ofta sårbara individer, särskilt barn, och har ingen anledning att hålla sitt löfte om betalning. De vet att barnet inte kan rapportera dem till polisen om betalningen uteblir, vilket gör det mycket riskfritt för gänget att inte betala.

Utbetalningsmetoden är osäker: Gäng som sysslar med olaglig verksamhet kommer inte att göra betalningen på ett sätt som kan spåras, som till ett bankkonto. Betalning i kontanter innebär risker, som att någon kan stjäla pengarna eller att barnet aldrig får se dem överhuvudtaget. Dessutom skulle stora summor kontanter väcka misstankar om barnet försöker använda dem.

Risken att bli lurad: Gänget har troligtvis ingen anledning att hålla sin del av avtalet. De kan mycket väl använda barnet för att begå brottet och sedan helt enkelt strunta i att betala. Eftersom barnet inte har något formellt skydd eller någon rättslig väg att kräva ut betalningen, finns det inget sätt att säkerställa att pengarna verkligen kommer.

Barnets position i maktstrukturen: Barnet är i en svag maktposition gentemot äldre och mer erfarna medlemmar i gänget. Om pengarna inte betalas ut, finns det inget barnet kan göra utan att utsätta sig för fara. Att kräva ut pengar från ett gäng kan leda till hot eller våld mot barnet själv, vilket gör det osäkert att ens försöka få betalt.

Risk för att bli utnyttjad ytterligare: Om barnet skulle försöka kräva betalning, kan det leda till att gänget manipulerar eller hotar barnet ännu mer. De kan till exempel erbjuda nya ”uppdrag” eller hota barnet med våld om det kräver sin betalning.

Komprometterande bevis: Om barnet får pengar, särskilt i kontanter, kan det snabbt dra till sig uppmärksamhet, både från andra kriminella och från rättsväsendet. Om barnet skulle börja spendera större summor pengar, skulle frågor uppstå om varifrån pengarna kommer. Det kan också finnas spår som leder till mordet, vilket kan resultera i att barnet grips.

Ingen rätt att kräva: Eftersom hela situationen bygger på en olaglig handling, finns det inga juridiska eller moraliska grunder för att barnet ska kunna kräva pengarna. Gängmedlemmar förlitar sig på att barn eller andra inte kommer att våga göra motstånd eller kräva sin betalning eftersom det skulle avslöja deras egen inblandning i brott.

Kopplingen till bedrägerier: Gäng som arbetar med bedrägerier är redan vana vid att lura människor och bryta löften. De kan mycket väl lura barnet att tro att det ska få pengar som aldrig kommer. Bedrägerier bygger på att utnyttja och lura andra, och samma taktik kan användas mot barnet.

Sammanfattning: Barnet borde få hjälp med att inse att kriminella gäng ofta bryter löften och att det sannolikt inte kommer att få några pengar alls efter mordet. Det finns ingen säker eller rättslig metod för att kräva ut pengarna. Istället riskerar barnet att bli utnyttjat, hotat eller skadat utan någon ersättning. Genom att tänka igenom dessa aspekter kan barnet förstå att löftet om betalning är en illusion och att det enda som återstår är konsekvenserna av ett brutet liv och allvarliga straff, utan någon verklig belöning.


Vad finns det ytterligare för problem som barnet bör få hjälp att reflektera kring när det gäller löftet om pengar från ett kriminellt gäng efter att ha utfört ett mord:

Risk för att bli utpressad av gänget: Även om barnet skulle få betalningen, kan gänget senare använda barnets medverkan i mordet som ett sätt att utpressa det. De kan hota att avslöja barnets brottsliga handlingar om det inte fortsätter att utföra fler brott åt dem eller om det inte lämnar tillbaka pengarna.


Bevislämning och hot om tystnad
: Gänget kan kräva att barnet håller tyst om sin delaktighet i mordet. Om barnet skulle försöka kräva betalningen, kan de istället hota att avslöja barnets inblandning eller till och med lämna över det till polisen för att skydda sig själva. Gäng använder ofta hot om våld eller rättsliga konsekvenser för att kontrollera medlemmar och hålla dem under sin kontroll.


Potentiell övervakning av transaktioner
: I dagens samhälle, även när det gäller kontanter, finns det ökad risk för övervakning av misstänkt verksamhet, speciellt om det handlar om större summor. Om barnet mottar en betydande summa pengar kan myndigheter eller polisen börja ställa frågor om varifrån pengarna kommer. Detta skulle kunna leda till att barnet blir föremål för utredningar, även om brottet inte är uppklarat direkt.


Gängets egen interna osäkerhet
: Gäng är ofta fyllda med interna konflikter och konkurrens. Den person som lovar betalningen kan själv bli utsatt för våld eller dödas, vilket betyder att löftet om pengar kanske aldrig ens kan uppfyllas. Det kan också vara så att det finns flera medlemmar inom gänget som inte vill att barnet ska få betalt, vilket kan leda till att någon annan stjäl pengarna eller hindrar utbetalningen.


Förlust av kontroll och autonomi
: Genom att utföra ett mord på gängens uppdrag sätter barnet sig i en extremt utsatt position där det förlorar sin egen autonomi. Gänget kommer att ha makt över barnet, både psykiskt och fysiskt, och barnet kommer att ha mycket svårt att bryta sig loss. Det finns en risk att barnet blir ”fast” i den kriminella världen och ständigt måste utföra fler och farligare uppdrag för att undvika straff eller hot.


Repressalier från andra kriminella eller gängmedlemmar
: Om barnet utför mordet kan det inte bara komma från gänget som lovade pengarna, utan det kan också utsättas för hot från andra gäng, rivaler eller till och med personer inom samma gäng som ogillar att pengar delas ut till en nykomling. Detta skapar en farlig och instabil situation där barnet blir utsatt för risker från flera håll.


Ekonomisk värdelöshet på lång sikt
: Även om barnet skulle få betalt, är det viktigt att förstå att de pengar som betalas ut inte kommer att förändra barnets liv positivt på lång sikt. Pengar som erhålls genom brott tenderar att försvinna snabbt, och de kan inte användas till att bygga ett stabilt och hållbart liv. Snarare kan pengarna bara skapa fler problem och locka in barnet djupare i den kriminella världen.


Förstärkt inblandning i kriminalitet
: Om barnet utför mordet och får betalt, kan det känna att det är fast i en kriminell bana. Gänget kan se det som en pålitlig resurs för framtida våld eller olagliga aktiviteter, och barnet kan känna sig oförmögen att dra sig tillbaka utan att riskera sitt liv eller sitt välbefinnande.


Lojalitetsproblem inom gänget
: I en kriminell värld är lojalitet ofta kortvarig och baserad på rädsla snarare än respekt. Även om barnet utför mordet och hoppas på betalning, kan gänget tvivla på dess lojalitet och kan därför inte hålla sina löften. De kan vara rädda för att barnet kommer att lämna gänget eller prata med polisen, vilket ytterligare minskar sannolikheten för att de betalar.


Misslyckande med att få pengar som gör skillnad
: Även om barnet skulle få några pengar, är de ofta små summor i förhållande till de enorma riskerna. Kriminella grupper är kända för att utnyttja och betala så lite som möjligt till dem de manipulerar. Summan som barnet kanske får kommer inte att täcka de långsiktiga kostnaderna – såsom rättsliga konsekvenser eller känslomässiga skador – av att ha tagit en annans liv.


Förlust av framtida möjligheter
: Även om barnet får pengar, förlorar det något mycket viktigare – möjligheten till ett normalt liv. När ett mord väl har begåtts, är framtida utbildning, arbete och möjligheter till ett normalt liv praktiskt taget omöjliga att återvinna. De pengar som barnet får, om det får några, kan aldrig kompensera för den framtid det förlorar.


Ingen väg tillbaka
: När barnet väl har begått mordet, finns det ingen väg tillbaka. Pengarna kan kännas viktiga i stunden, men de långsiktiga konsekvenserna av brottet, både mentalt och juridiskt, kommer att förfölja barnet resten av livet. Inga pengar i världen kan rättfärdiga eller kompensera för den börda och skuld det kommer att bära.

Vem framför detta till barnet?

Kommentarer är stängda.