Justitieminister Gunnar Strömmer får en stor intervju den 10 november i Dagens Nyheter. Lördag. Här beskriver han regeringens kriminalpolitik och de effekter på brottsligheten som förväntas av lagstiftningen.
Det finns goda skäl att bemöta denna beskrivning.
Henrik Tham har läst och reflekterar.
Brottsoffrets integritet ska bli viktigare än de kriminellas
Att det är viktigt att minska de skador och risk för skador som brottsoffer utsätts för råder det ingen oenighet om. Det nya är dock att tala om detta i termer av brottsoffrets integritet. Det går då inte längre att föra en diskussion om var gränsen går för statens ingripanden mot misstänkta gärningspersoner. Den rättsstatliga traditionen, som växt fram sedan 1800-talet, överges. I denna tradition sågs straff- och processlagstiftning också som ett skydd för den misstänkte. Genom lag begränsades statens straffande. Detta ändras nu då det, enligt Strömmer, är samhället som ska värnas, inte gärningsmannen.
Repression kan verka brottsförebyggande – ett nytt sätt att tänka
Långa straff kan tvärtemot vad som ofta påstås ha effekt, menar Strömmer, och framhåller att forskningen inte är entydig på den punkten. Nej, det går alltid att hitta enstaka forskningsresultat som säger att längre straff minskar brottsligheten. Stora internationella sammanställningar av forskningsresultat visar dock att längre straff inte är effektivare än kortare. Den inkapaciterande effekten av längre inlåsning kan ge marginella effekter men när och hur är oklart. Mord och dråp från 1970-talet till 90-talet utvecklades exakt lika i USA och Sverige trots att USA under perioden ökade sin fängelsepopulation med mer än fyra gånger mot Sverige med några tiotal procent.
Det finns forskning som visar att korta straff är ganska meningslösa
Detta argument berättigas av att tiden i anstalt är för kort för att behandlingsprogram ska kunna genomföras. Bortsett från den mycket begränsade effekt som behandlingsprogram i fängelse vanligtvis har, så försvinner nu ett antal program därför att Kriminalvården inte har plats och intagna därför inte kan flyttas till en avdelning med programverksamhet eller personella resurser för att genomföra dem när antalet fångar ska trefaldigas. Så har t.ex. Tolvstegsprogrammet och Klosterverksamheten lagts ned.
Det är personliga värderingar, uppfattningen om vad som är rätt och fel och förmågan till självkontroll som är centrala
Ja, det låter sig sägas, men varför saknar vissa självkontroll och förmåga att skilja mellan rätt och fel? Att dra fram bristande moral som orsak till brottsutvecklingen ligger förstås i linje med moderaternas ideologi att verkligheten förklaras av enskilda människors medvetna val, inte av strukturer som formar samhälle och människor. Av detta tänkande följer också att skillnader i t.ex. våld mellan länder och grupper kan förklaras av skillnader i moral, fritt från samhällets organisering. Den forskare som lyckas förklara den historiska utvecklingen av brottsligheten i Sverige med förändringar av moralen är bara att gratulera!
Inget har hastats fram utan är noggrant förberett
Statsministern säger i sitt tal till nationen att ungdomsfängelse ska införas. Det görs innan förslaget om ungdomsfängelse remissbehandlats. Utredarens förslag att reformen skulle träda i kraft först 2028 på grund av Kriminalvårdens överhopning av arbete med den växande fängelsebeläggningen ändras av statsministern till 2026. I ett nyligen tillkännagivet tilläggsdirektivet till utredningen om skärpta regler för unga lagöverträdare ska utredningstiden för ungdomsövervakningen förkortas. Lagrådet kritiserar i tilltagande grad nuvarande och tidigare regeringars lagförslag för att vara dåligt förberedda. Och var de nya fängelseplatserna och kriminalvårdarna finns som ska klara anstormningen av de noggrant förberedda förslagen på straffskärpningar är minst sagt oklart.
Verkligheten har ändrat sig
Ja, verkligheten har ändrat sig i så måtto att gängrelaterade sprängningar, skjutningar och mord har skjutit i höjden. Detta innebär dock inte att all forskning och beprövad erfarenhet därmed är ogiltig. Inget säger att straffen skulle fungera bättre i dag än tidigare. Och straff har prövats! Enligt Strömmer skulle regeringen inte behöva ta i så mycket nu om den nya kriminalpolitiken införts tidigare. Under den moderatledda Alliansregeringen expanderade strafflagstiftningen mer än någonsin i modern tid. Detta rekord slogs av de efterföljande socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringarna – med benägen hjälp av oppositionen. Vad är resultatet av denna enorma straffexpansion?
Justitieministerns uttalanden i intervjun i Dagens Nyheter är i långa stycken direkt missvisande.
Henrik Tham
Professor emeritus i kriminologi.
Kommentarer är stängda.