Det ser inte bra ut för svensk kriminalvård. Det är ett hårt politiskt tryck för strängare straff och långa inlåsningar i fängelse. Någon närmare analys av hur häkten och anstalter ska både hålla alla klienter inne och samtidigt påverka dem till att inte återfalla saknas.
Vi har tagit del av en kapacitetslägesbild för 2024-2033 och har blivit mycket bestörta.
Här några siffror mars 2024 och prognos 2033:
Läget idag i häkte: 3 212 personer i häkte (101,5% beläggning), varav
375 s.k. verkställighetsfall som väntar på att placeras på anstalt. Det är inte tillåtet att avtjäna straff i häkte. Dessutom tvingas 182 häktade sitta kvar i arrester i väntan på lediga häktesplatser.
I arresten ska man vistas max 7 dagar.
Behov av häktesplatser 2033: 5000 platser
Behov av häktesplatser ökar bl.a. på grund av att häktestiderna ökar.
För att öka häktningen med en dag behövs 30 platser
Läget idag i anstalt: 6 600 personer i anstalt (100,5 % beläggning) .
Behov av anstaltsplatser 2033: 33 000
Behovet av fler anstaltsplatser beror på de i Tidöavtalet beskrivna kriminalpolitiska reformerna, listade i 48 punkter, som ska genomföras.
I april 2023 bedömde regeringen att det behövdes 11-16 stora anstalter samt 4500 nya årsarbetskrafter och 10 miljarder kronor mer per år för att klara reformerna.
Årsarbetskrafter idag 10 000
Behov av årsarbetsplatser 2033: cirka 33 000
Anslag årligen är idag ca. 18,5 miljarder kronor och 2033 beräknas det bli ca 40,5 miljarder.
Regeringen ställer krav att Kriminalvården ska expandera kraftigt och prioritera att ta emot alla häktade och dömda. Generaldirektören beslutade 16 oktober 2023 följande:
Kriminalvården ska säkerställa tillräcklig kapacitet i häkten och anstalter att ta emot alla häktade och dömda. Under rådande synnerligen allvarlig brist på platser och till dess att platssituationen förbättrats och förmågan att kunna ta emot alla häktade och dömda säkerställts, behöver det målet vara högst prioriterat av Kriminalvårdens samlade uppdrag.
Förvaring går före rehabilitering.
Det innebär att uppdraget att minska återfall i brott inte är ett prioriterat uppdraget längre. Förvaring går före rehabilitering. Generaldirektören har också beslutat den 16 oktober 2023 att Kriminalvårdens regionchefer ska planera och vidta åtgärder för att säkerställa att alla bostadsrum på anstalt överstigande 6 kvadratmeter kan dubbelbeläggas. Det är en mindre yta än Europarådet rekommenderar, 8–10 kvadratmeter vid dubbelbeläggning.
Samtidigt tvingas Kriminalvården låsa in intagna i cellerna under längre tid.
Det sägs att många intagna gärna delar rum med en annan intagen. Men det finns många som absolut inte vill göra det. Det är till exempel inte roligt att trängas med någon som nyligen använt våld.
TIDÖPAKETETS STÖRSTA PÅVERKAN
Unga lagöverträdare:
– Sluten ungdomsvård avskaffas och ersätts med ungdomsfängelse den 1/7 2026
Gängen:
– Dubbla straff för gängrelaterad brottslighet
– Medlemskap kriminaliseras
– Obligatorisk häktning i vissa fall
– Skärpta straff för vapenbrott, sprängmedel, etc.
”Fullständig och genomgripande översyn av strafflagstiftningen”:
– I normalfallet blir det ingen villkorlig frigivning – längre straff vid återfall – Förvaringsstraff införs
– Flerbrottsutredningen tittar på mängdrabatten
– Slopad ”fängelsepresumption
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Att möta Tidöavtalet med nuvarande bemanningsmål kräver 46 000 årsarbetskrafter.
Under perioden 2024-2033 är motsvarande behov cirka 33 000 årsarbetskrafter.
Bemanningen på anstalt måste sänkas med ca 30%.
Maximalt beräknas Kriminalvården kunna öka med 15 000 årsarbetskrafter till 2033.
Det betyder att man måste sänka bemanningen på anstalt med ca 30%.
Det ser ut som att Kriminalvårdens nuvarande arbetsplatser ska arbeta med kraftigt färre kriminalvårdare som ska verka i ett allt tuffare arbetsklimat.
Vad säger personalen?
Hur ska de stå ut?
Hur ska rekryteringen till denna miljö lyckas med sin uppgift?
Hur ska man hinna samtala med de intagna?
Kriminalvården diskuterar redan nya arbetsformer, ökad digitalisering etc.
Även längre tids inlåsning under dagen lär bli aktuell.
Risk för bestående bemanningssvårigheter
Kriminalvården ser många risker med denna snabba och stora expansion. En ökad trängsel bland intagna tillsammans med en minskad personaltäthet innebär bl.a. en ökad risk för utsatthet och hot- och våldsincidenter både för intagna och personal. Arbetsmiljön blir försämrad med risk för bestående bemanningssvårigheter. För intagna blir det en risk för försämrad trygghet i boendemiljön, risker för personlig integritet och hälsa och möjligheter att återanpassas till ett liv utanför anstalt.
Kriminalvården kommer att få svårare att verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt samt att förebygga återfall i brott.
Det är svårt att förstå hur alla Tidöpartierna kan acceptera denna inhumana situation
Att bygga en anstalt tar 5,5-7 år. I avvaktan på alla nya anstalter kommer intagna liksom personalen sitta i kläm. Det är svårt att förstå hur alla Tidöpartierna kan acceptera denna inhumana situation.
För de av oss som arbetat inom Kriminalvården är det ofattbart hur en rimlig arbetssituation har bestämts till att bli orimlig. Varför har inte alternativ som t.ex. utökad fotboja snabbutretts?
Varför ska villkorlig frigivning avskaffas som varit en viktig del av en human kriminalvård? Den intagne som idag inte sköter sig friges senare. Ska inte detta räcka?
Den kriminalpolitiska utvecklingen går mot en katastrof som inte bara drabbar Kriminalvården
Sammanfattningsvis går den kriminalpolitiska utvecklingen mot en katastrof som inte bara drabbar Kriminalvården. Hur ser samhällets beredskap ut för de 30 000 fångar som kommer att friges utan att de har rehabiliterats?
Och är svenska folket berett att så småningom betala 40 miljarder om året till kriminalvård?
Thomas Ekbom
Chefredaktör
Kommentarer är stängda.