Frivård i förändring - Tidskrift för KRIMINALVÅRD

Alf Andersson med lång erfarenhet av kriminalvårdsarbete skriver här om en Frivård i förändring.

Från råd, stöd och kontroll till kontroll, råd och stöd

Kriminalvårdens frivård har genomgått en stor förändring under de senaste åren. När jag började arbeta som skyddsassistent som det hette på den tiden i början på 1970-talet var råd och stöd viktigare begrepp än kontroll. Vi var lika mycket socialarbetare som övervakare och bistod våra klienter med både boende och ekonomiska bidrag. Ofta fick våra klienter ekonomisk förstärkning vid besöken på vårt kontor och om vi bedömde att de hade förutsättningar att klara ett eget boende och inte kunde lösa detta på egen hand hade vi ett stort antal lägenheter som vi möblerade med begagnade möbler och upplät dessa till våra klienter. Detta gällde i vart fall i Göteborg där jag började min bana inom frivården/Kriminalvården. På skyddskonsulenten för unga som jag arbetade på hade vi en något lägre klientstock med riktmärke 120 klienter/skyddsassistent jämfört med skyddskonsulenten för äldre klienter dömda till Skyddstillsyn som hade 140 klienter per skyddsassistent om jag kommer ihåg rätt. Självklart kunde vi inte klara detta på egen hand och många klienter hade en lekmannaövervakare förordnad men de flesta lekmannaövervakarna hade mellan 5-10 klienter var. En och annan pensionär kunde ha fler. De ekonomiska bidragen hade den fördelen att väntrummet ofta var fullt under besökstiden på förmiddagen och eftermiddagen kunde då ägnas åt att skriva yttranden och göra hembesök vilket genomfördes frekvent, i vart fall hos klienter som inte höll tillräcklig kontakt.

Under 00-talet började den centrala myndigheten intressera sig för statistik och styrning av frivårdsinspektörernas arbetsuppgifter

1977 genomfördes en stor förändring. Målsättningen var nu småskalighet och i storstäderna delades frivårdskontoren upp i mindre enheter för att möjliggöra ett utökat samarbete med socialkontoren. Då hade lägenheterna redan försvunnit och en ideologisk diskussion ledde till att de ekonomiska medlen koncentrerades till specifika stödinsatser istället för handkassor hos frivårdsinspektörerna. En kraftig ökning av personalstyrkan ledde också till att varje handläggare fick ett betydligt mindre antal klienter att hantera och uppdelningen i Göteborg mellan unga, äldre dömda till skyddstillsyn och villkorligt frigivna togs bort. Förutom diskussioner om ökad samverkan mellan frivård och anstalt och en ideologisk diskussion mellan frivården i Göteborg och Stockholm beträffande frågan om hur mycket man borde engagera sig i övervakningen av villkorligt frigivna hände därefter inte så mycket inom frivården. På 90-talet började satsningarna på strukturerad programverksamhet och olika projekt växte fram liksom KRAMI-verksamheten som var ett samverkansprojekt mellan frivården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen med syftet att slussa ut kriminalvårdens och socialtjänstens klienter ut i arbetslivet. Under 00-talet började den centrala myndigheten intressera sig för statistik och styrning av frivårdsinspektörernas arbetsuppgifter. Hos många väckte detta en frustration då yrkesrollen som frivårdsinspektör upplevdes som mer och mer administrativt inriktad i förhållande till den tidigare socialkurativa rollen. Fortfarande var dock intresset för råd och stöd viktigare än kontroll och KBT och MI (Motiverande samtal) blev centrala begrepp i ambitionen att fylla verkställigheten med ett meningsfullt innehåll. På slutet av 1990-talet och början på 00-talet infördes också den elektroniska övervakningen (fotboja) som ett alternativt genomförande av kortare fängelsestraff som också innehöll mer kontrollerande funktioner än relationsskapande åtgärder. I vart fall i Göteborg ledde detta till att en särskild grupp bildades som arbetade med intensivövervakning och samhällstjänstärenden. Dessa handläggare arbetade mer med kontrollfrågor medan resten kunde fortsätta att arbeta mer utifrån den psykosociala relationsskapande modellen. 2014-17 implementerades en ny gemensam arbetsmodell för frivården i Sverige. Krimstics är en KBT- och evidensbaserad samtalsmodell som utvecklats i Kanada och utgår från RBM (Risk, behov, mottaglighet). Denna nya arbets- och samtalsmodell skulle utgöra grunden för alla frivårdsinspektörers arbete med sina klienter vilket skapade en gemensam grund för arbetet över hela landet.

Under de senaste åren har sedan utvecklingen gått alltmer från råd, stöd och kontroll till kontroll med råd och stöd. Det började med en tydligare lagstiftning kring övervakningen av villkorligt frigivna 2020 och följdes upp av ett liknande regelsystem för övervakningen av klienter dömda till skyddstillsyn och i januari 2021 kom lagen om ungdomsövervakning. I alla dessa lagar har frågor kring struktur och kontroll förtydligats. Kontaktfrekvens och åtgärdstrappa vid misskötsamhet har förtydligats och frivårdens roll har stärkts samtidigt som Övervakningsnämndernas roll minskats och blivit en överklagningsinstans. Föreskrifter behöver inte heller vara behandlingsmotiverade utan kan utgöra en del av straffets kontrollverksamhet.

Nya regler för villkorlig frigivning

Reglerna kring villkorlig frigivning och övervakning under prövotid regleras av Brottsbalken och fängelselagen (2020:610). Förändringarna i dessa lagar genomfördes 2020-07-01 och innebär i korthet.

Prövotiden efter villkorlig frigivning ska pågå under resten av straffet

Den frigivne ska vara skötsam, efter egen förmåga försörja sig själv och betala skadestånd som dömts ut i samband med brottet.

Övervakningen ska pågå under hela prövotiden om Frivården inte beslutat att den ska upphöra dessförinnan.

Om det behövs för att minska risken för nya brott eller underlätta hens anpassning i samhället får Frivården besluta om särskilda föreskrifter att gälla högst ett år åt gången. Dessa föreskrifter får avse:

Kontaktfrekvens
Meddelandeskyldighet om frånvaro från föreskriven sysselsättning
Deltagande i återfallsförebyggande eller missbruksreglerad programverksamhet
Missbruksvård, psykiatrisk vård eller annan behandling
Arbete, utbildning eller annan sysselsättning
Kontrollerat boende eller andra anvisningar om boende
Vistelseort
Skyldighet att lämna blod-, urin-, utandnings-, saliv-, svett- eller hårprov för kontroll av drogfrihet.
Skyldighet att betala av på utdömt skadestånd

Frivården får besluta om elektronisk övervakning

För att kontrollera att beslutade föreskrifter följs får frivården besluta om elektronisk övervakning upp till sex månader per gång och frivården får själv besluta om varning vid misskötsamhet.

Övervakningsnämnden har i detta nya system fått rollen som överklagningsinstans av frivårdens beslut samt att efter hemställan från frivården ta ställning till förverkande av den villkorliga frigivningen upp till 90 dagar per gång. Beslut i Övervakningsnämnden kan överklagas av både klient och frivården.

Det är också även fortsättningsvis Övervakningsnämnden som beslutar om tillfälligt omhändertagande.

Nya Regler för Skyddstillsyn

Frivården får själva besluta om föreskrifter om kontaktfrekvens, drogkontroller samt anvisningar på vilka platser eller inom vilka områden den dömde ska vistas eller inte får vistas

2021-05-21 följde lagstiftningen upp reglerna för skyddstillsyn (2020/21:JuU22) som innebär en anpassning av övervakningen av skyddstillsynsdömda till övervakningen av villkorligt frigivna. Övervakningen ska nu pågå under hela prövotiden om frivården inte beslutar något annat och frivården får nu själva besluta om föreskrifter om kontaktfrekvens, drogkontroller samt anvisningar på vilka platser eller inom vilka områden den dömde ska vistas eller inte får vistas. Frivården kan också besluta om elektronisk övervakning för att kontrollera att beslutade föreskrifter följs. Denna möjlighet fanns sedan tidigare men ribban för ett sådant beslut har sänkts från ”särskilt angeläget” till ”behövs för kontroll av att föreskrift följs”.

Skillnad i övervakning mellan villkorlig frigivning och skyddstillsyn

Annelie Engberg har en mångårig erfarenhet av frivården och är en av sju kriminalvårdsinspektörer på frivården i Göteborg. Hon menar att behov av övervakning fortfarande utgör grunden för både förslag till skyddstillsyn och beslut om övervakning vid villkorlig frigivning. Övervakningen kan fortgå under hela prövotiden respektive resten av det fängelsestraff som är aktuellt och under pågående övervakning skall man för båda kategorierna arbeta med kriminogena faktorer och motverka återfall i brott. En viktig skillnad är att frivården vid dom till skyddstillsyn har skyldighet att pröva om övervakningen ska fortsätta efter ett år vilket innebär ett beslut i ena eller andra riktningen. För villkorligt frigivna fortsätter övervakningen under hela återstående strafftid till dess att beslut fattas att den ska avslutas. Klienten kan dock begära att denna fråga ska prövas och beslutet kan överklagas till Övervakningsnämnden som första instans.

Avgörande för frågan om övervakningen ska upphöra är om klienten arbetat aktivt med sina kriminogena faktorer

Någon praxis för beslut om övervakningens upphörande beträffande villkorligt frigivna har inte kommit till stånd ännu då lagen endast gällt drygt två år men i några ärenden har frivården valt att inte besluta att övervakningen ska upphöra. Den längsta övervakningstiden bland dessa ärenden kan maximalt bli ett år och sju månader. Avgörande för frågan om övervakningen ska upphöra är om klienten arbetat aktivt med sina kriminogena faktorer, faktiskt har förändrat sig och att förändringarna bedöms bestå över tid. Vid en positiv utveckling som behöver följas upp ytterligare kan beslut fattas om justering av en föreskrift i stället för beslut om att övervakningen ska upphöra. Det kan till exempel vara att successivt lätta på kontaktföreskriften.

Ny påföljd Ungdomsövervakning

Hen ska vara föremål för elektronisk övervakning och får inte lämna bostaden mellan 18-07 fredag, lördag och söndag (helghemarrest).

Ungdomsövervakning är en helt ny påföljd som trädde i kraft 2021-01-01 (SFS 2020:616) och är tänkt som ett alternativ mellan ungdomsvård/ungdomstjänst och fängelse. Påföljden är i första hand avsedd för unga mellan 15 till 18 år och varar mellan 6 månader och ett år. Verkställigheten ska utformas för att förebygga att den dömde begår nya brott eller på annat sätt utvecklas ogynnsamt. Frivården ska upprätta en individuell verkställighetsplan för den dömde och denna ska upprättas i samverkan med den dömde, dennes vårdnadshavare, Socialtjänsten samt andra myndigheter och aktörer som bedöms lämpliga. Frivården ska utse en koordinator som följer klienten under övervakningen och följer upp beslutade föreskrifter och Socialtjänsten ska utse en särskild handläggare för samverkan. Den dömde har alkohol och drogförbud och föreskrift om att träffa koordinatorn två gånger per vecka. Hen ska också vara föremål för elektronisk övervakning och får inte lämna bostaden mellan 18-07 fredag, lördag och söndag (helghemarrest). Frivården kan också besluta om förbud att under vissa tider vistas på en särskilt angiven plats eller inom ett angivet område, förbud att lämna ett visst område eller att under vissa tider befinna sig på en särskilt angiven plats.

Verkställighetsplanen får vidare innehålla föreskrifter om

Boende
Skolgång eller annan sysselsättning
Fritid
Missbruksbehandling
Annan vård och behandling
Andra åtgärder som syftar till att förebygga återfall i brott eller annan ogynnsam utveckling

Verkställighetsplanen ska följas upp minst var 8:e vecka och vid uppföljningen ska utsedd ansvarig handläggare på Socialtjänsten samt övriga berörda parter medverka.

Frivården kan själv besluta om handräckning av polis för inställelse på Frivården och både polis och Frivården kan besluta att en klient som håller sig undan eller befinner sig på förbjuden plats ska bli tillfälligt omhändertagen och förpassas till bostaden eller annan plats som polis, Frivård eller Socialtjänst bedömer lämplig. Sådant omhändertagande får inte vara längre än 18 timmar.

Sammantaget har frivårdens arbete strukturerats och inriktats mer på kontroll och återfallsförebyggande insatser än relationsinriktade åtgärder.

En frivårdschefs syn på förändringarna

Lovisa Nygren, som är frivårdschef i Göteborg, menar att detta förändrade arbetssätt inte inneburit några större problem bland frivårdsinspektörerna. Hon menar att införandet av Krimstics var ett viktigt steg mot en mer tydlig struktur för övervakningen. Genom Krimstics klargjordes både för klient och handläggare vad övervakningen skulle innebära, vad klienten kunde förvänta sig av övervakningsåret och vad handläggaren skulle förvänta sig av klienten. Krimstics innebar också en större enhetlighet i klientarbetet över landet och blev därigenom ett förtydligande av frivårdens roll. Den nya lagstiftningen har byggt vidare i samma riktning och i delar ökat möjligheten att göra individuella bedömningar.

Det nya systemet har ökat rättssäkerheten och det händer att klienter idag har juridiskt stöd i form av en advokat i dessa ärenden

Lovisa Nygren tycker att den förändrade lagstiftningen snarare har gjort de juridiska aspekterna av frivårdsarbetet mer påtagliga, än att det inneburit ett ökat fokus på kontroll. Det har ytterligare förtydligat frivårdens uppdrag och roll. Frivården har fått mandat att fatta fler beslut på egen hand utan att behöva vända sig till Övervakningsnämnden. Övervakningsnämnden har i stället i huvudsak blivit en överklagningsinstans. Det nya systemet har också ökat rättssäkerheten och det händer att klienter idag har juridiskt stöd i form av en advokat i dessa ärenden. I arbetsordningen har beslutsnivåerna klargjorts och varning beslutas av lägst kriminalvårdsinspektör. För detta, och för att meddela föreskrifter, har ett Frivårdens beslutssammanträde (FBS) inrättats, där en kriminalvårdsinspektör är ordförande. På Frivården i Göteborg har man FBS två gånger/vecka och om klienten inte inställer sig har Frivården rätt att begära handräckning av polis för inställelse på nästa FBS. Alla beslut om elektronisk övervakning fattas av dock fortfarande av frivårdschefen. ”Det nya systemet gör vårt juridiska mandat tydligare och min bild är att vi förhåller oss mer aktivt till det än för ett antal år sedan. Förändringen av lagstiftningen sammanfaller också med att vi lokalt jobbar med en utvecklad organiserad brottslighet och gängkriminalitet. När vi blir tydligare med gränssättning mot de klienterna utmanas vi i vår myndighetsutövning och måste stå stabilt i våra bedömningar och beslut.”

Lovisa Nygren menar också att frivårdens nya tydligare roll kan bidra till ett bättre och mer utvecklat samarbete med Socialtjänsten. När vi blir tydliga med vår roll blir vi lättare att samarbeta med. Detta gäller inte bara vid ungdomsövervakning utan andra faktorer har också påverkat denna utveckling. En framgångsfaktor i samverkan är att vi undviker att definiera vad andra ska göra, och fokuserar på att beskriva behov, snarare än vilka insatser andra borde göra. Nu kommer också lagstiftning där kommunerna har fått en tydligare roll i det brottsförebyggande arbetet, och ansvar för att ge insatser till personer som utövar våld i nära relation. Det finns flera angelägna områden för samverkan och ett gemensamt intresse för att samarbeta. I Göteborg har vi kommit en bra bit med regeringsuppdraget att implementera metoden Insluss som ger en grund för ett samarbete mellan alla berörda parter på den ort som klienten ska friges till. Vi kommer också att vara delaktiga i projektet GVI (Sluta Skjut) när det införs i Göteborg. ”Kontaktytorna och samverkansfrågorna har alltså ökat och sekretessproblematiken löser sig oftast genom samtycke från klienten. Om klienten inte ger detta samtycke påverkar detta naturligtvis frivårdens möjlighet att bistå klienten med samordnade stödinsatser.”

Slutsats

Frivården har blivit tydlig, strukturerad och enhetligt över hela landet. Kraven på kontakt med frivården, på skötsamhet, på vilja att söka arbete och bostad, på att betala av på sina skadestånd och kravet på arbete med sina kriminogena faktorer är tydliga. I sitt arbete har frivården fått ett betydligt starkare beslutsmandat att arbeta aktivt med sina klienter och kan nu själva besluta om åtgärder vid misskötsamhet som inte har funnits tidigare. Detta har inneburit snabbare beslutsvägar och en tydlighet gentemot klienterna där man direkt kan förklara och stå för sina beslut. Sammantaget pekar detta på en uppdaterad frivård som är bra rustad att möta dagens samhälle. Lagen om ungdomsövervakning kan ses som ett kvitto på kompetensen i dessa frågor.

Alf Andersson

F.d. skyddsassistent, uppsökare, anstaltsassistent, anstaltsinspektör, häktesinspektör, 1:e byråsekreterare, kriminalvårdsinspektör på frivård och anstalt, frivårdschef, anstaltschef, regional programexpert och senior handläggare på Kriminalvårdens huvudkontor med ansvar för köpt vård och behandling.