Att sätta barn i fängelse är ett fiasko för samhället
I januari 2026 rapporterades att anstalten Rosersberg planerar att tillåta gosedjur för barn som ska sitta där. Samtidigt har justitieministern försäkrat att det säkert kommer finnas Playstation och fotboll. Den typen av formuleringar antyder att barnfängelser kan göras mer humana genom några inslag av trivsel. Men frågan är inte om barn i fängelse ska få gosedjur. Frågan är om barn överhuvudtaget ska vara där.
För att förstå vad som står på spel kan man vända sig till den norske kriminologen Nils Christie, en av de mest inflytelserika kritikerna av det moderna straffsystemet.
Ju mer vi använder fängelser, desto fattigare blir vårt samhälle
Christie ägnade sitt liv åt att studera hur samhällen straffar och varför. Hans slutsats var enkel men obekväm: ju mer vi använder fängelser, desto fattigare blir vårt samhälle – inte bara ekonomiskt, utan moraliskt.
Brott är konflikter mellan människor
Ett av Christies mest kända argument är att brott i grunden är konflikter mellan människor. I traditionella samhällen hanterades sådana konflikter lokalt, i familjer eller gemenskaper. Men i den moderna staten har konflikten “stulits” från dem som berörs och överlämnats till experter: jurister, åklagare och domstolar. När staten tar över konflikten förändras också synen på problemet. I stället för att fråga vad som hänt mellan människor och hur relationer kan repareras, reduceras frågan till skuld och straff. Att sätta barn i fängelse är ett extremt uttryck för denna logik. Konflikten löses genom att ett barn isoleras från samhället.
Fängelser producerar kriminalitet
Christie var också känd för sin analys av vad han kallade “crime control industry” – en växande sektor av institutioner som lever på att hantera brott: polis, domstolar, fängelser och privata säkerhetsföretag. När fängelser växer uppstår ett strukturellt tryck att använda dem mer. Det leder till ett paradoxalt resultat: ju fler fängelser som byggs, desto fler människor hamnar i fängelse. Att börja låsa in barn riskerar därför att bli ännu ett steg i denna expansion. När institutionerna väl finns på plats kommer de också att fyllas.
De barn som låses in är de mest utsatta
Christie betonade att straffsystemet sällan drabbar alla lika. Det är nästan alltid samhällets mest utsatta grupper som blir överrepresenterade. Det gäller även i dagens Sverige. Rapporter från Barnombudsmannen visar att barn som begår grova brott ofta själva utsatts för våld, försummelse eller exploatering. Neuropsykiatriska diagnoser är också kraftigt överrepresenterade. Att möta dessa barn med fängelse innebär i praktiken att samhället svarar på sociala problem med straff. Christie menade att detta är ett tecken på ett samhälle som saknar fantasi. När vi inte vet hur vi ska hantera problem väljer vi den enklaste lösningen: att låsa in människor.
Ett rikt samhälle använder mindre straff
En av Christies mest berömda formuleringar finns i boken Limits to Pain. Där argumenterar han för att ett civiliserat samhälle bör sätta tydliga gränser för hur mycket lidande staten får orsaka. Straff är nämligen alltid en form av avsiktligt tillfogat lidande.
Ett samhälle som ständigt ökar sina straff visar därför inte styrka utan brist på andra lösningar. Att börja låsa in 13-åringar innebär att denna gräns flyttas ännu en gång.
Barn är framtiden
I alla samhällen betraktas barn som bärare av framtiden. När ett samhälle börjar behandla sina barn som fiender säger det något djupt om dess tillstånd. Det är möjligt att ge barn gosedjur i fängelset. Det är möjligt att installera Playstation och ordna fotboll. Det är möjligt att ha utmärkt skolutbildning. Men dessa detaljer förändrar inte den grundläggande verkligheten: ett barn bakom murar är fortfarande ett barn bakom murar. Och enligt Nils Christie är ett samhälle som behöver låsa in sina barn ett samhälle som har förlorat något viktigt på vägen.
Låsa in barn i fängelse kan därför inte förstås som en lösning. Det är ett tecken på ett större misslyckande.
Frans Schlyter
F.d. utredare utvecklingsenheten Kriminalvårdens Huvudkontor i Norrköping

Kommentarer är stängda.