Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Det är skillnad mellan problematiska narkotikakonsumenter och rekreationskonsumenter, menar debattören Bild: DALL-E

Narkotikapolitiken skadar samhället

De som anser att svensk narkotikapolitik är framgångsrik behöver presentera vetenskapligt hållbara bevis för dess positiva effekter, skriver Ted Goldberg, seniorprofessor i sociologi.

Det är skillnad mellan problematiska narkotikakonsumenter och rekreationskonsumenter, menar debattören.

Sveriges narkotikapolitik bygger på en idé som kallas positiv förstärkning. Tanken är att när en individ gör något njutbart, sporras denne att upprepa handlingen. Då narkotika anses ge starka lustupplevelser, förmodas detta leda till upprepad konsumtion, och beroende. Av detta drar man slutsatsen att alla som prövar narkotika riskerar att bli narkomaner, och att vi därför måste hindra människor att komma i kontakt med droger.

Drogerna allena är inte problemet

Narkotikapolitiken bygger på antaganden som sällan ifrågasätts i Sverige. Ett sådant antagande är att det är drogerna allena som utgör problemet. Dock avvisar den senaste statliga narkotikautredningen rena biokemiska förklaringar och betonar att fler faktorer måste beaktas; som individens livserfarenheter.

Ett annat antagande är att all narkotikakonsumtion är problematisk, eftersom beroende leder till att man förlorar kontroll över sina handlingar. Men numera ifrågasätter alltfler forskare beroendebegreppet. Visserligen finns problematiska konsumenter men dessa betraktas inte som maktlösa, passiva objekt i klorna på drogerna. De är aktiva, handlande subjekt som väljer att ta droger – som en väsentlig del av ett självdestruktivt levnadssätt.

Utöver dessa har vi rekreationskonsumenter. Som narkotikautredningen poängterar finns ”individer som kan använda narkotika utan att deras hälsa påverkas i någon större utsträckning eller att de utvecklar skadligt bruk eller beroende.” Dessa människors drogkonsumtion handlar i stället om något positivt.

Skillnad mellan olika typer av konsumtion

Att rekreationskonsumtion är väsensskild från problematisk konsumtion belyses av en världsomfattande analys genomförd av FN. Undersökningen fann att bara cirka tio procent av dem som använde narkotika blev problemkonsumenter. FN:s analys tyder på att den svenska rädslan för narkotika är överdriven.

Varför betraktas narkotika som ett stort problem? Ett vanligt svar är att den medför allvarliga negativa konsekvenser som arbetslöshet, kriminalitet, upplösning av familjer, sjukdomar, och för tidig död. Emellertid gäller inte detta rekreationskonsumenter, utan enbart den lilla minoriteten som är problematiska konsumenter. Därmed inte sagt att narkotika är ofarligt.

Den största faran är narkotikapolitikens negativa inverkan på samhället i stort

Den största faran är narkotikapolitikens negativa inverkan på samhället i stort. Det verkar som att Sverige är tillfreds med sin drogpolicy eftersom vi inte diskuterar dess baksidor, och har behållit samma inriktning under cirka ett halvt sekel. Men vilka positiva resultat har vi faktiskt uppnått? Det åvilar dem som tror att vår drogpolicy har varit framgångsrik att presentera vetenskapligt hållbara bevis för dess positiva effekter – något de hittills inte har gjort.

Narkotikapolitiken skadar samhället

Vad som däremot är tydligt är att vår narkotikapolitik vållar en mängd allvarliga skador på samhället, och att dessa har vuxit i antal och allvarsgrad från år till år. Exempelvis uppskattas det att den organiserade brottsligheten tjänar två till tre miljarder kronor per år på narkotikahandel i Sverige.

FN poängterar att de samhälleliga förlusterna ökar om man låter organiserade brottslingar tjäna pengar på illegala droger. Världsorganisationen uppger många skador, och jag har lagt till några utöver dessa. Jag överlåter åt läsaren att fundera på i vilken mån som nedanstående lista beskriver situationen i Sverige i dag:

  • våldet ökar
  • legitima affärsverksamheter och organisationer infiltreras
  • politiker och tjänstemän korrumperas
  • ungdomar dras in i kriminalitet
  • revirstrider mellan brottsorganisationer som leder till oskyldiga offer
  • växande rädsla och otrygghet hos medborgarna
  • staten går miste om stora inkomster
  • ett stort antal narkotikarelaterade dödsfall
  • penningtvätt
  • matchfixning

Är det så vi vill ha det?
Om inte är tiden mogen för regeringen att tillsätta en utredning som undersöker om det är rimligt att skapa en svensk modell för juridisk reglering av narkotika.

Ted Goldberg

Seniorprofessor i sociologi

Screenshot

Artikeln har tidigare publicerats i Alltinget Omsorg

Kommentarer är stängda.