Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Det behövs en ny Brottsofferlag!

Brottsoffer – en dubbelt utsatt grupp

Tidöregeringen talar gärna om brottsoffer men gör väldigt lite. Brottsoffren får snarast tjäna som alibi för inhumana förändringar av kriminalpolitiken.
De antas ha hämnd som viktigaste behov medan basala behov för att återfå ett bra liv inte tillgodoses.
På så sätt kan man säga att brottsoffren är utsatta för dubbla övergrepp.

Oviljan att ta tag i brottsoffrens omfattande behov av stöd kan kanske ha sin grund i det förakt för svaghet som kännetecknar politiska rörelser med mer eller mindre stora fascistiska drag. Att hämnas är att vara stark och attraktiv, att behöva stöd och hjälp ses som något negativt.


Brottsofferjouren Sverige ger årligen stöd åt ca 60 000 brottsoffer, vittnen och deras anhöriga.

Jag har sedan 2015 varit förtroendevald inom Brottsofferjouren och de erfarenheter jag gjort och andra aktiva är mycket omfattande. I mer än 30 år har Brottsofferjouren genom personlig kontakt med stödsökande över hela landet fått en fördjupad kunskap om brottsoffers behov och situation samt om brister i samhällets skyddsnät och på olika områden inom rättsväsendet.

Brottsofferjouren är organiserad i ett rikskansli med en nationell stödlinje, 116 006 – samma telefonnummer som alla brottsofferjourer i Europa nås på. Stödarbetet drivs av 60 lokala/regionala jourer och varje år når Brottsofferjouren ca 60 000 brottsdrabbade.  Brottsofferjouren är därför unikt skickad att agera röstbärare på både internationell, nationell, regional och lokal nivå för brottsoffer, anhöriga och vittnen i syfte att påverka och förbättra deras situation.

Brottsofferjourens (BOJ) främsta syfte är att verka för att alla brottsoffer, anhöriga och vittnen erbjuds ett skyndsamt, likvärdigt och högkvalitativt stöd. Brottsofferjouren ger också stöd till personer med bl a kognitiva funktionsnedsättningar och som utnyttjats för att begå brott. Under senare år har en ny målgrupp tillkommit – anhöriga till gärningspersoner. Man behöver inte ha polisanmält brottet för att få stöd och man kan vara anonym. Stödet är gratis

Brottsofferjouren har till synes en god kontakt med rikspolitiker och uppvaktningarna av bland annat Gunnar Strömmer är många. Men märkligt långsamt sker de utredningar och förändringar som ibland utlovas medan de repressiva förslagen tas fram med stor skyndsamhet. Nedan följer de viktigaste reformbehoven formulerade inför senaste riksdagsvalet:

Brottsofferjourens manifest 2022 avseende rättssystemet

Brottsoffers rättigheter är självklara mänskliga rättigheter. De får aldrig begränsas i något avseende. Sverige måste helt fokusera på den grundläggande frågan – hur uppfyller Sverige på bästa sätt alla brottsoffers rättigheter i praktiken?

BOJ:s förslag till konkreta och nödvändiga åtgärder:

1. Att det stiftas en samlad brottsofferlag

EU:s brottsofferdirektiv fastslår bland annat brottsoffrets rätt till information, rätt till skydd och rätt till stöd och hjälp. I Sverige finns idag ingen lag där alla brottsoffrets rättigheter finns samlade – de är istället spridda över en mängd olika lagar och förordningar som tillkommit vid olika tidpunkter med olika syften och riktar sig till olika mottagare.

En enhetlig brottsofferlag skulle sätta brottsoffret och dennes behov i centrum, tydliggöra dennes rättigheter och samhällets skyldighet och ansvar att beakta och implementera dem i praktiken och i alla beslut som rör den som utsatts för brott.

2. Att EU:s Brottsofferdirektiv från 2012 implementeras fullt ut

EU:s brottsofferdirektiv 2012/29/EU ger bindande rättigheter för alla brottsoffer inom EU, oavsett var personen bor och var brottet sker, och bör implementeras i Sverige fullt ut.

3. Att det under hela det rättsliga förfarandet finns ett bemötande som skapar trygghet och tillit för både brottsoffer, vittnen och anhöriga

4. Att brottsoffer, vittnen och anhöriga får god tillgång till information om sina rättigheter samt få ett medmänskligt stöd av hög kvalitet

Det behövs mer forskning rörande brottsoffers möjligheter att utöva sina rättigheter. Vi saknar också en nationell, systematisk uppföljning där brottsoffrets upplevelser och åsikter tas tillvara.

Förundersökningskungörelsen ska förtydligas så att också anhöriga till personer utsatta för grova vålds- och sexualbrott och vårdnadshavare till brottsutsatta barn så tidigt som möjligt blir informerade om och erbjudna kontakt med stödverksamhet.

5. Att en väl fungerande nationell förmedling av brottsoffer från polisen till stödverksamhet etableras

Det finns behov av ett närmare samarbete och regelbundet informationsutbyte mellan polisen och Brottsofferjouren i syfte att hitta bättre och effektivare metoder för förmedling av ärenden som både minskar den administrativa bördan för polisen och förkortar tiden mellan anmälan och stödkontakt för brottsoffret.

6. Att vittnen i likhet med brottsoffer erbjuds tidigt stöd, vilket innebär att polisens information om stödverksamhet lämnas också till vittnen vid första kontakten under förundersökningen

Förundersökningskungörelsen ska kompletteras så att vittnen får information av polisen och erbjuds kontakt med stödverksamhet redan vid den första kontakten med polisen. Detta infördes sommaren 2022!

7. Att staten tar ett proaktivt helhetsansvar för skadestånd/ brottsskadeersättning för andra brott än egendomsbrott

Brottsoffer som varit med om grova, allvarliga våldsbrott eller anhörig till en person som dödats genom brott ska besparas onödigt betungande, besvärliga och tidsödande egna arbetsinsatser för att få ut det skadestånd eller den brottskadeersättning de har rätt till.
Istället ska staten genom Brottsoffermyndigheten så tidigt som möjligt överta processen, utbetala ersättning till brottsoffret eller anhörig och utan vidare inblandning från denne ta kontakt med gärningspersonen för att utöva regress eller samverka med kronofogden för att driva in utdömt skadestånd.

8. Att rätten till målsägandebiträde stärks

BOJ föreslår en viktig ändring i 1§ p3 lagen (1988:609) om målsägandebiträde som i linje med EU:s brottsofferdirektiv förbättrar läget för en brottsutsatt att kunna få målsägandebiträde.

9. Att motivhatbrotten i 29 kap 2§ p 7 brottsbalken utvidgas att gälla också om motivet för ett brott varit att kränka en person eller grupp av människor med någon form av funktionsnedsättning

Motivhatbrotten i 29 kap 2 § p7 i Brottsbalken utvidgas till att omfatta också personer med någon form av funktionsnedsättning. Det är angeläget med ett tillägg som ger skäl för höjt straffvärde om motivet för ett brott varit att kränka en person eller grupp av människor med någon form av funktionsnedsättning.

10. Att staten ansvarar för att fängelsedomar ska verkställas skyndsamt

Idag går det alltför ofta orimligt lång tid mellan det att dom fallit och gärningspersonen börjar avtjäna sitt straff. Större hänsyn måste tas till brottsoffret, som i sin vardag kan komma att konfronteras med den dömde gärningspersonen som alltjämt är på fri fot. Detta försenar och försvårar återhämtningsprocessen.

EU:s Brottsofferdirektiv har tyvärr bara delvis genomförts i Sverige och då enbart på det rättsliga området. Handlingar ska översättas och målsägarbiträde erbjudas. Men när det gäller det personliga stödet ansåg Sverige att man hade en så väl utbyggd välfärd att inte något specialinriktat behövde införas. Detta har medfört att Brottsofferjouren har svårt att hänvisa vidare det som inte kan åligga en jourverksamhet som till största delen utförs av volontärer.

Behov av utökade välfärdssatsningar och som bör regleras i en brottsofferlag

Brottsofferjourens brottsofferpolitiska program upptar också en stor mängd satsningar utöver ovanstående manifest och jag vill särskilt betona följande som viktigt utifrån min erfarenhet:

1. Ekonomiskt stöd till den lokala Brottsofferjouren

Den nya Socialtjänstlagen föreskriver en ökad satsning på lågtröskelverksamhet utan föregående biståndsbedömning. Brottsofferjouren är en sådan verksamhet men måste ha en tryggare ekonomi. Det bör ske kommunalt men också nationellt där Brottsofferjouren på samma sätt som Kvinnojourerna erhåller ett statligt stöd.

2. Utbildning av vårdgivare

Socialtjänst och sjukvård har för lite kunskap om brottsutsatthet och dess konsekvenser. Man måste lära sig att efterfråga brottsutsatthet och att ha varit vittne och beakta behovet av insatser vid försörjningssvikt, psykosomatiska symptom. Tidigare brottsutsatthet är en viktig orsak till svårigheter i skola och arbete.

3. Samordnad vårdplanering och insatser

Varken den lokala Brottsofferjouren eller den enskilde ska behöva samordna myndigheterna.

I flertalet kommuner finns idag stödcentra för unga brottsutsatta samt även Barnahus i samverkan med sjukvård och polis.  Men för vuxna finns ingen specialinriktad verksamhet som kan stå för en samordnad planering och insatser. Likaväl som det finns relationsvåldsteam inom socialtjänsten så borde det finnas våldsteam – eller att relationsvåldsteamen fick ett utökat uppdrag och tillfördes resurser.  Dessa skulle svara för samordning internt inom kommunen och med andra myndigheter. De regionala Samordningsförbunden bestående av socialtjänst, sjukvård, AF och FK skulle genom sina resursgrupper förenkla samarbetet.

4. Möjlighet till direkthänvisning till kris- och traumabehandling

Röda Korsets behandlingsverksamheter för traumatiserade flyktingar är en bra modell. Regionerna bör ansvara för att det finns en direktingång till traumabehandling och inte som nu att trots mycket stor utsatthet vid mordförsök etc. så hamnar man i en rundgång mellan vårdcentraler och psykiatrin.

5. Möjlighet till akut försörjningsstöd

Brottsutsatthet kan leda till problem i försörjningen och alla har inte en buffert. Socialtjänsten avslår regelmässigt akuta behov om en person tidigare månader haft en högre inkomst än enligt norm. Men ett brott är en icke förutsägbar händelse varför man kanske inte sparat pengar till nästkommande månad.

6. Möjlighet att byta bostad

De allmännyttiga bostadsföretagen bör samverka för att byta bostad med varandra så att den brottsdrabbade inte ska behöva bo kvar där hen utsatts för brott/varit vittne eller där det finns ett gäng vars medlemmar varit förövare.

Carin Flemström     

Socionom, styrelsemedlem och stödperson Brottsofferjouren Haninge Nynäshamn

Kommentarer är stängda.