Kriminalvårdens kamratförening har haft möte på zoom med chefen för Kumlaanstalten Jacques Mwepu. Han berättade om sig och läget på Kumla.
En summering av Thomas Ekbom
Jacques tillträdde på Kumla i augusti 2020. Han kom till tre kriser: Covid, överbeläggning och bemanningskris. Han kom från Bryssel där han hade arbetat i ett och halvt år på EUs utrikeskontor med krishantering i krisdrabbade länder.
Under den värsta Covidperioden hade Kumla besöksstopp, överbeläggning och personal som var hemma med förkylning.
Genom Encrochat greps och dömdes fler och fler klienter kom till Kumla. Innan hade man avdelningar som var helt tomma. Vi var oförberedda för den kommande överbeläggningen, säger Jacques.
Kumlas beläggningskapacitet är 432 platser. Då (17/2) hade kapaciteten ökat till 517 platser, men vi hade 532 intagna.
Dessutom ska det finnas plats för övernattande personal och intagna som transporteras genom landet.
Vi brukar tala om att situationen är allvarlig men stabil, säger Jacques. Nu har vi tagit bort ordet stabil. Idag har vi nominella platser, beredskapsplatser och överbeläggningsplatser. De intagna måste ha nånstans att sova.
Den som har fiender kan inte hålla sig undan
Kumla har behov av kontaktytor där de intagna kan träffa varandra. Och de behöver ytor där de kan sysselsättas, delta i programverksamhet, gå i skola, delta i annan strukturerad verksamhet och vara i träning. Inga av dessa ytor har ökat.
Det är fullt överallt. Den som har fiender kan inte hålla sig undan.
Riksmottagningen, där intagna med längre tider ska utredas, vad gäller behov och risker under 6 till 8 veckor, har 60 platser, men dessa intagna är nu (17/2) 160 och sitter på många avdelningar. Nu tar utredningarna månader. Kumla saknar legitimerade psykologer som utredare och får använda psykologer som är under utbildning.
När man nu talar om straffmyndighet så är det inte attraktivt för Kriminalvården
Vi upplevde en hård valrörelse, där det sades en hel del om kriminalvården. Det var ingen bra publicitet. Samtidigt behöver Kriminalvården 4000 nya medarbetare de närmaste åren. När man nu talar om straffmyndighet så är det inte attraktivt för Kriminalvården. Det blir stor omsättning när de nyanställda inser vad de har kommit till för verklighet.
Kumla är bevakat av personalorganisationerna, t.ex. har SEKOs senaste negativa rapport renderat en del artiklar i media. Det finns en skyddsorganisation som hotar med skyddsstopp.
Det finns tjugofyra kriminalvårdsinspektörer på Kumla. Jag tar också in konsulter, säger Jacques, som också försöker jobba med coachande ledarskap genom att vara närvarande ute på anstalten.
Vi jobbar på nya sätt, fortsätter han. Bl.a. arbetar man med mentorer för att kompensera att man inte har kunnat utbilda medarbetare.
Som chef är det viktigt att bevaka de intagnas rättigheter och att slå vakt om värdegrunden, säger Jacques. Förr hade vi gäng på anstalten som hade en struktur, en viss lojalitet med anstaltens personal. Nu har vi unga intagna som kan ändra sig när som helst.
Tidigare såg vi ofta att de intagna möttes man mot man. Nu ser vi gäng mot gäng, eller att en intagen angrips av flera.
Ambulanserna åker fram och tillbaka. Mitt i detta har vi kontroll över situationerna, säger Jacques. Vi måste se till att straffen verkställs och anstränga oss så att vi uppfyller vårt uppdrag att förebygga återfall i brott.
Vi håller på att rekrytera personal och vi visar att vi fortfarande har ett attraktivt jobb. Vi har ett särskilt personalförsörjningsprogram. När det blir konkurser i näringslivet blir det fördelaktigt för oss.
När det gäller relationen med de intagna så gäller det att det inte går att tvinga sig på någon. Det måste finnas tillit. Behandlingen finns i vardagens samtal. Den intagne öppnar sig bara när den känner sig trygg, när de andra intagna inte tror att den intagne är på vår sida.
Det blir spänt varje gång du träffar en intagen.
Vi har alltid en konkurrens med den robusta kriminella organisationen som har visat vinster av ett kriminellt liv.
Vi har inte nog med samtalsrum, inte lokaler för behandling.
Det blir spänt varje gång du träffar en intagen.
Vi måste bevaka att de intagna inte hamnar i underläge pga otillåten påtryckning, säger Jacques. Vi måste arbeta så att personalen känner sig trygg för att kunna agera. Det är svårare nu att nå de intagna, Det viktigaste är att klara säkerheten.
Det har blivit så svårt för programverksamheten att vi har börja jobba med iPAD, för då kan de intagna vara ensamma.
Vi har boxar som de intagna kan ha iPAD´en i så de inte kan missbruka den.
På en fråga från tidigare GD Lars Nylén om köerna till och i Kumla säger Jacques: jag har kontakt med Kriminalvårdens placeringsenhet på daglig basis. Vi har många som står i kö till oss från häktena. Vi har en stor kö på avdelningarna som väntar på plats på riksmottagningen, Vi har också en kö av de som ska ut från riksmottagningen till olika avdelningar.
På ytterligare fråga från Lars Nylén om klosterverksamheten berättade Jacques: Vi hade ett kloster som låg i det hus som nu ska byggas ut. Jag tror på verksamheten och vill att den skapas i något hörn i anstalten. Det skulle gå bra i en avdelning med åtta intagna. Men nu gäller krav på dubbelbeläggning.
Birgitta Göransson efterlyste att Jacques informerade politikerna om verkligheten på anstalten. Jacques berättade att han var inbjuden att delta i ett program på SVT, 30 minuter, och att politiker hade inbjudit honom till riksdagen.
Men han påpekade också att det är myndighetsledningen som är auktoriserad att föra politisk dialog.
Vissa kulturer ställer upp för varandra på ett sätt som förebygger brott
Jacques avslutade med att konstatera att han hade förstått att man i vissa kulturer ställer upp för varandra på ett sätt som förebygger brott. Så finns det t.ex. kulturer där det som händer när en pappa lämnar sin familj så tar morbror, äldre, präster, församlingen, kommunen över faderskapet. Det var något som han trodde påverkade vilka intagna som kom och inte kom till Kumla.
Kamratföreningens ordförande Sten Åke Lövdal tackade Jacques Mwepu så mycket för en mycket intressant och givande berättelse om Kumla och dess verklighet.
Thomas Ekbom noterade seminariet.
Kommentarer är stängda.