Sverige har blivit allt hårdare i sin straffpolitik. Det visar en ny studie av Sigrid Nikka, doktorand i straffrätt vid Lunds universitet, som kartlagt över 150 lagändringar mellan 2010 och 2023. Resultatet: längre straff, fler kriminaliseringar och en snabbt växande belastning på kriminalvården.
En ny studie från Lunds universitet visar att Sverige under de senaste tio åren kraftigt höjt sin straffnivå. Straffen har skärpts för en lång rad brottstyper – från vålds- och sexualbrott till narkotika- och vapenbrott – och det straffbara området har successivt utvidgats.
Mer än 150 reformer
Mellan 2010 och 2023 har över 150 lagändringar med skärpta straff eller nya kriminaliseringar genomförts. Särskilt tydligt är utvecklingen på rättsväsendets kärnområden. Vissa brott, som vapenbrott och utpressning, har fått skärpta straff upp till fem gånger under perioden.
Konsekvenserna märks redan
Den totala strafftiden som döms ut i domstol har ökat med över 60 procent sedan 2017. Kriminalvården räknar med att antalet intagna kan stiga från dagens cirka 6 000 till hela 35 000 år 2033 om utvecklingen fortsätter. Det innebär en enorm press på både fängelsesystemet och kriminalvårdens personal.
Få lättnader
Medan straffen blivit allt hårdare har reformer som innebär lindringar varit betydligt färre. De har framför allt gällt praktiska frågor, till exempel utökad användning av fotboja.
En politisk riktning
Studien understryker att repression inte är någon ”naturlig” nivå – den är resultatet av politiska beslut. Lagstiftaren har konsekvent valt hårdare straff framför andra åtgärder, ofta med motiveringen att det stärker tryggheten och skyddar brottsoffer. Men utvecklingen väcker frågor: Vad kan ytterligare straffskärpningar faktiskt åstadkomma? Och vilka andra kriminalpolitiska lösningar riskerar att hamna i skymundan?
Läs hela studien som publicerats i Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
Kommentarer är stängda.