Toalettkommunikation som motstånd och kontakt i isolering

Avloppssystemet som kommunikationsnätverk bland häktade

I svenska häkten har det rapporterats om att det förekommer ett fenomen som påminner både om 1800-talets fängelsekommunikation och 1970-80-talets Öppen linje – telefonnätets kaotiska samlingspunkter där hundratals kunde tala samtidigt.

Genom att ta bort vattnet i toalettens vattenlås har häktade i dag möjlighet att kommunicera via avloppssystemet – en slags akustisk gråzon där röster färdas genom rören i samma avloppsstam med enligt uppgift förvånansvärd tydlighet. Det som annars fungerar som ett lukt- och ljudstopp förvandlas till en öppen linje, där intagna kan prata rakt ner i skålen och höras av andra i närliggande eller överliggande celler.

” -de säger att de ska koppla upp sig via Encro, säger kriminalvårdsinspektören Christoffer Livebrant.

Så fort kriminalvårdare lämnar avdelningen så börjar det snackas. Intagna varnar varandra genom att ropa ”plit i korridoren” när vakterna närmar sig och då tystnar diskussionerna” (DN 18 juli)

Televerkets Öppen linje

Öppen linje var inte en officiell tjänst från Televerket, utan ett tekniskt fel eller en sidoeffekt av det analoga telefonsystemet. Det uppstod när flera personer ringde till ett visst telefonnummer (ofta ett abonnemang som var felkopplat eller saknade korrekt sluten krets) och alla hamnade i samma samtal, som en slags spontan telefonkonferens – ofta med 10, 20 eller upp till hundratals personer på linjen samtidigt.

Redan i början av 1800-talet uppmärksammades liknande akustiska strategier i fängelser utformade för total isolering.

Eastern State Penitentiary i Philadelphia är ett av världens mest kända fängelser – både för sin arkitektur och för sin plats i kriminalvårdens historia. Det öppnade 1829 och blev en modell för hur fängelser designades och drevs, inte bara i USA utan även internationellt.

En ny idé om straff
Eastern State byggdes med en revolutionerande idé: att fångar skulle sitta isolerade i ensamhet med en bibel för att reflektera över sina brott, ångra sig och förbättras – därav termen ”penitentiary”, från engelskans penitence (ånger). Detta kallas för ”Pennsylvania Systemet”.

Fångarna satt i små enmansceller med höga murar och inga möjligheter att tala med andra. De hade tillgång till en liten gård men rörde sig aldrig tillsammans. Vissa celler hade till och med små öppningar i taket – kallade ”Guds öga” – som släppte in ljus ovanifrån och förstärkte känslan av övervakning och gudomlig närvaro. Fångarna togs in i fängelset med huva. Allt var tyst. Matvagnarna hade dämpning på hjulen.

Arkitektur
Byggnaden ritades som en slags fästning med ett stjärnformat plan: sju korridorer som strålade ut från ett centralt vakttorn. Detta gjorde det möjligt för vakterna att ha uppsikt över hela fängelset från en punkt.

Isolering och psykisk ohälsa
Det som först sågs som en human reformering av fångvården visade sig snabbt få svåra konsekvenser. Den extrema isoleringen ledde till att många fångar utvecklade psykiska problem. Många tog livet av sig. Trots de katastrofala konsekvenserna tog det ett 30-tal år innan man övergav det totala isolationssystemet.

Fångarna utvecklade redan under 1830-talet ett slags kommunikationssystem via avloppsrören. Det första kända ”toalettsystemet” beskrivs i arkiv från Pennsylvania Prison Society, där man dokumenterade hur fångar använde avloppsledningar för att föra samtal, viska hälsningar eller utbyta information.

Dagens häkten: avloppskommunikationens återkomst

I dagens svenska häkten där en stor andel intagna är isolerade med restriktioner, används åter avloppssystemet som ett sätt att bryta isoleringen. Kommunikationskanalen fungerar inte som en privat linje, utan snarare som ett akustiskt torg. Det är inte ovanligt att flera personer pratar samtidigt, avbryter varandra eller försöker urskilja röster i ett sorl. Det är inte bara nyfikenhet eller rastlöshet som driver denna typ av kommunikation. Kommunikationen via toalett eller rörsystem är inte kriminell i sig – men den kan användas för att koordinera hot, påverka medfångar eller undergräva utredningar och hela syftet med häktning.
Kriminalvården är medveten om fenomenet och har i vissa anstalter och häkten utvecklat åtgärder för att försvåra denna typ av kommunikation. Vem vet, polisen har kanske redan sänkt ner en mikrofon i rörsystemet.

Ett återkommande mönster
Från knackningar i Eastern State till dagens svenska häkten tycks mönstret återkomma: när isolering blir total, blir varje ljudkanal ett potentiellt meddelande. Det är en påminnelse om att människan, även i miljöer där varje aspekt av vardagen kontrolleras, inte slutar söka kontakt.

Sverige får sedan länge kritik av Europarådets Anti-tortyrkommitté (CPT) för i internationell jämförelse alltför långa häktestider. Det är dags att hitta alternativ till häktning.
Husarrest med fotboja är en möjlighet som borde övervägas snarast.

Frans Schlyter

Källa:

Kriminalvård- Idéer och experiment, Torsten Eriksson, 1967