Rapport från Magelungen akademi

Under en konferens i regi av Magelungen akademi har läraren Iraj Shirkhani utvecklat sina tankar kring ämnet:
Vad betyder skolan för barn i riskzonen, hur får vi en vändning?

Shirkhani har varit lärare i nästan två decennier i både Malmö och Stockholm, arbetat i Rosengård , Rinkeby och Skärholmen och jobbar idag på Skolakuten i Stockholm med trygghet och studierofrågor på Utbildningsförvaltningen.Han brinner för att ge barn i eftersatta områden den trygga skolgång som de förtjänar.

Shirhani redogjorde för forskningen kring skola och brottsförebyggande insatser. I SOU:2024:17

”Skolor mot brott” lyfts fram att skolan systematiskt är inblandad i brottsförebyggande arbete med tidiga insatser. Skolverket uttalar att skolan är en central skyddsfaktor mot rekrytering till kriminella nätverk. Regeringen har förklarat att elever som klarar skolan har lägre brottsrisk. SBU slår fast 2023 att bevisbaserade metoder visar att skolan är effektiv arena för brottsförebyggande insatser. I nationell samverkan samarbetar skolan med polis, socialtjänst och andra för att skydda unga. SPSM har visat att skolanknytning plus skolprestationer utgör skydd mot brott.

Shirkhani klargjorde riskfaktorer och skyddsfaktorer för skolbarnen. Som riskfaktorer nämnde han socioekonomisk utsatthet, kriminalitet i hemmet, psykisk ohälsa i hemmet, tidigt skolmisslyckande och otrygga bostadsområden. Som skyddsfaktorer nämnde han relationer till trygga vuxna, akademisk framgång, positiv skolanknytning, tydliga rutiner, höga förväntningar, grupptillhörighet och tidiga samordnade insatser.

Han pekade på särskilda framgångsfaktorer i det brottsförebyggande arbetet i skolan: Skolanknytning och lärarrelationer kan ha lika starkt skyddsvärde som stöd från familjen. Trygga relationer i skolan minskar risken för kriminalitet med 30-50%. Akademisk framgång är en av de mest starka skyddsfaktorerna, menade han. Insatser i årskurs 1-3 har större effekt än polisiära åtgärder senare.

Shirkhani lyfte fram auktorativ pedagogik, som han menade kombinerar tydlighet och struktur med värme och relationer. Han ställer den mot auktoritär pedagogik som präglas av hårda regler utan relationer, mer fokus på makt än stöd, straff före förståelse , låg elevdelaktighet och som skapar rädsla eller motstånd.

Vad barn och unga i riskzon behöver, menar han, är trygghet, värme, förutsägbarhet, tillhörighet, ansvarstagande vuxna, akademiska vinster tidigt, konsekvenser – inte straff och små framgångar.

Hur ska man då få till en vändning? Shirkhani svarar: Genom hopp, mod och uthållighet. Visa att förändring är möjlig, stå kvar när det stormar och jobba vidare när resultat dröjer. Han pekar på goda exempel som ny skolledning med tydlig riktning, hög vuxennärvaro, individanpassad undervisning, stärkta stödinsatser, mentorprogram, förbättrad skolmiljö och långsiktighet med betoning både på struktur och relation.

Känslan efter Shirkhanis föredrag är att det går att göra väldigt mycket i skolan när det gäller barn i riskzonen. Det finns många utmaningar, men också många möjligheter.