Kompetent Klientnära Arbete – en satsning på ett evidensbaserat arbetssätt i klientnära arbete.
Varje dag sker tusentals möten mellan personal och klienter inom den svenska kriminalvården.
Varje möte bör ses som ett tillfälle att påverka klienten i en prosocial riktning.
För att ta vara på och utveckla den återfallsförebyggande kraften hos den klientnära personalen och därigenom skapa ökade möjligheter till en återfallsförebyggande vardag för alla klienter i den svenska kriminalvården, implementeras nu det evidensbaserade arbetssättet Kompetent Klientnära Arbete (KKA). Detta skriver de seniora handläggarna på Kriminalvårdens Huvudkontor, enheten för behandlingsprogram, Margaretha Wikström, Malin Richardsson och Katarina Frimodig om.
Kompetent klientnära arbete är en översättning av det kanadensiska Core Correctional Practice (CCP), som är en av de mest etablerade och effektiva strategierna för en återfallsförebyggande kriminalvård. Arbetssättet har sin teoretiska grund i KBT och social inlärningsteori i likhet med merparten av Kriminalvårdens behandlingsprogram. Kompetent klientnära arbete är ett evidensbaserat arbetssätt som kan förbättra kvaliteten på den stödjande miljön och öka klienternas förutsättningar för ett liv utan kriminalitet. Detta arbetssätt har även visat sig minska misskötsamhet under verkställigheten. Kompetent klientnära arbete handlar på så sätt om hur kriminalvårdspersonal genom sitt bemötande kan bidra till det återfallsförebyggande arbetet.
KKA bidrar både till att öka effekterna av återfallsförebyggande insatser och att få en bättre relation mellan personal och klient. Genom att tillämpa strategierna i Kompetent klientnära arbete kan personal påverka hur klienterna väljer att agera. Det handlar inte om att kontrollera klienternas beteenden, utan om att vägleda klienterna i valet av beteenden. Kompetent klientnära arbete är relevant för alla som jobbar klientnära eftersom alla medarbetare som möter klienterna har stor möjlighet att påverka dem.
I Kompetent klientnära arbete lyfts fem strategier fram som speciellt viktiga i det arbetet:

· Effektiv användning av auktoritet innebär att personal i kontakten med klienter kommunicerar och upprätthåller de formella regler som gäller inom en specifik kriminalvårdskontext. Denna strategi är en viktig del i skapandet av en säker och trygg miljö. I yrkesrollen ingår att vara professionell så att auktoritetsanvändandet görs i enlighet med Kriminalvårdens etiska kod. Det innebär bl.a. att all personal uppträder på ett pålitligt, förutsägbart, bestämt och korrekt sätt. Personalens fokus är riktat på beteendets betydelse, inte på klienten som person.
· Adekvat modellering och förstärkning av attityder och beteenden sker genom att kriminalvårdspersonal använder tekniker som modellering (uppvisande av ett föredömligt beteende) och förstärkning (som att uppmärksamma och belöna önskvärda beteenden). Detta innebär att personalen arbetar målmedvetet och aktivt med att i vardagen på ett strukturerat sätt uppvisa och förstärka alternativ till prokriminella sätt att tänka och agera. Om personalen på ett tydligt sätt för klienten uppvisar ett positivt sätt att bemöta andra och hantera svåra situationer, samt ger positiv feedback på klienters uppvisande av sådant beteende, så ökar klienternas möjlighet att tänka och handla prosocialt.
· Problemlösning innebär att kriminalvårdspersonal erbjuder klienten verktyg för att hantera tiden innan och efter frigivning. Genom att personalen försöker vara delaktig i klienternas hantering av vardagsproblem och planering för tiden efter verkställigheten kan klienten bli en mer effektiv problemlösare. Här uppmuntras klienterna att reflektera över beteenden som lett till problem och hur kriminella tankemönster och negativa känslor leder till felaktiga beslut. Klienten tränas i att identifiera problem, generera lösningar och att planera och genomföra den mest lämpliga lösningen.
· Effektiv användning av samhällets resurser innebär att kriminalvårdspersonal hjälper klienterna med att komma i kontakt med och få tillgång till befintliga samhällsresurser utanför Kriminalvården för att underlätta deras återanpassning vad gäller t.ex. vård, boende, studier och arbete.
· Kvalitet på relationen mellan klienter och personal handlar om att personalen skapar en god relation. Relationsskapandet bygger på förmågan att vara empatisk, genuin, respektfull och entusiastisk i mötet med klienterna, vilket är grunden för att kunna arbeta återfallspreventivt.
En annan viktig del är att tydliggöra roller och förväntningar från såväl klient som personal. Detta ökar förutsättningarna för att bygga en god samarbetsrelation mellan personal och klient.
Kriminalvårdens ambition är att sprida arbetssättet Kompetent klientnära arbete till samtlig klientnära personal inom anstalt, häkte och transportverksamheten. Metoden Krimstics som används inom frivården delar samma teoretiska grund som Kompetent klientnära arbete.
Idag utbildas samtlig nyanställd personal i KKA inom ramen för Kriminalvårdsutbildningen.
Under 2020 kommer även klientnära personal vid landets anstalter i säkerhetsklass 1 att utbildas som ett första steg att sprida Kompetent klientnära arbete inom hela organisationen.
Margaretha Wikström, Malin Richardsson och Katarina Frimodig
Seniora handläggare
Kriminalvårdens huvudkontor, Enheten för behandlingsprogram
Kommentarer är stängda.