Thomas Ekbom, Tidskrift för Kriminalvård intervjuade Martin Grander vid Malmö Universitet
Martin Grander är föreståndare för forskningsmiljön Studier i boende och välfärd och det praktik- och forskningsintegrerande Nätverk för boende och välfärd. Han är ofta anlitad som föreläsare och sakkunnig i frågor om sociala aspekter av bostadsförsörjning, segregation, stadsutveckling och samhällsplanering.
1 Hur ser du på boendesituationen i Sverige och hur den påverkar brottsligheten? Några konkreta exempel och mer generella slutsatser
De flesta större städer i Sverige präglas av en hög grad av boendesegregation. Människor med olika levnadsvillkor, exempelvis när det gäller utbildning och inkomst, bor i olika delar av städerna. Otryggheten och brottsligheten är också större i de områden som har lägre levnadsvillkor – de områden som oftast kallas utsatta eller särskilt utsatta bostadsområden. Andelen som har blivit utsatta för brott mot enskild person är större bland individer i socialt utsatta områden jämfört med övriga områden i städerna. Men framförallt är otryggheten större. Stockholm stads trygghetsmätningar visar exempelvis att oron för att utsättas för brott är mer än dubbelt så stor i Hässelby-Vällingby som i Farsta.
Boende i socialt utsatta områden i större utsträckning än andra både att hamna i kriminalitet och att utsättas för brott
Boendesituationen hänger på så vis tydligt samman med brottsligheten. Samtidigt är det förstås inte så att det är bostadssituationen i sig som gör att du blir mer eller mindre kriminell. I stället brukar man tala om detta som grannskapseffekter. Grannskapseffekter innebär kort sagt att vi påverkas av de vi bor nära. Grannskapseffekter kan vara positiva och negativa. Exempelvis visar grannskapsforskningen att sannolikheten för en individ utan arbete att förbli arbetslös är högre om många i grannskapet är utan jobb. Enligt Brottsförebyggande rådet riskerar boende i socialt utsatta områden i större utsträckning än andra både att hamna i kriminalitet och att utsättas för brott. Att främja positiva grannskapseffekter, eller minska de negativa, är därför av hög prioritet för samhället.
2 Vilka är de mest viktiga åtgärderna när det gäller förebyggande av brott om man tänker på boende? Vad bör göras mer av staten, kommunerna?
Segregationen, som alltså kan ses som en grundorsak till brottslighet, kan minskas på två sätt. Antingen genom att utjämna skillnaderna i levnadsvillkor i olika delar av städerna. Till exempel genom att höja förvärvsfrekvens, utbildningsnivå eller inkomstnivå i ett utsatt område. Det andra sättet är att minska de geografiska skillnaderna mellan människor med olika levnadsvillkor, det vill säga blanda befolkningen.
Alternativa vägar till framgång kan synliggöras för unga som lockas av den kriminella värden där olika typer av bostäder blandas
Forskningen är entydig att det är kombinationen av dessa två angreppssätt som fungerar bäst. Det går inte att bara bygga bort segregationen genom att blanda exempelvis hyrt och ägt boende. Men det är också en utopi att tänka sig ett samhälle där alla har samma materiella levnadsvillkor. Därför är de mest viktiga åtgärderna sociala preventiva insatser för hushåll i utsatta områden, tillsammans med att skapa förutsättningar i bostadsbeståndet som kan främja de positiva grannskapseffekterna. Genom ett grannskap där förebilder kan etableras kan alternativa vägar till framgång synliggöras för unga som lockas av den kriminella värden. Sådana grannskap kan etableras genom ett aktiv bostadsförsörjning där olika typer av bostäder blandas.
3 Hur ser du på att de fattiga i samhället samlas i hyreslägenheter?
Vad betyder det för risker för brottslighet?
Denna utveckling, som ibland kallas för residualisering av hyresrätten, är problematisk utifrån ett segregationsperspektiv. I sig är det förstås inte ett problem att människor med låga inkomst bor i hyresrätt (var ska annars hushåll med låga inkomster bo om de inte kan bo i hyresrätt?) men eftersom hyresrätten ofta är placerat i städernas ytterområden får denna utveckling en tydlig koppling till segregationen och därmed en koppling till frågor om otrygghet och kriminalitet.
Utvecklingen ser också ut att förstärkas. Eftersom den allmännyttiga hyresrätten oftast är det enda alternativet för hushåll med låga inkomster så ökar koncentrationen av inkomstfattiga hushåll i det allmännyttiga bostadsbeståndet, och eftersom stora delar detta är beläget i förorterna så ökar koncentrationen av inkomstfattiga i dessa områden. Vi ser att allmännyttans bestånd på så sätt ofta präglas av och bidrar till den socioekonomiska och etniska segregationen. Ett sätt att motverka denna utveckling vore om andra hyresvärdar också godkänner hushåll med låga inkomster och betalningsanmärkningar som hyresgäster. På så sätt skulle områdena bli mer blandade och positiva grannskapseffekter skulle få förutsättningar att uppstå.
4 Vad kan man göra för att skapa boendemiljöer där dömda får en plats?
Hur skulle en utbyggnad av half way houses se ut? En realistisk möjlighet?
Den svenska modellen för bostadsförsörjning har länge haft ett mål om socialt blandade bostadsområden för att undvika att vissa grupper stigmatiseras genom sitt boende. För att uppnå detta har kommuner och bostadsföretag arbetat med att blanda upplåtelseformer när nya bostadsområden har byggts.
Ett annat sätt har varit att de bostäder som socialtjänsten hyr för vidare andrahandsuthyrning till klienter med social problematik ligger utspridda i staden. Detta har visat sig fungera väl på många orter. Genom socialtjänstens träningslägenheter och övergångslägenheter kan individer med missbruk eller social problematik få bostad samtidigt som socialtjänstens insatser fortsätter efter behov.
Bostad Först, en modell som bygger på att hemlösa först av allt behöver en bostad för att sedan klara andra utmaningar i sitt liv, är ett annat exempel på hur socialtjänsten arbetar för att hjälpa utsatta individer in i samhället, däribland intagna eller inskrivna på kriminalvårdsanstalt eller behandlingsenhet. Utvärderingarna är mycket positiva. Flera studier pekar exempel på minskade samhälleliga kostnader för bland annat sjukvård och kriminalvård. Bostad Först skulle mycket väl kunna användas på ett utökat sätt för att skapa boendemiljöer där dömda får både bostad och det stöd de behöver.
Thomas Ekbom
Chefredaktör TfK
Kommentarer är stängda.