Den 15 december publicerades listan över remissinstanser för Ds 2023:31 om säkerhetszoner, det omdiskuterade förslaget att införa visitationszoner där polisen ska få utökade möjligheter att kroppsvisitera personer och genomsöka transportmedel. Remisstiden är en månad och tre dagar, inkl. julledigheten.
Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet har genom året nästan alltid blivit remissinstans på centrala utredningar på det kriminalpolitiska området – och kritiserat varje förslag om straffskärpning. Så icke i detta fall. Kanske är det en tillfällighet. De universitet och institutioner som ges möjlighet att yttra sig varierar.
Dock tycks det inte vara en tillfällighet. Under senaste halvåret har Kriminologiska institutionen uteslutits från remisslistan för SOU 2023:60 om utökade möjligheter att använda preventiva tvångsmedel, SOU 2023:67 om anonyma vittnen, SOU 2023:69 om minskad sekretess mellan myndigheter i brottsbekämpande syfte, Ds 2023:17 om vistelseförbud på allmän plats och SOU 2023:57 om möjligheten att vräka den från bostaden som begår brott i närområdet.
På Justitiedepartementet svarar man att det inte finns någon närmare tanke bakom detta. Departementet vill bara ha in uppgifter som kan vara till nytta för att skriva propositioner. Kanske är det så. Stockholms universitets juridiska fakultet har vid ett par tillfällen blivit remissinstans när Kriminologiska institutionen inte blivit det. Härifrån kan departementet förväntas få viktiga juridiska påpekanden så att inte Lagrådet framför alltför mycket kritik mot slafsigt formulerade propositioner på det straffrättsliga området.
Under alliansregeringen sparkade justitieminister Beatrice Ask ut Sverige ur Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi efter 50 år. Motiveringen som gavs var: ”Om regeringen ska finansiera kunskapsproduktion med årliga medel bör vi i första hand prioritera forskning och utveckling som styrs av särskilda krav på verksamheten”.
Att regeringen främst vill ha kommentarer på utredningar för att kunna formulera en proposition med formellt korrekta lagförslag är kanske begripligt. Genom att bland remissinstanserna utesluta samhällsvetenskaplig kritik innebär dock att den intresserade allmänheten undanhålles information som radikalt ifrågasätter den skenande expansion av straffrättslig kontroll i Sverige.
Kommentarer är stängda.