Pelle Granström svensk medlem i CPT sedan 7 år tillbaka informerade om verksamheten och reflekterade kring arbetet i kommittén vid ett webbinarium den 25 januari arrangerat av Kriminalvårdens kamratförening

Sammanfattat av Birgitta Göransson, medlem i redaktionsrådet.

Den europeiska kommittén för förebyggande av tortyr, omänsklig eller annan förnedrande behandling eller bestraffning (CPT) är ett internationellt tillsynsorgan i Europarådet verksamt inom Europa. Europarådets har 47 medlemsstater. Ett annat internationellt tillsynsorgan är FN:s organ Subkommitté for the Prevention of Torture (STP) med 83 anslutna stater från hela världen. De har oberoende nationella kommittéer på nationell nivå (OPCAT). I Sverige ligger den under JO. CPTs medlemmar från de 47 länderna är inte valda som representanter från sitt lands regering. För att stå fria från påverkan är de utsedda medlemmar i kommittén.

Verksamhet

Representanter från CPT besöker och kontrollerar olika platser där frihetsberövande vistas. CPT gör sammanlagt cirka 18 landsbesök per år. Besöken kan vara upp till 14 dagar. De har obegränsat tillträde till platser och utrymmen och intervjuar både intagna och personal. De går igenom regelverk och dokumentation i verksamheten och tar också kontakt med t.ex ombudsmannainstitutioner, advokatförbund etc.

Besöken görs av en delegation av CPT-medlemmar (4-5), personal från kommittésekretariatet och vid behov andra sakkunniga och tolkar. Representanten från det land som besöks ingår inte i besöksdelegationen. Representanterna i CPT kommer från olika discipliner. Där finns rättsmedicinare, psykiater, human rights experter, straffrättskunniga, och personer med kriminalvårdserfarenhet.

Normalt äger besöken rum var fjärde år men vid behov kan man också besöka ad hoc. Besöken meddelas i förväg och när det varslats om besök kan CPT när som helst besöka vilken plats som helst där det finns frihetsberövade i landet. Adhoc-besök aviseras med kortare varsel.

Platser som besöks är polisstationer, häkten, fängelser, immigrantförvar, psykiatriska sjukhus (tvångsvård), behandlingshem tvångsvård (LVM och LVU).

De fokuserar på barn och unga, kvinnor, insyns- och ansvarsfrågor samt landsspecifika områden utifrån tidigare rapporter.

Syfte

Syftet är att verka som ett icke-juridiskt organ för att skydda frihetsberövade personer mot tortyr och andra former av misshandel

Den legala grunden för CPTs arbete är Europakonventionen som numera har svensk ”grundlagsstatus” i vissa avseenden enligt artikel 3 och Europarådets europeiska konventionen för förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Syftet är att verka som ett icke-juridiskt organ för att skydda frihetsberövade personer mot tortyr och andra former av misshandel. Den förebyggande aspekten är mycket viktig. CPT fungerar som ett komplement till det juridiska arbetet i Europadomstolen. Europadomstolen i Strasbourg är avsedd för individuella mål dvs. enskild person mot en stat. CPT tar inte upp enskilda ärenden eller klagomål och ingriper inte i legala processer.

Aktuellt i dagens kriminalvård i Europa

Stiganda fångtal och överbeläggning.

Det finns ett land som inte har ökat fängelsepopulationen och inte har överbeläggning, Finland. Finland har avhållit sig från att förlänga fängelsestraff och infört andra alternativa påföljder till fängelse.

Narkotikamissbruk inom anstalterna – harm reduction.

”Där det finns fångar där finns det knark” är en allmän uppfattning. Opiatmissbruket ökar. I Europa är det fokus på ”harm reduction” dvs. att minska skadeverkningarna av ett narkotikamissbruk. På en del ställen finns sprutbytesprogram.

Gängproblem – former för att hantera dem.

Gängproblematik finns överallt i alla länder. I Danmark har man separerade avdelningar för olika gäng. Bandidos har en avdelning och Hells Angels en annan. Medan man i andra länder har valt att försöka skilja gängmedlemmar från varandra så långt det är möjligt.

Extremism och motverkande av extremism

I England har man som regel islamistiska grupper som lever på egna avdelningar. Ett kvinnofängelse valde i stället att blanda intagna med olika etnisk bakgrund och det fungerade bra.

Korruption inom fängelseväsendet

Det är alltför vanligt med korruption i europeiska fängelser och den ökar. Enskilda fångar kan t. ex. få särbehandling genom att medges större cell, egen säng, bokhylla, telefon m.m.

Allvarliga och bestående övergrepp inom vissa administrationer

I vissa länder upptäcker CPT allvarliga och bestående övergrepp. Tortyrliknande behandling kan förekomma såväl i fängelser som under ett brottsutredningsskede. Slag kan utdelas med batong under fotsulorna t.ex. Det syns inte men får till följd att den intagne inte kan gå på tre månader.

Covid

Covid och smittspridning har handlagts olika i olika länder. En del länder har tillämpat amnesti. Isolering har tillämpats mycket. Detta kan ha lett det till ett minskat våld mellan intagna på grund av att de var inlåsta. Inför återgången till normal dagordning – med ökad samvaro – återgår situationen i anstalterna till ökat våld på grund av att problem med låg personaltäthet och stora överbelagda avdelningar som regel kvarstår.

Sjukvård – det svenska systemet och kravet på oberoende

I Sverige har inte anstalter och häkten egen sjukvårdspersonal. Ansvaret för sjukvård åt de intagna ligger hos den allmänna sjukvården. Detta garanterar sjukvårdspersonalens professionella oberoende.

Standarder för verksamheten

Det är svårt att fastställa gemensamma standards och bäst praxis för Europa. Förhållanden och förutsättningar är så olika i olika länder. Det är bättre att sprida goda exempel som fungerar bra. Europarådet har dock fastställt minimiregler för fängelser, liksom att CPT har utvecklat en praxis för sina bedömningar (https://www.coe.int/en/web/cpt/standards#prisons).

CPT träffar Europadomstolen en gång/år för öppna diskussioner. Domstolen är oberoende men hänvisar ofta till CPT-rapporter. Olika länder är olika öppna med att publicera CPTs rapporter – vissa länder har automatisk publicering så fort rapporten överlämnats av CPT (gäller t ex Sverige), medan andra medlemsländer avvaktar publicering efter ett särskilt beslut. Vid bestående samarbetsbrister kan CPT ta upp kritiken med företrädare – ofta på ministernivå – för det berörda landet, s k High Level Talks.

Vid allvarliga och bestående brister i samarbetet från ett medlemslands sida kan CPT tillgripa ett s k Public Statement-förfarande. Public Statements sker i ytterlighetsfall då ett medlemsland påtagligt brustit i samarbetet och inte heller låtit CPT publicera sina rapporter beträffande besöken i landet.

Ett exempel på hur CPT slagit igenom är t. ex. Estland som har det modernaste anstaltssystemet i Europa där har man följt CPT:s rekommendationer.

—————–