22 maj 2025
På initiativ av Danmark och Italien delar vi – gruppen av europeiska presidenter och premiärministrar som undertecknat detta brev – en stark övertygelse om våra europeiska värderingar, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna. Vi är förbundna till en regelbaserad internationell ordning. Vi tror djupt på individens okränkbara värdighet och på de multilaterala institutionernas roll, däribland FN, EU och NATO.
Vi är ledare för samhällen som värnar om de mänskliga rättigheterna – rättigheter och värderingar som är både avgörande och grundläggande, och som utgör hörnstenarna i våra demokratiska samhällen.
Vi delar också ett starkt engagemang för våra länder och känner ett stort ansvar för våra samhällen. Vi tillhör olika politiska familjer och kommer från olika politiska traditioner. Ändå är vi överens om att det är nödvändigt att påbörja en diskussion om hur de internationella konventionerna står i relation till de utmaningar vi står inför idag. Det som en gång var rätt, kanske inte är lösningen i morgon.
Världen har förändrats i grunden sedan många av våra idéer föddes ur världskrigens aska. Idéerna i sig är universella och tidlösa. Men idag lever vi i en globaliserad värld där människor migrerar över gränser i en helt annan omfattning.
Under de senaste decennierna har irreguljär migration bidragit i hög grad till immigrationen till Europa. Många har kommit via lagliga vägar. De har lärt sig våra språk, tror på demokratin, bidrar till våra samhällen och har valt att integrera sig i vår kultur. Andra har kommit och valt att inte integrera sig, isolerat sig i parallella samhällen och tagit avstånd från våra grundläggande värderingar om jämlikhet, demokrati och frihet. Vissa har i synnerhet inte bidragit positivt till de samhällen som tagit emot dem och har valt att begå brott.
Det är för oss ofattbart hur vissa människor kan komma till våra länder, få del av vår frihet och våra stora möjligheter – och ändå välja att begå brott. Även om detta endast gäller en minoritet av immigranter, riskerar det att underminera själva grunden för våra samhällen. Det skadar förtroendet mellan våra medborgare, och det skadar tilliten till våra institutioner.
Lyckligtvis går vi i rätt riktning på vissa områden. Många europeiska länder har valt att skärpa sin nationella politik kring irreguljär migration. En majoritet av EU:s medlemsstater är beredda att överväga nya lösningar på Europas migrationsutmaningar. Detta är avgörande steg och vi bör fortsätta detta arbete. För det återstår mycket innan Europa återtar kontrollen över den irreguljära migrationen.
Men som ledare anser vi också att det är nödvändigt att granska hur Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna har utvecklat sin tolkning av Europakonventionen. Huruvida domstolen i vissa fall har utvidgat konventionens räckvidd bortom de ursprungliga intentionerna, och därmed förskjutit balansen mellan de intressen som bör skyddas.
Vi anser att utvecklingen i domstolens tolkningar i vissa fall har begränsat vår förmåga att fatta politiska beslut i våra egna demokratier. Och därigenom påverkat hur vi som ledare kan skydda våra demokratiska samhällen och våra befolkningar mot de utmaningar vi står inför i dagens värld.
Vi har till exempel sett fall som rör utvisning av kriminella utlänningar, där tolkningen av konventionen har lett till att fel personer skyddats och att staternas möjlighet att avgöra vem som ska utvisas från deras territorium begränsats.
Enligt vår mening är säkerhet och trygghet för brottsoffer och den stora majoriteten av laglydiga medborgare en avgörande och grundläggande rättighet. Och som generell princip bör denna väga tyngre än andra hänsyn.
Mot denna bakgrund är vi – undertecknarna av detta brev – överens om att våra egna samhällens säkerhet och stabilitet måste ges högsta prioritet. Vi anser att:
- Vi bör ha större nationellt utrymme att avgöra när kriminella utlänningar ska utvisas. Till exempel i fall som rör grova våldsbrott eller narkotikarelaterad brottslighet. Sådan brottslighet har av sin natur alltid allvarliga konsekvenser för offren.
- Vi behöver större frihet att besluta hur våra myndigheter ska kunna hålla uppsikt över till exempel kriminella utlänningar som inte kan utvisas från våra territorier – personer som trots att de tagit del av vår gästfrihet valt att begå brott och skapa otrygghet.
- Vi måste kunna vidta effektiva åtgärder för att motverka fientliga stater som försöker utnyttja våra värderingar och rättigheter mot oss – exempelvis genom att använda migranter som ett instrument vid våra gränser.
Vi vet att detta är en känslig diskussion. Trots att vårt mål är att värna våra demokratier, kommer vi sannolikt att anklagas för motsatsen.
I all ödmjukhet tror vi att vår hållning är i stark samklang med majoriteten av Europas medborgare. Vi vill använda vårt demokratiska mandat till att initiera ett nytt och öppet samtal om tolkningen av Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.
Vi måste återställa rätt balans. Och våra länder kommer att samarbeta för att förverkliga denna ambition.
Mette Frederiksen
Danmarks statsminister
Giorgia Meloni
Italiens regeringschef
Christian Stocker
Förbundskansler, Österrike
Bart De Wever
Belgiens premiärminister
Petr Fiala
Tjeckiens premiärminister
Kristen Michal
Estlands premiärminister
Evika Siliņa
Lettlands premiärminister
Gitanas Nausėda
Litauens president
Donald Tusk
Polens premiärminister
Kommentarer är stängda.