Långsiktiga effekter av massinspärrningen

Från 1972 femfaldigade på mindre än tre decennier USA sin fängelsepopulation. Utvecklingen i Sverige under det senaste decenniet och prognoser utförda av Kriminalvården för det närmaste årtiondet pekar mot en liknande ökning. Forskare i USA har försökt undersöka effekterna av massinspärrningen. Vad kan Sverige lära av de amerikanska erfarenheterna?  

Resultaten från USA har publicerats i så kallade metastudier, där slutsatser dras från en mängd olika studier som bedömts hålla vetenskaplig standard. Fängelseväsendet i USA liksom samhällsförhållandena generellt skiljer sig förstås från situationen i Sverige. Förhållandena på fängelserna varierar också starkt mellan delstaterna. Forskningsresultaten skulle då kunna sägas sakna relevans för oss i Sverige. Samtidigt är det de resultat vi har att tillgå när vi ska bedöma möjliga resultat av den största fängelsexpansionen i Sveriges historia.

Effekter av inlåsning i fängelse har främst studerats utifrån dess eventuella brottshindrande effekt genom avskräckning, rehabilitering och oskadliggörande genom inlåsning. Dessa eventuella effekter på brottsligheten förväntas då visa sig ganska omgående eller på några få års sikt. De studier som här kort ska redogöras för rör hälso-, arbets-, utbildnings-, lokalsamhälles- och familjeeffekter och som kan visa sig på längre sikt.  

Hälsoeffekter

Enligt några studier har de intagnas hälsa förbättrats under fängelsetiden. Det skulle då kunna ses som ett argument för längre fängelsestraff, så att den straffade hinner få den behandling som är gynnsam för honom och som kanske ökar hans chanser att efter frigivningen klara sig utan att begå brott.

En rimligare tolkning av dessa resultat är dock att fångpopulationen i stor utsträckning består av marginaliserade individer som har stora hälsoproblem då de kommer till fängelset, bland annat till följd av problematiskt bruk av alkohol och narkotika. De har avsevärda vårdbehov. Dessa behov ska i en välfärdsstat kunna tillgodoses utan att individen sätts i fängelse.

En tydligare effekt av fängelsevistelse är en ökad risk för självmord och död p.g.a. överdos omedelbart efter frisläppandet. Även om den fysiska hälsan kan förbättras under fängelsevistelsen konstaterar forskningen att den psykiska försämras. Förmågan att hantera livet inklusive att klara av olika enklare administrativa uppgifter försämras till följd av fängelsevistelsen.

Arbets- och utbildningseffekter

Liksom att positiva hälsoeffekter av fängelsevistelse har konstaterats gäller det för vissa grupper möjligheten att etablera sig på arbetsmarknaden. Det gäller dem som tidigare stått helt utan arbete under längre tid. Också detta pekar på de fängelsedömda som främst en tydligt resurssvag grupp.

Fängelserna i USA befolkas i stor utsträckning av individer med låg utbildning. Detta förhållande förbättras inte genom fängelsevistelsen som i stället riskerar att ytterligare försämra skolutbildningen genom att den ordinarie skolgången avbryts.

Det tydliga problemet vad gäller arbete är dock det stigma som följer efter ett fängelsestraff. Arbetsgivarna fäster allt större vikt vid en anteckning i belastningsregister och anställer inte en straffad om det finns flera arbetssökande. I Sverige kräver arbetsgivare i allt större utsträckning att den arbetssökande visar upp sitt belastningsregister för att vara aktuell för ett jobb. En fängelsevistelse i USA minskar också möjligheterna på andra områden som att få lån till bostad och ökar risken att bli beroende av socialt försörjningsstöd. 

Familjeeffekter

Negativa effekter av fängelsestraff för familjemedlemmarna är tydliga. De ekonomiska problem ökar i familjen om någon som bidrar med sin inkomst åker in. Effekter på kommande generationer uppmärksammas alltmer.  Olika typer av risker ökar för barnen om en förälder hamnar i fängelse. Risken för mentala problem ökar liksom för dödlighet. Pojkar vars fäder hamnat i fängelse löper också större risk att själva dömas till fängelse.

Lokalsamhälleseffekter

Studierna från USA tar upp effekterna på lokalsamhället om flera medlemmar befinner sig i eller har suttit i fängelse. Betydelsen av lokalsamhället kan inte direkt jämföras med den i Sverige. Dock kan det mycket väl tänkas att det får negativa effekter i utanförskapsområden om en inte obetydlig andel av männen är frånvarande då de dömts till längre fängelsestraff.

Samhällseffekter

Dessa olika risker av fängelse gäller förstås även vid låga grader av inspärrning. Det framgår också av forskningsresultat från Sverige och övriga Norden. Vid massinspärrning kan dock kvantitativa skillnader bli kvalitativa. Individuella problem blir samhällsproblem i form av ökad ohälsa i stora grupper, ökade risker att hela grupper hamnar utanför arbetsmarknaden eller att höga fängelsetal producerar ny brottslighet genom sönerna till de män som suttit inne.

Är det ett problem om en allt större del av befolkningen står under kriminalvård och att straff alltmer betraktas som medlet för att garantera medborgarnas regelefterlevnad?

En utvärdering av effekterna av den höga inspärrningsfrekvensen, som publicerades redan 2014 av The National Academy of Sciences i USA, framhåller de politiska konsekvenserna av stora fängelspopulationer. Det rör sig om moraliska och politiska principer och vilken typ av samhälle vi vill att det land vi lever i ska representera. Är det ett problem om en allt större del av befolkningen står under kriminalvård och att straff alltmer betraktas som medlet för att garantera medborgarnas regelefterlevnad?

En effekt av massinspärrning som framhålls i olika studier är också den att ojämlikheten ökar. Den kraftiga fängelseökningen i USA har varit särskilt markant för svarta och andra minoriteter. Ojämlikheten i samhället tilltar när inspärrningen särskilt riktas mot personer från grupper som redan innan har en svagare ekonomisk och politisk ställning i samhället.

Årskullseffekter  

Forskare har intresserat sig för hur stor andel av olika årskullar som debuterar som unga i brott. Om en hög andel tidigt blir känd för brott och straffas kommer också fler att återfalla i brott som vuxna. I ökande utsträckning uppmärksammar forskare hur samhällets reaktioner mot ungas brottslighet kan förväntas resultera i mer eller mindre brott senare i livet.

Som exempel kan nämnas att i USA har the war on drugs uppmärksammats genom att så många fällts för narkotikabrott och då hamnat i fängelse. I Sverige är nu det vanligast brottet en ung människa lagförs för ringa narkotikabrott. Det innebär förutom böter en prick i belastningsregistret med effekter på möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden eller få körkort. 

Världsledande forskare

Kubrin visade att brottsligheten i Kalifornien inte, som befarat, ökade när man nu försöker minska antalet i fängelse.

På Brottsförebyggande rådets symposium i juni varje år samlas världsledande forskare inom kriminologi. Under symposiet delas The Stockholm Price in Criminology ut. Priset 2026 tilldelades Charis Kubrin och Mark Lipsey. De båda pristagarna presenterade på ett seminarium vid Kriminologiska institutionen vid Stockholms universitet sin forskning om effekter av fängelser och andra repressiva åtgärder för att minska brottsligheten. Kubrin visade att brottsligheten i Kalifornien inte, som befarat, ökade när man nu försöker minska antalet i fängelse. Lipsey presenterade sammanställningar av framgångsrika vårdinsatsser för barn och unga som begått brott. Han avslutade för övrigt det inledande samtalet på Brås symposium med att bestämt uppmana justitieministern att motarbeta utvecklingen mot mer repression mot unga för att minska brottsligheten.

På en fråga på seminariet på Kriminologiska institutionen om långsiktiga effekter av USA:s massinspärrning framhöll de båda pristagarna med kraft de negativa effekterna. Det gällde negativa effekter av fängelsevistelse på hälsa, arbete, familjerelationer och på samhällsnivå ökad ojämlikhet. Vilka slutsatser av detta kommer svenska regeringar att dra?

Henrik Tham

Professor emeritus i kriminologi vid Stockholms universitet