Vi vet att dagens kriminalvård kämpar för att bevara en human kriminalvård trots att överbeläggningen förhindrar de ideala insatser som skulle behövas.
Vi bakom Tidskrift för Kriminalvård är mycket oroliga över situationen och vill lyfta fram de risker vi ser finns för att intagna kommer att uppleva en mycket omänsklig miljö. Vi har tagit del av en artikel från Quora, som är en amerikansk social webbplats för frågor och svar samt en kunskapsmarknad på nätet, med huvudkontor i Mountain View, Kalifornien. I en artikel lyfts fram svårigheterna med att sitta i fängelse:
”Det verkliga helvetet i fängelset är inte bara det öronbedövande bullret eller det oförutsägbara våldet. Det är insikten om att årtionden av ens liv helt enkelt raderas ut inuti en statisk betonglåda.
Denna utradering börjar med den systematiska nedbrytningen av individens självbestämmande. Från det ögonblick en fånge anländer fråntas hen varje beslut som gör henne till en individ. Fångarna får veta när de ska vakna, äta, duscha och när ljuset ska släckas. En person kan inte öppna en dörr, gå längs en korridor eller använda telefonen utan tillåtelse. Med tiden leder denna totala förlust av kontroll till institutionalisering – ett psykologiskt tillstånd där fångar förlorar förmågan att själva fatta grundläggande beslut.
De är instängda på mycket begränsade ytor tillsammans med individer som ofta lider av svåra trauman, obehandlad psykisk ohälsa och bristande impulskontroll
För att överleva i denna miljö måste fångarna inta ett tillstånd av ständig vaksamhet. De är instängda på mycket begränsade ytor tillsammans med individer som ofta lider av svåra trauman, obehandlad psykisk ohälsa och bristande impulskontroll. Hotet om våld är ständigt närvarande och oförutsägbart; en upplevd liten kränkning eller en skuld på några få dollar kan på några sekunder eskalera till ett livshotande bråk. Fångarna lär sig att ständigt bevaka kroppsspråket hos alla i sin närhet, samtidigt som de döljer sina egna känslor för att inte visa sårbarhet.
I fängelset flyter tiden ut i ett formlöst, repetitivt tomrum
Tiden används som ett vapen i form av psykologisk tortyr. I omvärlden mäts tiden genom milstolpar, årstidernas växlingar och personlig utveckling. I fängelset flyter tiden ut i ett formlöst, repetitivt tomrum. Morgondagen kommer att vara precis likadan som dagen i dag, och likadan som en dag om fem år. Denna totala, oändliga tristess är vad många fångar beskriver som den mest outhärdliga aspekten av upplevelsen.”
Thomas Ekbom
Chefredaktör
Kommentarer är stängda.