Thomas Ekbom i TfKs redaktionsråd bad Frida Nordmark, ljusdesigner på Light Bureau i Köpenhamn att reflektera över frågan.
Först ett par citat ur BRÅ-rapporten:
Förbättrad utomhusbelysning och brottsprevention
En systematisk forskningsgenomgång
Rapport 2007:28
Den beskriver att förbättrad utomhusbelysning kan förebygga brott. Det heter bl.a.:
”Utomhusbelysning har vissa fördelar framför andra situationella åtgärder, exempelvis sådana som har kopplats samman med en smygande privatisering av allmänna platser, uteslutning av delar av befolkningen och en utveckling mot ett samhälle som kräver alltfler åtgärder för att skydda medborgarna (Bottoms, 1990).
Utomhusbelysning gagnar hela närområdet snarare än enskilda personer eller hushåll. Utomhusbelysning utgör inte något fysiskt hinder för brott. Den har inga skadliga konsekvenser för de medborgerliga friheterna utan kan tvärtom öka den allmänna säkerheten och användningen av platserna nattetid. Det finns således få skadliga effekter av förbättrad utomhusbelysning, men däremot tydliga fördelar för laglydiga medborgare.”.
Kan utomhusbelysning förebygga brott?
För 15 år sedan skrev Brottsförebyggande Rådet en rapport om utomhusbelysning och brottsprevention. Tidskrift för Kriminalvård vill veta lite mer om vad som händer inom området och tog därför kontakt med ljusdesignern Frida Nordmark på Light Bureau i Köpenhamn som har arbetat med utomhusbelysning i över 15 år. Frida har bland annat stått för belysningen på Strandpromenaden i Helsingborg, Stora torget i Visby, Norrtälje hamn och Stora torg i Eslöv.
Frida, vad tänker du kring arbetet med utomhusbelysning och brottsprevention?
Frida Nordmarks reflexioner:
Vi arbetar ofta för kommuner som opererar i det offentliga rummet. Tillsammans med arkitekter, landskapsarkitekter och andra yrkesgrupper arbetar vi med att skapa trygga, säkra och attraktiva utomhusmiljöer.
En god utomhusbelysning handlar ytterst om jämlikhet
Det är oftare kvinnor som upplever sig begränsade av otrygga utomhusmiljöer genom att hellre stanna hemma än att gå till tunnelbanan för att ta sig till vänner eller annat. Andra grupper och individer i samhället kan också känna sig begränsade. Jag vill hävda att god utomhusbelysning ytterst handlar om jämlikhet.
Vi önskar att alla människor oberoende av kulturell, social eller ekonomisk bakgrund ska uppleva att de är välkomna och inkluderade i utformningen av våra offentliga rum och att de ska finna miljöerna attraktiva att vistas och färdas i efter att det har blivit mörkt. Om fler människor rör sig ute kan det ha en dämpande effekt på brottsligheten. Det är helt enkelt inte lika inbjudande att begå brott i en miljö där många människor samlas.
Jag kan fascineras av all dålig säkerhetsbelysning som ofta består av en byggstrålkastare som sitter på en fasad och lyser rakt ut över ett större område. De bländar ofta väldigt mycket, så mycket att det är svårt att se vad som sker närmast fasaden om man kommer utifrån. Mörkerseendet slås ut av de stora kontrasterna i ljuset. Hur mycket ser man av bilförare som kommer körande med helljusen tända? Ingenting, och inget efter att de passerat eftersom mörkerseendet är förstört.
En av de viktigaste sakerna att tänka på när man arbetar med belysning är att undvika bländning
En av de viktigaste sakerna att tänka på när man arbetar med belysning är att undvika bländning. Det är inte alltid enkelt men erfarenhet och insikt i vilken kontext man arbetar i underlättar. En belysningsarmatur som fungerar bra inne i en stad riskerar att blända om den används på landsbygden eftersom omgivningarna där är mörkare.
Att kunna uppfatta omgivningen och kunna läsa och förstå den gör ofta att miljön upplevs mer trygg och faktiskt också ljusare
De olika belysningar man etablerar ska inbördes vara balanserade. Med det menas att ingen ska lysa för mycket och ingen ska lysa för lite. Det ska upplevas som att det är en balans mellan omgivningens belysningar. Det betyder inte att vi ska ha en jämn belysning överallt, det blir tråkigt och är dessutom ofta inte bäst för trygghetskänslan. Det är med olika ljushet som vi bland annat skapar olika stämningar och gör miljöerna mer lättlästa. En annan sak som gör omgivningarna mer lättlästa är att medvetet framhäva och arbeta med att belysa vertikaler. Det kan vara växtlighet, en staty, en fasad eller andra element i stadsrummet. Att kunna uppfatta omgivningen och kunna avläsa och förstå den gör ofta att miljön upplevs mer trygg och faktiskt också ljusare. En balanserad men varierad fördelning av ljuset i omgivningen ger som regel finast resultat. Att framhäva nivåskillnader kan vara bra även för att minska risken för fallskador.
Belysning med god färgåtergivning
Ett ljus där färgerna framstår naturliga, alltså en belysning med god färgåtergivning, upplevs mer trygg och även ljusare än belysning som förvränger färgerna. Det finns kulturskillnader vad gäller attraktiviteten i varmt respektive kallt ljus. Det har inte enbart att göra med om man kommer från ett land där det ofta är varmt till skillnad från Skandinavien där vi tidigare samlades runt lägerelden för att värma oss, utan vad vi finner attraktivt är mer komplext än så. Men faktum är att vi i de nordliga länderna ofta tycker bäst om ett varmvitt ljus i utomhusmiljöer. Ibland arbetar vi med olika färgtemperaturer för att skapa en effekt men idag är det inte så vanligt att i utomhusmiljöer arbeta med en allmänbelysning som är kall. Det varma ljuset har dessutom generellt lägre negativ effekt på ekologiska värden så det är fördelar med det varma ljuset också i det hänseendet.
Investera i medborgardialog
Vi försöker ofta att få kommuner att investera i en medborgardialog, gärna med workshops där medborgarna får arbeta med utvalda frågor i grupp och där deras önskemål, bekymmer och frågor blir hörda och besvarade så gott det går. Efteråt är det viktigt med återkoppling och ytterligare kommunikation så att de som engagerat sig förstår att de har varit värdefulla och att projektet gör sitt bästa för att det ska bli bra för så många olika människor som möjligt.
Var finns otryggheten?
Ofta sitter medborgarna också inne med ovärderlig kunskap om området i fråga. Arbetar vi med renoveringar är det oerhört viktigt att höra med dem som bor i området var de upplever sig otrygga, var de undviker att röra sig och var problemen finns etc. Det är tyvärr långt ifrån alltid som kommuner investerar i medborgardialog pga. kostnader.
Kan man arbeta med flera olika grupper och åldrar av medborgare får man det bästa resultatet. Får vi med de unga och de känner sig delaktiga och viktiga för slutresultatet tror vi att det resulterar i att de unga inte förstör de nya miljöerna i lika stor utsträckning. Det blir mindre socialt accepterat att vandalisera en miljö som man varit med om att påverka. Det blir med andra ord en större social kontroll och en större upplevelse av anknytning till de nya miljöerna och därmed inte lika frestande att ödelägga.
Miljöer som ser väl omhändertagna ut upplevs som regel tryggare. Slitna och vandaliserade platser kan inbjuda till mer vandalism, ödeläggelse och andra typer av brott.
På din fråga om bra utomhusbelysning kan förebygga brott finns det säkert fler faktorer att nämna men en bra utomhusbelysning ger inga eller få negativa effekter. Vem vill inte ha mer trygga och attraktiva utomhusmiljöer?
Människan sätts numera i centrum på ett helt annat sätt än förr då fokus mer var på bilen och där ljustekniska beräkningar var viktigare än en visuell bedömning. Ljustekniska beräkningar är fortfarande viktiga men idag är det mycket mer fokus på kunskapen och erfarenheten att bedöma vad beräkningarna ger för visuellt resultat. För att avsluta så är det idag också ett helt annat fokus på de ekologiska effekterna av belysning – det är inte bara människan som ska sättas i centrum utan även våra djur och vår natur. Jag ser inga större utmaningar för mig som ljusdesigner med att ta hänsyn till relevanta ekologiska värden, utan ser fram emot att arbeta med de frågeställningar som detta medför.
I framtiden får vi människor nog i större utsträckning acceptera att vi inte kan belysa alla stråk dygnet runt utan att vi ibland får ta en omväg under nattens mörka timmar
Det handlar om att alltid arbeta holistiskt för att se till att alla de komplexa parametrar som kännetecknar lyckade belysningslösningar är inkluderade och vägda mot varandra. Vi tjänar sällan på att ljus sprids upp i himlen och till områden och ytor där ljuset inte gör nytta och med en bländfri belysning kan vi använda oss av lägre belysningsstyrkor vilket sparar koldioxid. I framtiden får vi människor nog i större utsträckning acceptera att vi inte kan belysa alla stråk dygnet runt utan att vi ibland får ta en omväg under nattens mörka timmar. Här står våra kommuner och politiker inför svåra val, där kommunikationen om varför vi människor inte alltid kan prioriteras högst överallt, blir viktig. I redan urbaniserade områden kommer dock trygghetsskapande och brottspreventiv belysning som leder till attraktiva livsrum fortfarande kunna etableras om den utformas så att bland annat onödigt spilljus minimeras.
Ser du andra insatser i den fysiska miljön som skulle innebära ett bra brottsförebyggande?
Det är oerhört viktigt att förstå att vi inte kan trolla med belysning. Ibland är själva ljuset i sig en attraktion, ljuskonst, men kanske inte den belysning som har störst effekt på brottsstatistiken. Ljuset ska framhäva en omgivning som ger de rätta förutsättningarna för ett brottsförebyggande resultat. Landskapsarkitekter som utformar mellanrummen mellan husen behövs. De ska se till att bland annat den grönska som finns inte leder till onödigt otrygga miljöer eller miljöer där det går att stå dold vid vissa strategiska platser där brott kan förekomma.
Vi bör verkligen prioritera områden med sociala utmaningar så att människorna där upplever att samhället bryr sig om de miljöer där de rör sig och lever sin vardag
Men generellt ska våra miljöer tas omhand och underhållas. Vi bör verkligen prioritera områden med sociala utmaningar så att människorna där upplever att samhället bryr sig om de miljöer där de rör sig och lever sin vardag. Mer forskning kring utomhusbelysning och brottsprevention i Sverige är välkommen.
Jag känner mig alltid ödmjuk inför det faktum att jag är med och påverkar människors närmiljöer, deras livsrum. Det är viktigt att inte skoja bort utan ta på allvar. Det är viktigt att belysningen är robust både mot vandalism och teknikutveckling och att människor inte tröttnar på den utan att de kan trivas med belysningen i många år framöver. Därför är jag försiktig att arbeta med färgat ljus som permanenta lösningar. Idag finns styrsystem som gör det möjligt att programmera olika scener men vi har ett ansvar att inte leka för mycket i offentliga rum utan skapa hållbara miljöer ur många perspektiv.
Kommentarer är stängda.