– de löser dem inte
Frances Crook uppmärksammades 2025 som pristagare av The Stocholm prize in criminology för sitt praktiska tillämpande av kriminologi i arbetet med reformer av rättsväsendet i Storbritannien. Som chef för Howard League for Penal Reform använde hon kriminologisk forskning på ett föredömligt sätt för att motverka oproportionerligt stränga straff och främja mer humana och effektiva påföljder. Hennes insatser har lett till betydande förändringar i det brittiska rättssystemet, däribland en kraftig minskning av antalet barn och unga lagöverträdare som döms till fängelse samt förbättrade förhållanden för alla fångar.
Frances Crook ger kontinuerligt nyhetsbrev där hon lyfter fram sina synpunkter på brott och straff. Hon har bl.a. uttalat sin kritik mot att Sveriges nuvarande kriminalpolitik med allt strängare straff.
Vi publicerar här hennes senaste nyhetsbrev där hon kritiserar utbyggnaden av fängelser i England med argument som också gäller för Sverige. Den ständiga frågan blir: Varför lägga miljarder på utbyggnad av fängelser, miljarder som skulle göra otrolig nytta i förebyggande arbete med barn och ungdom i kris? Vi förväntar oss att den kommande regeringen efter valet bjuder in Frances Crook och tar till sig hennes kriminalpolitiska råd.
Thomas Ekbom
Chefredaktör
France´s Newsletter
Katastrofala problem på nya fängelser visar att de inte är någon lösning alls
Ännu en alarmerande inspektion av ett helt nytt fängelse visar att vi inte kan bygga oss ur fängelsekrisen. Regering efter regering har hävdat att lösningen på överbeläggningen är att lägga miljarder av våra pengar på att bygga fler fängelser. Men fängelserna blir bara mer överfulla, smutsiga, skadedjursangripna och – mest oroande – allt våldsammare.
Fängelset Millsike i East Yorkshire öppnade för drygt ett år sedan och kostade omkring 400 miljoner pund att bygga. Skattebetalarna kommer dessutom att få betala hundratusentals pund varje år för driften. Och den kostnaden kommer att belasta vår generation, våra barn och våra barnbarn. Fängelser stängs sällan, inte ens när de uppenbart misslyckas på alla punkter.
Detta privatdrivna, vinstdrivande fängelse, som drivs av Mitie, var tänkt att vara en kategori C-anstalt för 1 400 män. Det innebar att den skulle erbjuda specialiserad yrkesutbildning, utbildning och stöd inför återanpassning till samhället. Det gör den inte. Den präglas av kaos, personalbrist och våld och misslyckas med att erbjuda ens grundläggande yrkesutbildning eller förberedelser inför frigivning.
Lokalbefolkningen drev en intensiv kampanj för att stoppa bygget. De menade att anstalten låg alltför isolerat och långt från kollektivtrafik och därför skulle få svårt både att rekrytera personal och att ordna arbetspraktik för de intagna. De har fått rätt. Anstalten kommer aldrig att kunna fungera på ett säkert sätt utan är dömd att skapa normlöshet innanför murarna och mer brottslighet efter frigivningen.
Fängelset Five Wells i Northamptonshire drivs av G4S och öppnade för tre år sedan. Där sitter nästan 1 800 män. Även detta är tänkt som en anstalt med inriktning på utbildning och återanpassning, men fungerar dåligt på båda områdena. Den senaste inspektionen var förödande. Den beskrev en turbulent verksamhet med täta chefsbyten och en mycket hög nivå av självskadebeteende. Anstalten byggdes med otillräckligt utrymme och för små resurser för utbildning och yrkesträning, vilket innebär att den aldrig kommer att kunna bli säker.
Lögnen att nya fängelser löser problemen har politiker av alla färger matat oss med i årtionden.
Lögnen att nya fängelser löser problemen har politiker av alla färger matat oss med i årtionden. Skadorna som dessa fängelser orsakar och redan har orsakat är omöjliga att överblicka. De slukar offentliga medel som i stället skulle kunna användas till brottsförebyggande arbete, psykiatri och utbildning. Investeringskostnaderna är enorma, och därefter fortsätter de att förbruka pengar år efter år, generation efter generation.
De flesta som lämnar dessa fängelser fortsätter att begå brott, vilket skadar lokalsamhällen och drabbar enskilda människor. I stället för att hjälpa människor med redan svårt skadade liv att förändra sin situation dömer systemen dem till ett liv präglat av kriminalitet, hemlöshet och arbetslöshet.
En förnuftig politik, som också skulle kunna vinna allmänhetens stöd, vore att minska användningen av fängelse så att antalet frihetsberövade hamnade på omkring 30 000–40 000 personer – ungefär den nivå som rådde under Margaret Thatchers högerregering.
Vi skulle kunna investera i frivården och åter göra den till den välfungerande verksamhet den var innan Camerons regering undergrävde den.
Vi skulle kunna rusta upp och investera i de fängelser vi redan har, skapa anständiga förhållanden, erbjuda utbildning och yrkesträning och se till att personalen är ordentligt utbildad. Det är inget i sig fel på viktorianska fängelsebyggnader. Det bevisas av att fängelset i Oxford, som byggdes på 1880-talet, har kunnat omvandlas till ett lyxhotell.
Därför är det mycket beklagligt att den nuvarande regeringen fortsätter att upprätthålla lögnen att en utbyggnad av fängelsesystemet kommer att göra oss säkrare.
Därför är det mycket beklagligt att den nuvarande regeringen fortsätter att upprätthålla lögnen att en utbyggnad av fängelsesystemet kommer att göra oss säkrare. Tvärtom. Att hälla pengar i fängelsesystemets avlopp är slöseri och garanterar mer brottslighet.
Regeringen planerar att bygga tiotusentals nya fängelseplatser och därmed göra England och Wales till Europas fängelsehuvudstad. Det är något vi borde skämmas över.
Kommentarer är stängda.