Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Den tysta revolutionen

När USA tömde sina ungdomsfängelser: En tyst revolution

I början av 2000-talet skedde en radikal förändring i USA:s hanteringen av ungdomars brottslighet. Under två decennier minskade antalet frihetsberövade ungdomar med hela 77 procent – ett oväntat och imponerande resultat som skapat eftertanke kring effekterna av inlåsning och hur samhället kan hantera ungdomsbrottslighet på ett mer effektivt och mänskligt sätt.

Politiskt ohållbara kostnader

I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet blev skillnaderna mellan ungdomsfängelsernas kostnader och skolans utgifter omöjliga att ignorera. Att hålla en ungdom inlåst kostade i vissa delstater så mycket som 250 000 dollar (1,9 miljoner SEK) per år, medan en elev i den offentliga skolan kostade omkring 11 000 dollar per år. I en tid präglad av ekonomisk kris blev denna kostnadsskillnad politiskt ohållbar. Man började ifrågasätta om dessa dyra institutioner faktiskt gav önskade resultat.

Samtidigt visade en banbrytande studie, där forskarna jämförde ungdomar som fått milda respektive stränga domare, att ungdomar som placerades i ungdomsfängelse var 12 procent mindre benägna att ta gymnasieexamen och 23 procent mer benägna att hamna i fängelse som vuxna. Detta var raka motsatsen till vad många domare förväntat sig. Stränghet förmodades minska brottsligheten.


Fängelsets osynliga pris

Utöver de ekonomiska faktorerna framkom det tydligt att även korta ungdomsfängelsevistelser påverkade ungdomarnas psykiska hälsa och sociala integration. Många vittnade om känslan av att vara främlingar när de kom hem, svårigheter att återuppta kontakten med vänner och problem med att återvända till normal skolgång. Även en kort period i ungdomsfängelse kunde leda till en långvarig utanförskapskänsla och en ökad risk för återfall i brott.

En omvälvande reform i New York

New York blev en pionjär i reformarbetet. År 2008 började delstaten stänga ungdomsfängelser i snabb takt – totalt 26 institutioner lades ned. Trots farhågor om ökande kriminalitet visade resultaten det motsatta: ungdomsbrottsligheten minskade med 86 procent, och arresteringar för allvarliga våldsbrott sjönk med 78 procent från sin toppnivå 1994. New York slutade som tidigare att ge fängelse för drogrelaterade brott. Endast ett fåtal ungdomar skickades i fängelse. Trots detta fortsatte brottsligheten att minska.

Hemmabaserade utredningar – ett nytt sätt att arbeta

En annan viktig förändring var att utredningar av ungdomars situation började ske i hemmet i stället för på institutioner. Tidigare hade tre fjärdedelar av ungdomarna skickats hem efter utredning på institution, vilket väckte frågan: Varför behövde de då överhuvudtaget tas bort från sitt hem?

När delstaten Utah stängde sina sju institutioner för observation och utvärdering visade det sig att övergången till hemmabaserade insatser fungerade utmärkt. Ungdomarna fick stöd i sin egen miljö och kunde behålla sina sociala kontakter och sin skolgång.

Kreativa alternativ som ger resultat

Erfarenheterna från dessa reformer har tydligt visat att det finns effektivare metoder än ungdomsfängelse för att hantera ungdomsbrottslighet. Bland alternativen som visat sig framgångsrika finns:

  • Elektronisk fotboja för frihetsberövande i hemmet
  • Missbruksvård och terapi för att hjälpa ungdomar med beroendeproblem
  • Utbildningsprogram som ger ungdomar en ny chans att ta skolexamen.
  • Samhällsbaserade program där engagerad personal erbjuder stöd och vägledning.

Forskningen visar att ungdomar som deltar i dessa program klarar sig bättre än de som placeras i fängelse. Faktum är att de ungdomar som aldrig kommer i kontakt med rättssystemet är de som lyckas bäst.

Många lyckas komma tillrätta med sina liv för att de slapp ungdomsfängelset. De flesta ungdomar begår brott under en begränsad period (14-15 år) men växer ifrån det i takt med att hjärnan utvecklas. De lär sig med tiden helt enkelt att fatta bättre beslut.

Vi vet från självdeklarerad brottslighet att nästan alla ungdomar begår brott och att de som har turen att inte komma in i systemet klarar sig bäst.

Utmaningar och möjligheter framåt

Trots de positiva resultaten är utmaningarna långt ifrån över. USA fängslar fortfarande fler ungdomar än de flesta europeiska länder, och svarta ungdomar löper fem gånger högre risk än vita att hamna i fängelse. För att bygga vidare på de framgångar som redan uppnåtts behövs fler investeringar i samhällsbaserade insatser, liksom en vilja att se bortom traditionella straffmetoder.

Förslag på åtgärder för fortsatt framgång i Sverige:

  • Färre inlåsningar för narkotika- och icke-våldsbrott.
  • Utökade alternativ till fängelse, såsom fotboja, utbildning, terapi och missbruksvård.
  • Kortare fängelsestraff överlag och fler möjligheter till tidigare frigivning.
  • Återinföra halvtidsfrigivning för vissa brott
  • Ersätta fängelse under 1,5 år med fotboja.
  • Höjd brottsskadeersättning för att stärka stödet till brottsoffer.
  • Utökad användning av Reparativ Rättvisa, där gärningspersoner får möta sina offer och ta ansvar på ett mer konstruktivt sätt.
  • Ta bort F-betyget i skolan. Ingen ska hindras att gå något gymnasieprogram
  • En ny Brottsofferlag som tydligt reglerar statens och kommunens kostnadsansvar. Staten tar det största ansvaret.
  • Avfolka fängelserna så att kriminalvården kan återuppta återfallsförebyggande programverksamhet som t.ex. Tolvstegsprogrammet.

Lärdomar även för vuxenvärlden

Slutsatsen i USA från två decennier av reformer i ungdomsrättssystemet är tydlig: fängelse är inte lösningen. Genom att minska antalet inlåsningar, investera i förebyggande insatser och ge ungdomar en andra chans har USA uppnått resultat som få trodde var möjliga. Kanske kan samma insikter inspirera till liknande förändringar även för vuxna – med mindre straff och mer samhällsbyggande som följd.

Det är inte alltid genom hårdare tag vi skapar tryggare samhällen.

Ibland är det genom att våga göra mindre av det skadliga och mer av det som bygger upp där vi kommer närmare den verkliga lösningen.

Frans Schlyter

Detta inlägg i TfK är baserad på en mycket intressant artikel av James Forman Jr., publicerad i New York Times Magazine. Läs den!

James Forman Jr. är professor i juridik vid Yale University och tidigare offentlig försvarare. Han är författare till Locking Up Our Own: Crime and Punishment in Black America, för vilken han tilldelades Pulitzerpriset.

Kommentarer är stängda.