Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll
Målning: Vahedeh Aida Ghardagian, beskuren

Migrationsverket negligerar barnkonventionen

Birgitta Göransson, leg. psykolog, Skyddsvärnets Krismottagning i Göteborg skriver här om barnkonventionen.

Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling 1989. Sverige var ett av de första länderna att ratificera den samma år. Den första deklarationen om barnets rättigheter antogs redan 1924 av Nationernas förbund och har efter det den allmänna förklaringen om mänskliga rättigheter antagits av FN 1948, förbättrats och utvidgats. Barnkonventionen består av 54 artiklar.

Barnkonventionen slår fast att alla barn och ungdomar upp till 18 år har samma rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. De har rätt att växa upp i trygghet och skyddas mot övergrepp, att ge uttryck för sina åsikter i frågor som berör dem och ska respekteras för vad de tycker och tänker. Barnet har också rätt till eget språk, kultur och identitet. Alla flyktingbarn har rätt till skydd och hjälp om de kommer som ensamstående eller tillsammans med föräldrar eller annan person. Barnets bästa ska alltid komma i främsta rummet. 

De länder som har anslutit sig till konventionen ska utnyttja sina tillgängliga resurser maximalt för att tillgodogöra barnets rättigheter. Alla myndigheter som fattar beslut som rör barn ska beakta Barnkonventionen och ta beslut utifrån vad som är bäst för barnet. 

Barnkonventionen blev lag i Sverige 2020. Norge antog Barnkonventionen som lag redan 2003. I Sverige har Barnkonventionen samma status som andra lagar, men barnets bästa ska enligt Barnkonventionen ha företräde. Norge har en människorättslag som är överordnad all nationell lagstiftning. Barnkonventionen fördes dit.

Åldersbedömningar

För att barn ska få en korrekt bedömning enligt Barnkonventionen är åldersbedömningarna avgörande, dvs. metoden för att avgöra om man är minderårig eller ej.

Statens medicinsk-etiska råd (Smer) 

Statens medicinsk-etiska råd har belyst åldersbedömningar av asylsökande i skrivelser som också ger rekommendationer till Migrationsverket. Smer förtydligar att syftet med medicinska åldersbedömningar är att utreda om en asylsökande är ett barn, dvs. under 18 år, eftersom barn har särskilda rättigheter. Ensamkommande barn är en utsatt grupp, med begränsad förmåga att själva ta tillvara sina intressen och de saknar vårdnadshavare. Det är viktigt att barn behandlas som just barn så att de kommer i åtnjutande av det särskilda skydd de har rätt till. De medicinska åldersbedömningarna har en avgörande roll i asylprocessen. Om bedömningarna är felaktiga finns risk för allvarliga konsekvenser både för individen och samhället. Smer avråder inte från att medicinska ålderbedömningar görs under förutsättning att de metoder med starkast vetenskapligt stöd används och att myndigheten vid den slutliga åldersbedömningen väger in även annan information som kommit fram under handläggningen av asylärendet.

Smer konstaterar att det idag inte finns någon metod som kan bedöma exakt ålder. Det är därför viktigt att man väljer metoder med högst vetenskapligt värde där också risker för felbedömning redovisas, och att de utvärderas kontinuerligt och förändras efter nya vetenskapliga rön. 

Svenska myndigheter och domstolar har att respektera principen om the benefit of the doubt eller tvivelsmålets fördel, som är en bevislättnadsregel som gäller inom svensk rätt

Smer betonar att när det gäller ensamkommande barn och medicinska åldersbedömningar har svenska myndigheter och domstolar att respektera principen om the benefit of the doubt eller tvivelsmålets fördel, som är en bevislättnadsregel som gäller inom svensk rätt. I det omarbetade asylprocedurdirektivet framgår att om det fortfarande finns tvivel efter en medicinsk åldersbedömning om den enskildes ålder ska beslutfattaren utgå från att han eller hon är underårig. 

Enligt EU:s asylbyrå EASO ska åldersbedömning användas bara när det finns dokumenterade tvivel om huruvida en person är ett barn eller ej, och tvivelsmålets fördel ska användas generöst. I första hand ska tillgängliga bevis granskas, i andra hand icke-medicinska metoder som intervju och psykologisk bedömning. Först därefter kan man ta till undersökning med magnetkamera (MR) och röntgen. Felmarginaler ska anges, och det är felmarginalens lägsta ålder som ska användas.

Det finns ingen internationellt erkänd metod för medicinsk åldersbedömning. De flesta länder kombinerar minst tre olika metoder, och ofta anges ett åldersspann. I flera länder gör en läkare den slutgiltiga bedömningen. 

Åldersbedömningar såsom de praktiseras av Migrationsverket

Efter en dom i hovrätten 2014 ligger bevisbördan för åldern hos barnet. Fram till 2017 utgjorde handläggarens okulära besiktning den huvudsakliga grunden för åldersbedömning. 

Efter en omfattande debatt om den verkliga åldern på ensamkommande fick Rättsmedicinalverket (RMV) år 2016 i uppdrag av regeringen att ”med stor skyndsamhet påbörja genomförandet av medicinska åldersbedömningar” på ett rättssäkert sätt. Syftet var i första hand att vuxna asylsökande inte skulle bedömas som minderåriga. Risken att barn skulle bedömas som vuxna berördes inte. RMV valde röntgenmetoder som inte var validerade. Åldersbedömningarna ledde till att nästan alla skrevs upp i ålder. Inget angavs om resultatets åldersspann i det enskilda fallet. Migrationsverket använde endast magnetkamera-mätningarna och tandröntgen som underlag i sin asylprövning.  Det räckte med att antingen knäleden nått slutstadium av tillväxt eller att det fanns en visdomstand för att bli bedömd som över 18 år.

MR-bilderna av knäled kan inte diskuteras med ansvarig läkare eftersom läkarna anonymiserats

I beslutet vägde man inte samman den medicinska bedömningen med bedömningar med intyg från andra experter på barns utveckling som barnläkare, ungdomspsykiater, psykologer eller pedagoger. Antingen lästes de inte eller också kommenterades de med att de hade lågt bevisvärde och var subjektiva eller ”Som överläkare i psykiatri har man ingen utbildning i att bedöma personers ålder utifrån beteende”. Migrationsverket tillämpade inte ”benefit of the doubt” över huvudtaget. Det finns exempel på att även passhandlingar med 15 år angiven underkänts utan andra skäl än att de har lågt bevisvärde i princip.

Tusentals ungdomar har felbedömts och fått avslag på sin asylansökan efter åldersuppgradering. Vi vet inte vilka som felbedömts.

RMV:s metod för åldersbedömningar utsattes för massiv kritik från forskare från olika discipliner. Den granskades först 2021. Den vetenskapliga granskningen genomfördes av Statens Beredning för Utvärdering (SBU). Den visade att metoden RMV använder saknar vetenskapligt underlag. Tusentals ungdomar har felbedömts och fått avslag på sin asylansökan efter åldersuppgradering. Någon omprövning av den felaktiga bedömningen görs inte. Den felaktiga åldern kvarstår som underlag för utvisning från Sverige. 

Överprövning av Migrationsverkets beslut i domstolarna ska garantera rättssäkerheten. Som regel accepterar Migrationsdomstolarna och Migrationsöverdomstolen den bedömning som gjorts av Migrationsverket. Ingen självständig bevisvärdering görs av domstolarna. En studie visar att domstolen ofta över huvud taget inte kommenterat den asylsökandes vetenskapliga argument.

Att inte bli trodd när man uppger sin ålder påverkar den unge starkt. Åldern är en del av identiteten. Att bli ifrågasatt och indirekt beskylld för lögn bidrar till att man tappar tillit och hopp. Hopplösheten förstärks också av att intyg om verklig ålder från personer som känt den unge under lång tid inte beaktas. Det är också en kränkning av den unges mänskliga rättigheter. 

Hur upplevs asylprocessen av den unge?

Ensamkommande ungdomar har upplevt många och mycket svåra trauman i hemlandet. De har bevittnat avrättningar av nära anhöriga, upplevt misshandel, våldtäkter, utstötning ur bygemenskapen, förföljelse då de inte velat ansluta sig till talibangrupper eller Al Shabaab.

Under flykten har många misshandlats, placerats på tvångsinstitutioner, kedjats, trängts ihop med allvarligt sjuka, fått mycket lite mat och vatten men desto mer prygel med käppar och piskor av fångvaktarna.

Asylintervjun

Asylintervjun genomförs ofta i en fientligt ifrågasättande atmosfär, där handläggaren tycks utgå från att allt är lögn. En utfrågning om detaljer måste kunna besvaras i kronologiska berättelser för att bli trovärdiga enligt Migrationsverkets handläggare. Även de mest skamfyllda och ångestladdade upplevelserna ska enligt Migrationsverket berättas sammanhängande, kronologiskt och detaljerat om berättelsen ska betraktas som trovärdig. I annat fall avvisas de som lögner. Upplevelser som utgör asylskäl avvisas som icke tillförlitliga och motiverar avslag på ansökan om asyl. 

Migrationsverket tycks sakna kunskap om hur minnet fungerar under traumatiska upplevelser, då knivskarpa minnen av korta ögonblick och diffusa minnen av vad som hände före och efter blandas. Något som är helt normalt. En sådan redovisning talar snarare för att det som berättas är sant. 

Svårt traumatiserade unga behöver ibland lång tid och flera samtal för att kunna sätta ord på sina traumatiska upplevelser och asylskäl

Asylintervjun på 2-3 timmar, oftast vid ett enda tillfälle, utgör Migrationsverkets kunskapskälla för att fånga asylberättelsen. Svårt traumatiserade unga behöver ibland lång tid och flera samtal för att kunna sätta ord på sina traumatiska upplevelser och asylskäl. Migrationsverket avvisar den kunskap som stödpersoner och professionella förvärvat under många samtalstimmar och under årslånga kontakter med den unge och redovisat i intyg. 

Barnens asylskäl

Barnets egna asylskäl ska utredas. Migrationsverket har i utredningar misstrott bevis på skador av misshandel, ärr efter knivar, bojor m.m. Detta speglas väl i berättelsen om den sönderskjutna femåringen som fördes medvetslös till sjukhus. Pojkens egen kropp dokumenterade de svåra skador han tillfogats vid det attentat där också hans far dödades. Migrationsverket ansåg inte honom trovärdig eftersom det inte var en förstahandsberättelse. Det var något hans mamma hade berättat. Han var ju själv medvetslös.

Migrationsverket avvisar även svårt handikappade barn trots starka intyg från läkare och psykologer om att barnen riskerar att inte överleva en utvisning. I ett utvisningsbeslut hävdar Migrationsverket att: ”Det framgår inte, av nu lämnade intyg att barnets hälsotillstånd är så pass allvarligt att det kan anses rent praktiskt omöjligt att genomföra en verkställighet”. Konkret innebär det att om man kan bära ombord ett barn på ett flygplan och barnet inte dör på planet är det praktiskt möjligt att verkställa utvisningen.

Migrationsverket hänvisar ofta till att familjen inte kunnat styrka med godtagbar medicinsk dokumentation att adekvat vård inte finns att tillgå i hemlandet. Detta är ett cirkelresonemang som kräver att en icke-befintlig vårdapparat ska intyga att den inte finns.

Barnets bästa

Alla beslut som rör barn ska enligt Barnkonventionen fattas utifrån barnets bästa. Barnets asylskäl måste utredas om man ska kunna ta ställning till barnets bästa. Att bedöma barnets bästa är inte enkelt. Det kräver kunskap både från forskning och beprövad erfarenhet, dvs. vedertagna kunskaper om barn. Denna kunskap saknas hos Migrationsverkets handläggare men kan naturligtvis lätt inhämtas från olika experter med denna kunskap. Migrationsverket inhämtar inte denna kunskap och vill inte ens läsa intyg som är inskickade till myndigheten vid asylprövning. I asylbedömningar ska ”benefit of the doubt” gälla. Men Migrationsverket följer inte något av detta. 

Långvarig stress med årslång väntan i ovisshet om utvisning leder till kognitiva skador med koncentrations-, minnes- och sömnstörningar som kräver årslång rehabilitering i en trygg och förutsägbar miljö

Under asylprocessen i Sverige försämras ensamkommande ungdomars psykiska och fysiska hälsa allvarligt. Studier har visat att 84 procent av de ensamkommande unga i asylprocess lider av depressioner och 70 procent av PTSD. Självmordsfrekvensen bland ensamkommande är 10 gånger högre än bland svenska ungdomar i samma åldersgrupp (10-21 år). Långvarig stress med årslång väntan i ovisshet om utvisning leder till kognitiva skador med koncentrations-, minnes- och sömnstörningar som kräver årslång rehabilitering i en trygg och förutsägbar miljö. 

Barnen skyddas inte från omänsklig behandling. I flera fall har polis hämtat familjer i gryningen. De har inte fått med sig sina tillhörigheter och nödvändiga mediciner, inte heller mobiltelefoner, pass och pengar. De har flugits i specialchartrade plan till de länder som familjerna flytt ifrån. Det har inte funnits något ordnat mottagande i landet, utan svensk polis har dumpat familjerna på flygplatsen.

Migrationsverkets yttranden om barnkonventionen

Enligt Daniel Grynfarb, chef vid Migrationsrättsenheten på Migrationsverket ska en prövning av vad en utvisning innebär för barnet göras. Barnets bästa kan vara att stanna i Sverige. Men barnets bästa ska vägas mot statens intresse av en reglerad invandring enligt Grynfarb.

”Sveriges intresse av en reglerad invandring är överordnad barnets rätt till sin mor”, så motiverade Migrationsverket utvisningen av en ettåring, vars afghanska mor hade uppehållstillstånd.

Biträdande rättschefen på Migrationsverket Carl Bexelius intervjuades i samband med att Barnkonventionen skulle införas som lag i januari 2020. ”Det finns stora förväntningar på att Barnkonventionen, och kanske framför allt principen om barnets bästa, ska på något större sätt ändra förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd i Sverige. Det tror jag inte det kommer att göra eftersom förutsättningarna för att beviljas uppehållstillstånd här i landet, det regleras i Utlänningslagen och Utlänningslagen ändras inte.”

Oacceptabel ordning

Migrationsverket har inte följt den instruktion som regeringen givit myndigheten. De analyserar inte konsekvenser inför beslut eller andra åtgärder som rör barn. De har inte åstadkommit kortare handläggningstider – de är avsevärt längre än den absolut maximala handläggningstid (21 månader) som anges i EUs asylprövningsdirektiv. De ska säkerställa att barns egna asylskäl utreds, bedöms och redovisas i besluten. Så sker inte. Kunskap om hur barn fungerar saknas.

Politiker talar ofta om våra rättssäkra asylutredningar. Processen med överklaganden i olika led ses som en garant för denna rättssäkerhet. Men migrationsdomstolarna gör ingen självständig prövning av Migrationsverkets beslut. Migrationsöverdomstolen prövar endast ca 1 procent av ärendena. 

Asylprövningen och bemötandet har blivit en avhumaniserand process där barn och unga blir ett objekt som kan skrivas upp eller ner i ålder, och flyttas hit och dit

Detta är generella och allvarliga brister i vår asylprövning. Särskilt allvarligt är det när det drabbar barn, som enligt Barnkonventionen ska ha ett särskilt skydd. Asylprövningen och bemötandet har blivit en avhumaniserand process där barn och unga blir ett objekt som kan skrivas upp eller ner i ålder, och flyttas hit och dit. Traumatiserade barn som flytt till vårt land blir av vår process ännu mer traumatiserade.

Migrationsverket ser Barnkonventionen som underordnad Utlänningslagen trots att Barnkonventionen har samma status. Den ordningen är oacceptabel.

Birgitta Göransson

Fil.dr. h.c. och ledamot i TfKs redaktionsråd
birgitta.goransson1944@gmail.com

Kunskapsunderlaget för den här texten finns mer utförligt redovisat i boken ”Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015-2021”, redaktörer Ingrid Eckerman och Karin Fridell Anter (Migra förlag 2021). Asylprocessen beskrivs ur olika synvinklar, handlingar i asylärenden granskas, rapporter, artiklar, analyser och vittnesmål redovisas av 50 författare som möter flyktingar. (Finns som pdf att läsa gratis).

Kommentarer är stängda.