"Fängelse – en dyr och ineffektiv brottsbekämpning"

Forskarna vid Stockholms universitet Susanne Alm och Felipe Estrada har skrivit på DN Debatt:

Problem: Sverige har sett en kraftig ökning av antalet inlåsta individer under de senaste åren, och prognosen pekar på en femdubbling fram till 2033. Den här ökningen drivs av en kriminalpolitisk kapprustning med fokus på straffskärpningar och slopad villkorlig frigivning.

Kritik: Författarna kritiserar den nuvarande kriminalpolitiken på följande punkter:

Den är ineffektiv. Forskning visar att fängelse inte har en avskräckande effekt på brottsligheten.
Den är dyr. Att bygga och driva nya fängelser är kostsamt.
Den är skadlig. Fängelsevistelse kan ha negativa effekter på hälsa, arbete, utbildning och familj, både för den inlåsta och för anhöriga.
Den är kontraproduktiv. Den nordiska forskningen visar att rehabiliterande insatser i fängelse kan vara effektiva för vissa grupper av brottslingar, men att dessa insatser hotas av den nya, hårdare kriminalpolitiken.

Alternativ: Författarna föreslår följande alternativ till fängelse:

Fotboja: Studier visar att fotboja kan vara ett effektivt alternativ till fängelse, med lägre återfall i brott och bättre utfall på andra områden.
Behandling och rehabilitering: Forskning visar att rehabiliterande insatser kan vara effektiva för vissa grupper av brottslingar.
Brottsförebyggande arbete: Att fokusera på att förebygga brottslighet i ett tidigt skede kan vara mer effektivt än att straffa brottslighet.

Slutsats: Författarna argumenterar för att den nuvarande kriminalpolitiken i Sverige är felaktig och ineffektiv. De föreslår en ny kriminalpolitik med fokus på brottsförebyggande arbete, rehabilitering och alternativa straffformer till fängelse.

Några ytterligare punkter:

Artikeln fokuserar på studier från de nordiska länderna, men resultaten kan vara relevanta för andra länder också.
Författarna betonar att det är viktigt att beakta de negativa effekterna av fängelsevistelse när man utformar kriminalpolitiken.
De uppmanar politiker att ta till sig forskningsresultaten och att ompröva den nuvarande kriminalpolitiken.