Skjutningarna och det dödliga gängrelaterade skjutvapenvåldet har gått ned markant under Tidöregeringen.
Tidöpartierna tar åt sig äran av detta. Orsaken sägs vara lagstiftningen med en exceptionell ökning av kriminaliseringar, straffskärpningar och fler i fängelse.

Detta kan ifrågasättas.

1.                  
De dödliga skjutningarna har utvecklats olika i de tre storstadsregionerna. Detta borde inte vara fallet då straffskärpningarna gäller för hela landet.

2.                  
Nedgången i skjutvapenvåldet började innan Tidöregeringens strafflagar trätt i kraft.

3.                  
Från andra länder är det känt att denna typ av gängrelaterad brottslighet går ned efter en uppgång och detta sker utan straffskärpningar. Brottsligheten blir för kostsam för de inblandade, något som bl.a. avhopparverksamhet vittnar om.

4.                  
Viss lagstiftning kan ha bidragit till att polisen kunnat stoppa planerna på mord och också att fler mordmisstänkta kunnat gripas. Att personer som gjort sig skyldiga till mord ställs inför rätta är i sig viktigt men påverkar inte nödvändigtvis rekryteringen. Polisen har skattat antalet gängkriminella till 17 500, en siffra som stigit genom åren. Denna skattning går inte ihop med att det gängrelaterade våldet på sikt skulle minska.

5.                  
Tidöpartierna tar också åt sig äran av en nedgång i antalet inbrott. Dessa har minskat sedan 1990-talet.

6.                  
Den polisanmälda narkotikabrottsligheten har fortsatt att öka under Tidöregeringen trots skärpning av narkotikastrafflagen. Om narkotikabrottsligheten är en så central del av den organiserade brottsligheten som regeringen påstår, finns det också skäl att ifrågasätta påståendet om en framgångsrik kriminalpolitik.

7.                  
Ett resultat av Tidöpartiernas kriminalpolitik är dock obestridligt. De ekonomiska kostnaderna för fler i fängelse har varit och kommer att bli enorma. Under regeringsperioden har kostnaderna för antalet intagna i häkten och anstalt ökat med över 5 miljarder. Enligt Kriminalvårdens prognoser kan anstaltsbeläggningen komma att öka med upp till fyra gånger det närmast årtiondet. Bara den stora påföljdsreformen beräknas kosta 17 miljarder per år. Denna summa skulle kunna bekosta 17 000 nya lärare eller socialsekreterare med troligen positiva effekter på brottsligheten. Alternativa användningar av dessa pengar är 1 000 kr mer i månaden i barnbidrag, närmare ett 20-tal JAS Gripen till Ukraina per år eller för mindre än tre tillkommande årskostnader en upprustning av stambanenätet och förhoppningsvis ett slut på tågeländet.

Denna lapp att skriva ut och sätta upp i valstugorna har skrivits av
Henrik Tham professor emeritus i kriminologi Stockholms universitet