Kriminalvårdens nya prognos för fängelser och häkten har just kommit.

Kriminalvården befinner sig i en historiskt stor utbyggnad till följd av en förändrad kriminalpolitik.

Påverkan på myndigheten är redan i dagsläget betydande, men kommer att öka väsentligt. Kriminalvården planerar för att ha 29 000 platser i anstalt och häkte 2034, vilket innebär nästintill en tredubbling av antalet platser jämfört med idag. Även frivården och transportverksamheten byggs ut kraftigt.

Om 2014 tas som startår pekar prognoserna på en ökning av antalet fångar på mellan fyra och sju gånger fram till 2034.

• Varför hörs inga protester i riksdagen?
• Varför skrivs inte upprörda ledare?
• Varför startas inte demonstrationer av alla dem som får nedskärningar i välfärden för att regeringen ska bygga fängelser till begränsad eller ingen nytta?

Kriminalvården skriver i sin senaste verksamhetsberättelse att antalet incidenter i form av våld och hot mellan intagna och riktade mot personal har ökat tio gånger under det senaste decenniet.

Kriminalvårdens säkerhetsdirektör: Våld och hot ökar kraftigt Se inslaget från SVT.

Säkerhetsdirektören vill bygga fler fängelseplatser. Det tar många år. Han säger inget om möjligheten att minska på trycket genom att släppa ut intagna till intensivövervakning med fotboja om de har sex månader kvar till frigivning.

Hallanstalten tar emot fler interner än någonsin samtidigt som våldet ökar bland de intagna. Mellan 2023 och 2024 ökade incidenterna med 280 procent, enligt siffror SVT tagit del av. Se inslaget

Sedan den förra kapacitetsrapporten överlämnades till regeringen har flera av de utredningar som tillsattes med bakgrund i Tidöavtalet lämnat sina utredningsförslag. Majoriteten av reformerna och förslagen är dock ännu inte beslutade.

Det stora hotet mot redan överfulla fängelser kommer med att Straffreformutredningen (dir. 2023:115), ännu inte har lämnat sina förslag.

Klientprognoserna och således även platsbehovsbedömningarna är därför fortsatt behäftade med mycket stora osäkerheter. Kriminalvården har förhållit sig till detta genom att ta fram alternativa prognosscenarier (fyra för anstalt och två för frivård).

Borttagande av den villkorliga frigivningen kommer att få katastrofala konsekvenser

Det som skiljer scenarierna åt är olika beräkningar kring villkorlig frigivning, effekter av Straffreformutredningens direktiv samt datum för ikraftträdande.

Samtliga scenarier indikerar ett drastiskt ökat platsbehov inom den kommande tioårsperioden.

Kriminalvården planerar för en så stor och snabb utbyggnad som bedöms vara möjligt utifrån befintliga fastighetsägares förmåga, regelverk för upphandlings- och byggprocess samt vad fastighetsmarknaden kan svara upp mot.

Som tidigare förts fram i debatten av TfK motsvarar kostnaderna för driften vid ett trefaldigande av fängelsebeläggningen 12 000 lärare eller socialarbetare per år. 

Regeringen säger sig nu avsätta det största bidraget till Ukraina, 13,5 miljarder. Det motsvarar 1 1/2 års ökade driftkostnader vid det lägsta utbyggnadsalternativet – och där fängelseutbyggnaden knappast får någon effekt för brottsutvecklingen alls. 13,5 miljarder till ingen nytta för brottsutvecklingen.

Skulle räcka till att höja barnbidraget med 6000 kronor per år

Om det lägsta utbyggnadsalternativet stoppades skulle pengarna räcka till att höja barnbidraget med 6000 kronor per år. Ett välkommet bidrag för barnfamiljer som lever på marginalen och har ungdomar som överväger snabba cash.

Liberalernas ledare talar nu om eventuella skattehöjningar för att försvara vår yttre frihet genom mer medel till försvaret. Hur stora skattehöjningar tillkommer om inte den kontraproduktiva fängelseutbyggnaden stoppas?

När det gäller personalförsörjningen indikerar beräkningarna också på kraftigt ökade personalbehov under den kommande tioårsperioden.

För frivården och nationella transportenheten uppskattas personalbehovet kunna öka till det dubbla. För att möta utbyggnadsplanen för anstalts- och häktesplatser bedöms en minskad bemanningstäthet med 30 procent vara nödvändig. Även med en sådan effektivisering uppskattas antalet personal i häkte och anstalt behöva dubbleras. Minskad bemanningstäthet betyder att det återfallsförebyggande innehållet minskar drastiskt. Vilka arbeten kommer de ungdomar som vill arbeta med människors utveckling att välja i framtiden. Finns det tid för fler arbetsuppgifter än att vakta?

om och när den villkorliga frigivningen kommer att utmönstras

I förra kapacitetsrapporten lyfte Kriminalvården risker med en alltför snabb och kraftig expansion. Bland annat påtalades risker i arbetsmiljön, stora säkerhetsutmaningar, påverkan på humanitära förutsättningar och bristande förutsättningar att förebygga återfall i brott. Dessa risker kvarstår oförändrade. Risken för att det kan komma att råda en platsbrist och överbeläggning behöver särskilt omnämnas. Beräkningarna, som förvisso är osäkra, indikerar att platsbristen kan komma att bli omfattande, särskilt i anstalt, beroende på om och när den villkorliga frigivningen kommer att utmönstras och hur stora effekterna av Straffreformutredningens kommande förslag blir.

Kriminalvårdens kapacitetsökning kommer att bli mycket kostnadskrävande

I sammanfattningen av kapacitetsrapporten skriver kriminalvården att:

För att minska dessa risker arbetar myndigheten med – och föreslår – ett antal åtgärder dels för att dämpa ökningen av platsbehovet, dels för att förbättra förutsättningarna för platstillskapande. Kriminalvårdens kapacitetsökning kommer att bli mycket kostnadskrävande, även om myndigheten samtidigt försöker effektivisera verksamheten. Att anpassa platskapaciteten tar tid och många av de åtgärder som nu vidtas kommer att innebära ökade kostnader bortom budgetunderlagsperioden. Det finns därför behov av en långsiktig inriktning och finansiering kopplat till den pågående kapacitetsökningen.

Läs Kriminalvårdens kapacitetsrapport – en riktig rysare.

Tidskrift för Kriminalvård prognostiserar att ”arg skattebetalare” inte kommer att acceptera denna meningslösa och kostsamma symbolpolitik.

Frans Schlyter

Webbredaktör TfK