Intervju med frivården i Stockholm 

Plats: Tegeluddsvägen, Stockholm
Medverkande: frivårdarna Mats Mähler, Lindis Eriksson och intervjuare Chefredaktör Thomas Ekbom, Tidskrift för Kriminalvård

Inledning – Vad gör frivården?

TfK besöker frivården i Stockholm och är särskilt intresserad av vad frivården egentligen gör. Vi vill också ställa frågor om vad som händer efter villkorlig frigivning. Om vi börjar från början – vad är frivårdens uppdrag i dag?

Mats Mähler:
I dag har vi cirka 2 000 klienter inkluderat samhällstjänst och utsluss (halvvägshus och utökad frigång).. En stor del av vårt arbete handlar om personutredningar inför domstolens påföljdsbeslut. Det gäller personer som är misstänkta för brott, ibland häktade. Vi tar fram underlag som hjälper domstolen att avgöra vilken påföljd som är lämplig.

När domen väl är meddelad – till exempel skyddstillsyn eller fängelse – påbörjar vi ganska omgående en verkställighetsplanering. Då kallar vi in klienten och planerar hur verkställigheten ska se ut. I normalfallet pågår övervakning i upp till tre år, men kan avslutas tidigare om allt fungerar väl.

För klienter som döms till fängelse samverkar vi också med anstalterna, särskilt inför permissionsgång, utslussning, halvvägshusplacering och utökad frigång. Frivården är ofta med och sätter villkor i samband med detta, till exempel fotboja eller behandlingsprogram.

Om klienten inte hunnit genomgå behandling under anstaltstiden, ställs ofta villkor om programverksamhet efter frigivningen, i syfte att minska risken för återfall.

Organisation och personal

Hur stor är verksamheten här?

Mats Mähler:
Vi är cirka 200 anställda i dag, och verksamheten väntas nästan fördubblas under de kommande fem–sex åren. Vi flyttade in i dessa lokaler för fyra år sedan, och redan nu börjar vi bli trångbodda.

Vilken bakgrund har frivårdsinspektörer?

Mats Mähler:
De flesta är socionomer, beteendevetare, jurister eller kriminologer.

Hur ser rekryteringssituationen ut?

Mats Mähler:
Den har förbättrats avsevärt. Lönerna har höjts, vilket gör oss mer konkurrenskraftiga. En nyanställd ligger ofta runt 40 000 kronor i lön, beroende på erfarenhet.

Hur många klienter har varje frivårdsinspektör?

Mats Mähler:
Normalt 25–30 klienter. På anstaltssidan kan det vara upp till 60–65. Inslussverksamheten är ett eget spår.

Vilka brott dominerar?

Mats Mähler:
Stöld- och narkotikabrott är vanligast, men våldsbrotten har ökat markant. Vi ser också en ökande andel klienter kopplade till organiserad brottslighet.

Samverkan – polis, socialtjänst och psykiatri

Hur ser samarbetet ut med andra myndigheter?

Mats Mähler:
Samarbetet med polisen fungerar väl, särskilt kring organiserad brottslighet. Vi arbetar bland annat med geografiska begränsningar och fotboja.

Med socialtjänsten har samarbetet stärkts betydligt genom inslussverksamheten. Vi påbörjar planeringen fyra till sex månader före frigivning. Planerna omfattar boende, ekonomi, missbruksvård, psykiatri och skyddsåtgärder.

Lindis Eriksson:
Vi arbetar strukturerat, med videomöten, kontaktpersoner i varje stadsdel och regelbundna uppföljningar. Tidig planering minskar risken för återfall.

Hur fungerar samarbetet med psykiatrin?

Mats Mähler:
Vi samverkar med rättspsykiatrisk öppenvård och remitterar klienter vid behov. Frivården ansvarar inte för behandling, men koordinerar kontakterna.

Vilka är de största hindren för ett effektivt arbete?

Mats Mähler:
Gränsdragningar mellan myndigheter och sekretessregler är stora utmaningar. Vi kan identifiera behov, men har begränsade möjligheter att styra andra aktörers insatser.

Lindis Eriksson:
Resursbrist hos samverkansparter är också ett hinder, särskilt när det gäller boende och vård.

Framtidsperspektiv

Hur ser ni på framtiden?

Mats Mähler:
Prognoserna talar om upp till 30 000 intagna nationellt. För frivården innebär det kraftig expansion och ökade krav på samverkan. Utmaningen blir att skapa fungerande strukturer, inte bara fler platser.

Efter villkorlig frigivning – inslussning

Lindis Eriksson:
Vårt mål är att undvika glapp mellan anstalt och frigivning. Vi arbetar strukturerat med boende, ekonomi, vård och sysselsättning. Uppföljning sker tätt efter frigivning.

Planeringen sker tillsammans med klienten. Motivation är avgörande. Många vill ha bostad direkt, men ibland är ett drogfritt boende mer lämpligt.

Återfall och brottsförebyggande arbete

Hur arbetar ni för att minska återfall?

Lindis Eriksson:
Genom behandlingsprogram, tät uppföljning och samverkan. Det finns inga garantier, men även små förbättringar ger stora samhällsvinster.

Hur säkerställs brottsoffrens trygghet?

Lindis Eriksson:
Brottsofferperspektivet ska alltid beaktas. Vi samverkar med säkerhetsorganisationen, polis och anstalternas brottsoffersluss. Inför frigivning görs riskbedömningar och skyddsåtgärder.

Avslutande reflektioner

Intervjun avslutas med en bred diskussion om behovet av strukturella reformer, bättre samverkan, långsiktig finansiering och ett mer samlat ansvar för återanpassning i samhället.

Vill du att jag även:

• gör en kortare sammanfattad version (t.ex. 1–2 sidor)?
• anpassar språket för rapport, artikel, debattinlägg eller bokkapitel?
• skapar en analys eller tematiserad sammanställning (t.ex. om insluss, samverkan, brottsoffer, återfall, framtidsutmaningar)?

Säg bara vad slutformatet ska användas till, så anpassar jag texten därefter.