När coronapandemin kom till Sverige för snart ett och ett halvt år sedan medförde det drastiska förändringar i det dagliga livet i Sverige. Som kriminolog är det då naturligt att fråga sig vilka konsekvenser detta fått för både brottsligheten och rättsväsendets reaktioner på brott.
Stina Holmberg, som är forsknings- och utredningsråd har studerat frågan närmare i rapporten Pandemins inverkan på flödet i rättskedjan (Brå 2021:4)
Pandemins konsekvenser i det svenska samhället blev påtagliga en dryg vecka in i mars 2020, och särskilt från mitten av månaden. Regler och rekommendationer om social distansering infördes, vilket ledde till minskad rörelse och aktivitet i samhället. Pandemin fortsatte att prägla samhället under hela 2020 och våren 2021, även om restriktionerna var något mildare under sommaren och början av hösten 2020. Med ökad smittspridning skärptes dock riktlinjerna åter i månadsskiftet oktober–november 2020. Det är först nu, i början av sommaren 2020 som smittspridningen minskat till följd av vaccinering, och restriktioner mildras och tas bort – förhoppningsvis för gott.
Det är rimligt att tänka sig att restriktionerna och den minskade aktiviteten i samhället kan ha påverkat både brottsligheten och arbetet inom rättsväsendets myndigheter. Mot den bakgrunden har Brå genomfört en studie som tittat närmare på pandemins konsekvenser för dels den anmälda brottsligheten, dels rättsväsendets arbete med att utreda och lagföra de anmälda brotten. Studien bygger främst på statistik från Brå, Polisen, Åklagarmyndigheten och Domstolsverket. Därutöver har intervjuer gjorts med representanter för myndigheterna, för att tolka och förklara resultaten.
Anmälningarna har ökat i vissa brottskategorier och minskat i andra
Antalet brott som anmäldes årligen under perioden mars–december ökade gradvis åren 2015–2019. Om utvecklingen av antalet anmälningar under perioden mars–december 2020 hade följt den tidigare trenden, skulle ökningen ha fortsatt. I stället bröts kurvan, och antalet anmälningar minskade något (med en procent).
Anmälningsnivån 2020 jämfört med 2019 varierar dock från brottstyp till brottstyp. För vissa brottstyper har anmälningarna minskat, medan de ökat för andra. Den samlade bilden av de iakttagna förändringarna är att antalet anmälningar jämfört med 2019 i stor utsträckning följer pandemins två vågor och de samhälleliga restriktioner som då har införts. Anmälningsnivån under sommaren och tidig höst, då smittan minskade, skiljer sig mindre från nivån 2019.
Generellt sett kan sägas att de minskningar av antalet anmälningar, som ses i samband med de två pandemivågorna, i stor utsträckning tycks hänga samman med förändringar i samhället till följd av pandemin. Så har till exempel antalet anmälningar om misshandel mellan obekanta minskat, troligen som en följd av minskat nöjesliv.
Men det finns även brottstyper där anmälningarna minskat utan att det finns indikationer på att minskningen beror på att pandemin inverkat på den faktiska brottsligheten. Däremot har polisen förändrat sina rutiner på ett sätt som kan förklara det minskade antalet anmälningar. Det tydligaste exemplet på det är att anmälningar om rattfylleri minskat under 2020, eftersom polisen i mars beslutade att inte göra planlagda kontroller på grund av risken för smitta.
Det finns också brott där anmälningarna minskat under 2020 jämfört med 2019, men där minskningarna inleddes redan före mars, då pandemin kom in i Sverige på allvar. Det gäller främst bedrägerier.
De brottstyper där anmälningarna ökat är främst skadegörelse och narkotikabrott. I dessa fall kan den högre nivån främst (skadegörelse) eller delvis (narkotikabrott) förklaras av att polisen fått mer tid att upptäcka och registrera sådana brott. När det gäller skadegörelse ökade anmälningarna mycket kraftigt i Stockholm under sommaren 2020. Det visade sig bero på att PKC (Polisens kontaktcenter) i Norrtälje, som ansvarar för att registrera inkomna anmälningar om skadegörelse fick tillgång till mer resurser för att registrera gamla balanser av anmälningar, eftersom de poliser som brukat arbeta på Arlanda flygplats fick mindre att göra på grund av pandemin.
I figuren nedan sammanfattas utvecklingen för de största brottskategorier där antalet anmälningar förändrats under 2020 jämfört med 2019, uppdelat på om antalet anmälningar tycks bero på en faktisk förändring i brottsligheten eller en förändring i polisens arbete. Som framgår av figuren finns det ingen brottskategori där det finns några tydliga indikationer på en faktisk ökning under pandemin, men däremot tecken på faktiska minskningar.
Rättsväsendets produktion av utredningar och beslut ökade under 2020
Om man ska sammanfatta bilden av rättsväsendets arbete under 2020, är den tydligaste slutsatsen att produktionen har ökat inom samtliga tre myndigheter jämfört med 2019. I huvudsak torde detta bero på att alla tre studerade myndigheter haft mer resurser för att handlägga ärenden än vanligt. En förklaring till detta, som framförs från samtliga myndigheter, är att en stor del av all utbildning för personalen ställts in på grund av pandemin. För Polisens del handlar det till exempel om en minskning av fortbildningstid som motsvarar 1 000 helårsanställningar. Polisens bedömning är också att antalet möten minskat en del och även blivit kortare. För polisen handlar det också om en kraftig minskning av vissa typer av arbetsuppgifter, som kommenderingar vid sportevenemang och statsbesök. Även gränspolisernas arbetsbelastning har minskat och ansökningarna om pass har blivit färre. Totalt sett har detta gett polisen utrymme för annat arbete, som att göra mer omfattande förstahandsinsatser på brottsplatser och bistå i brottsutredningar.
Detta har medfört att såväl Polismyndigheten som Åklagarmyndigheten och domstolarna har kunnat öka sin produktion. Polisen har under pandemin, det vill säga under mars-december 2020, haft mer resurser för att bearbeta ärenden och redovisa dem till åklagare. Åklagarmyndigheten har kunnat lagföra fler brottsmisstankar och minska sin balans jämfört med 2019 och domstolarna, slutligen, har avgjort fler brottmål.
Ökningen av produktionen tycks i huvudsak avse enklare ärenden, oftast sådana där polisen eller någon annan myndighet har initierat polisanmälan. Det gäller till exempel narkotikabrott och bidragsbrott. Även bedrägerier har handlagts i större utsträckning under 2020 än tidigare. Däremot finns det inga indikationer på att allvarligare, mer svårutredda brott har utretts och avgjorts i större utsträckning under 2020 än tidigare. Snarare tycks det vara så att domstolarna i större utsträckning skjutit på större mål på grund av pandemin.
Har Kriminalvården påverkats?
Kriminalvårdens verksamhet har också påverkats av pandemin, till exempel när det gäller möjligheten till permission från anstalt och sättet för frivården att möta sina klienter. Men när det gäller ”produktionen” i form av antalet intagna tycks påverkan inte ha varit så stor. Antalet nyintagna har minskat något, men trenden att antalet inskrivna en given dag ökar, har fortsatt att öka, på grund av att strafftiderna blivit längre.
Stina Holmberg
Forsknings- och utredningsråd
Kommentarer är stängda.