TfK frågar Martin Marmgren som är partistyrelseledamot i Miljöpartiet med ansvar för rätts- och trygghetsfrågor. Martin Marmgren sitter även med i kriminalvårdens insynsråd.
Thomas Ekbom frågar.
Vad anser du bör göras för de yngsta i samhället för att förebygga brott?
Samhället behöver komma in så tidigt som möjligt för att ge stöd och hjälp till familjer där det finns många riskfaktorer. Exempelvis bör de program där BVC tillsammans med socialtjänstens familjerådgivare eller kuratorer genomför en serie hembesök hos nyblivna föräldrar i utanförskapsområden spridas och utvidgas så att föräldrarna får stöd och hjälp och så att man bygger förtroende mellan familjer och myndigheter. Sen behöver vi få in barn i utanförskap i förskolan i mycket högre grad, samtidigt som vi stärker bemanning och kvalitet på förskolor i utsatta områden. Samverkan mellan förskola, skola, socialtjänst och andra aktörer som möter de här barnen och deras föräldrar behöver stärkas, och mycket mer omfattande och tidigare insatser sättas in baserat på barnens behov (även om föräldrarna motsätter sig det). Det behövs också fler familjecentraler där man samlar kompetenser och verksamheter som möter de här familjerna i deras egna områden.
Hur kan man bäst hantera de ungas situation, de som känner att de misslyckats, t ex inte kommit in på gymnasiet, fast de ville det?
Barn och unga behöver få rätt stöd och hjälp genom hela sin uppväxt, speciellt i skolan. Inga barn som vill fortsätta att studera ska slås ut ur utbildningsväsendet. Har ett barn fått otillräckliga betyg för att komma in på en utbildning som denne vill ha ska det finnas möjligheter att läsa upp betygen. Med rätt insatser och rådgivning ska alla barn kunna hitta sina egna drömmar och få tillgång till rådgivning och insatser som öppnar upp en väg framåt mot att nå dem. Hjälp att hitta rätt utbildning och jobb är så klart grundläggande, men det ska även finnas tillgång till andra aktiviteter som inspirerar och ger glädje och självförtroende, exempelvis idrott, kultur, med mera.
Vilket ansvar har skola, socialtjänst, polis och fritid i att förebygga brott?
Skola, socialtjänst, polis och fritid har ett enormt ansvar för att förebygga brott, både var och en för sig i sina respektive verksamheter och i samverkan. Skolan är den viktigaste brottsförebyggande insatsen som finns, och helt central i hela samhällsbygget. Mycket handlar om tillräckliga resurser för att möta alla barns behov. Även socialtjänsten har ett enormt ansvar, och behöver bli mycket bättre på att tidigt sätta in verksamma åtgärder, samt förbättra sitt uppsökande förebyggande arbete. Det är dock väldigt viktigt att samverkan mellan skola, polis, socialtjänst och fritid fungerar, då alla sitter med delar av lägesbilden som krävs för att få en komplett bild, samt olika möjliga åtgärder som ger mycket bättre effekt om de samordnas. Det behövs lokal och operativ handlingsinriktad samverkan mellan rektorer/kuratorer, områdespoliser, fältassistenter, fritidsledare och socialsekreterare för att fånga upp barn och förhindra nyrekrytering.
Har du några idéer om vad man kan göra bättre inom Statens institutionsstyrelses område och inom Kriminalvården?
Statens institutionsstyrelse har stora problem med personal som har förgripit sig på intagna. Det pågår ett förändringsarbete, men det är uppenbarligen långt ifrån tillräckligt. Det är fullständigt hemskt att barn som omhändertas av staten för att de mår dåligt utsätts för övergrepp av dem som är satta att hjälpa dem. Utbildning, rekrytering och kontroll behöver bli mycket bättre, och det akut. Dessutom kan man ifrågasätta om exempelvis flickor som mår dåligt verkligen är behjälpta av att spärras in på SiS. Där finns inte samma behov som med pojkar som genom exempelvis våldsbrott utgör en stor fara för sin omgivning.
Vad gäller både SiS och kriminalvården är det speciellt viktigt att det inte bara ges stöd, hjälp och rehabilitering under den frihetsberövande påföljden, utan att också samverkan med exempelvis socialtjänst fungerar väl under in- och utslussning. Just samverkan vid utslussning är helt central för att minska risken för återfall i brott.
Vad finns det för goda alternativ till strängare straff?
Strängare straff kan i vissa fall vara motiverat när det gäller grov eller upprepad brottslighet, inte minst för att skydda samhället från personer som orsakar stor skada och lidande när de är på fri fot. Det är dock långt ifrån den mest verksamma kriminalpolitiska åtgärden. Dels är det mycket viktigare att öka lagföringsgraden och se till att de brott som begås faktiskt leder till en påföljd, för många brottskategorier är risken för dom så liten att de nästan framstår som straffria. Även åtgärder som förenklar för dem som vill lämna en kriminell livsstil behöver stärkas. Allra viktigast är nog ändå att genom tidiga och kraftfulla insatser hindra nyrekrytering och insocialisering i kriminalitet. Ur ett bredare perspektiv handlar det också om att bygga ett tryggare, mindre segregerat och mer inkluderande samhälle där alla har bättre förutsättningar att lyckas och där motståndskraften mot kriminalitet stärks.
Kommentarer är stängda.