Det finns en rörelse som heter Radikaliserad Konservatism, som mycket bra beskriver vad som händer kriminalpolitiskt idag. Wilhelm Heitmeyer beskriver en tendens hos vissa borgerliga skikt att avsäga sig samhällets solidaritet och ersätta den med en hårdhetens ideologi.
Denna konservatism uppskattar eget ansvar, effektivitet och prestationsmaximering. Den har ett förakt för svaga grupper. Enligt Natascha Strobl försöker den slita hål i samhället eller blåsa upp befintliga skillnader. Den vill skapa oordning och kaos som de sedan kan omorganisera. Polarisering är för den ett (permanent) normaltillstånd menar Strobl.
Kriminalpolitiken i Sverige just nu präglas av hårdhetens ideologi. Strängare straff ska det vara. Man sätter fler i fängelse och skapar omöjliga situationer i landets anstalter genom överbeläggning. Forskning och erfarenhet är tydliga: att sätta brottslingar i fängelse må innebära inlåsning men det minskar inte brottsligheten. Man polariserar. De som friges släpps inte in civilsamhället. Det är vi och dom.
Det finns ett särskilt intresse för brott och straff hos de radikalt konservativa. De vill populistiskt erbjuda sina insatser för att visa att de kan rätta till. Det finns ett parallellt intresse hos massmedia. När de visar upp brott kan de sälja flera lösnummer och göra spännande radio- och TV-program.
Det har talats och skrivits om hur man möter brottslighet i Danmark. Forskare har visat att det särskilt genom socialpolitiska satsningar som brottsligheten gått ned där. Inte polarisering.
I Trygghetsberedningens nyligen publicerade delrapport (SOU 2022:67) redovisas hur insatser i lokalsamhället av skola, socialtjänst och polis kan verka effektivt brottsförebyggande.
Man kan följa upp oroshändelser i skolan och ge stöd till elever och föräldrar. Man kan stärka elevhälsan och BUP (barn- och ungdomspsykiatrin). Man kan tydliggöra socialtjänstens ansvar att följa upp och åtgärda. Man kan omorganisera lokalpolisen så att polisens närvaro fokuseras på samtal och stöd.
I Trygghetsberedningens delrapport efterlyses utvärderingar av olika lokala förebyggande insatser. Det verkar finnas många goda åtgärder som bör lyftas fram och utökas. Det går att stärka de svaga, de som underkänns och dras till gäng som bejakar dem.
Vi måste bekämpa den radikala konservatismen och dess aggressivitet. Vi måste återskapa ett vi där alla får plats. Den som begår brott ska dömas. Men det går att förebygga brott genom att erbjuda innanförskap som innefattar solidaritet och lärande. Det går att bjuda in de som friges till ett sammanhang som innebär godkännande. Som t ex KRIS gör.
Thomas Ekbom
Chefredaktör Tidskrift för Kriminalvård
Referens: Natascha Strobl, Radikaliserad konservatism, Atlas, 2022
Kommentarer är stängda.