I en artikeln ”Reflektioner över svensk straffrättspolitik då och nu” i Svensk Juristtidning reflekterar det f.d. justitierådet Martin Borgeke över utvecklingen och förändringarna inom svensk straffrättspolitik, särskilt med fokus på straffrättsliga reformer och debatten kring straffsystemets utformning.

Huvudpunkter:

En offensiv politik riskerar att leda till överdriven repression och ökade kostnader utan att nödvändigtvis minska brottsligheten

Historisk utveckling av straffrätten:
- Artikelns första del beskriver den svenska straffrättens utveckling från 1800-talet fram till idag. Den sträcker sig från en tid då strafflagen huvudsakligen byggde på principen om ”straff efter förtjänst” till en mer nyanserad brottsbalk som betonar behandling och rehabilitering.
- En stor förändring skedde med brottsbalkens ikraftträdande 1965, som infördes med tanken att påföljder skulle anpassas efter individen och syfta till att förhindra återfall i brottslighet.
1989 års reform och efterföljande förändringar:
- 1989 års reform markerade en vändning mot en mer ”nyklassisk” straffrättspolitik med fokus på proportionalitet och rättvisa i straffmätningen, och minskade betydelsen av behandlingstanken.
- Under 2000-talet har det skett en återgång till att betona straffets proportion till brottet och därmed en defensiv straffrättspolitik, där rättssäkerhet och rättvisa prioriteras över brottspreventiva åtgärder.
Tidöavtalet och straffrättspolitikens framtid:
- Artikeln granskar Tidöavtalet och dess implikationer för svensk straffrätt. Tidöavtalet förespråkar en offensiv straffrättspolitik med hårdare straff, fler tvångsmedel och färre möjligheter till straffreduktion, särskilt riktade mot gängkriminalitet och organiserad brottslighet.
- Det saknas dock en sammanhängande straffrättspolitisk grundsyn i avtalet, vilket Borgeke ser som en brist.
Debatten mellan offensiv och defensiv straffrättspolitik:
- Artikeln diskuterar skillnaden mellan defensiv och offensiv straffrättspolitik. En defensiv politik betonar rättssäkerhet och skydd mot maktmissbruk, medan en offensiv politik fokuserar på att minska brottsligheten genom strängare straff och ökad kriminalisering.
- Borgeke argumenterar för att en defensiv straffrättspolitik, som bygger på rättssäkerhet och proportionalitet, är att föredra framför en offensiv politik som riskerar att leda till överdriven repression och ökade kostnader utan att nödvändigtvis minska brottsligheten.
Framtida överväganden för straffrättspolitiken:
- Artikeln betonar behovet av en välgrundad och sammanhängande straffrättspolitisk strategi. Det är viktigt att klart definiera syftet med straffsystemet och vilka principer som bör styra påföljdsbestämningen.
- Borgeke efterlyser en seriös diskussion om straffsystemets roll och effektivitet, särskilt med tanke på den nuvarande tendensen att skärpa straffen utan tydliga bevis på att detta leder till minskad brottslighet.