Precis som en hirdskald på 900-talet brottades med att uttrycka kristna idéer i ett hedniskt språk står dagens kriminalvetenskapliga forskare inför utmaningen att kommunicera komplexa insikter och evidensbaserade strategier till politiker vars tänkande präglas av uråldriga och repressiva synsätt på brottslighet.
I boken Om tiden och vattnet skriver islänningen Andri Snaer Magnason:
”En hirdskald på 900-talet som hade velat skriva en dikt åt en kung som hade omvänt sig till kristendomen skulle ha fått stora problem, eftersom skaldespråket utgick från den fornnordiska mytologin. I diktningen användes heiti och kenningar, istället för att nämna saker och ting vid deras rätta namn. I dikter på versmåttet dróttkvætt sa man inte jorden utan Óðins brud, och himlen var dvärgarnas hjälm. Och hur skulle en kristen skald uttrycka sig i en litterär tradition där ordet för diktning var asarnas mjöd, Óðins gåva eller Kvasirs blod? Uppenbarligen var det besvärligt att använda asarnas mjöd för att lovsjunga Gud, himmelens och jordens skapare. Den litterära traditionen tvingade diktarna att tala om Gud som skapare av dvärgarnas hjälm och Óðins brud. Vi använder gammalt tänkande för att förstå nya tankar, och i början var det inte möjligt att tala om Gud utan att nämna Óðin, eller stödja sig på den hedniska världsbild som kristendomen hade föresatt sig att rensa bort.”
På 2000-talet möter en kriminalvetenskaplig forskare en liknande utmaning som hirdskalden1 stod inför på 900-talet. Forskaren försöker nå som det verkar faktaresistenta politiker vars tänkande är djupt rotade i en uråldrig tradition av repressiva åtgärder som lösning på brottslighet. Politikerns övertygelse att fler år i fängelse är svaret på brottslighet verkar vara lika svår att omvärdera som det var för den kristne skalden att navigera i ett språk och tradition grundad i hedniska begrepp.
Kriminalvetenskapens språk med termer som återfallsprevention, reparativ rättvisa och evidens kolliderar med politikerns enögda inlåsning. Precis som skalden använde kenningar4 och heiti3 för att omskriva världen genom den fornnordiska mytologin använder forskaren fackspråk för att beskriva komplexa sociala fenomen för att minska brottsligheten. Alla dessa ord verkar kännas främmande för många politiker.
Kriminologen står inför den svåra uppgiften att översätta och förmedla insikter om fängelsestraffets begränsningar på ett sätt som utmanar tunnelseendet och som visar att längre fängelsestraff inte bara misslyckas minska brottsligheten utan kan förvärra den. Försök görs att beskriva alternativa reaktioner på brott som mer bygger på rehabilitering, försoning, fotboja och förebyggande åtgärder än en generell förlängning av fängelsetiden.
En majoritet av de makthavande lagstiftarnas syn på straff är grundad i en önskan om hämnd snarare än förståelse för de underliggande orsakerna till brottsligheten
Precis som att den isländske hirdskalden måste finna ett sätt att hylla en kristen kung utan att förlora den poetiska rikedomen i den fornnordiska traditionen måste kriminologen navigera i ett landskap präglat av gamla ingrodda övertygelser. Det är en utmaning att anpassa språket för att göra de kriminalvetenskapliga begreppen begripliga och meningsfulla för en majoritet av de makthavande lagstiftarna vars syn på straff är grundad i en önskan om hämnd snarare än förståelse för de underliggande orsakerna till brottsligheten och effektiva metoder för att komma tillrätta med den.
Kriminalvetenskapen har visat att längre fängelsestraff inte minskar brottsligheten utan att brottshögskolan snarare försämrar de sociala banden och förstärker de kriminella nätverken. Politiker navigerar i en värld där allmänhetens uppfattningar och rädslor uppfattas driva på för hårda straff som snabba lösningar. Att undersökningar om allmänhetens rättsmedvetande visar på motsatsen har man ännu inte tagit till sig. Att omfamna en evidensbaserad strategi kräver visioner och en omdefiniering av begrepp som ”säkerhet” och ”rättvisa” från att enbart innebära repressiva åtgärder till att också omfatta förebyggande, reparerande och rehabiliterande insatser.
Politiker behöver lära sig kommunicera fördelarna med alternativ till fängelse på ett sätt som tilltalar och övertygar väljarna
Politiker behöver lära sig kommunicera fördelarna med alternativ till fängelse på ett sätt som tilltalar och övertygar väljarna. Ett exempel: Tiotusen nya fängelseplatser kostar minst 12 miljarder per år och motsvarar kostnaden för 15 000 heltidstjänster inom den brottsförebyggande sektorn samt 3 miljarder till brottsutsatta. Därför måste vi nu sluta fylla på fängelserna och hitta billigare alternativ innan de rasar ihop.
Att bygga broar mellan kriminalvetenskapens insikter och den politiska och offentliga miljön kräver ett nytt språk och nya metaforer – ett språk som kan fånga både hjärtan och sinnen. Det handlar om att skapa en berättelse som kan omfamna både traditionella värden om rättvisa och tankarnas skatt om mänskligt beteende och samhällelig välfärd. Precis som skaldens arbete var det inte bara en fråga om poetiska uttryck utan även förmedla en omvandling av grundläggande värderingar. Politiker borde dela en vision för en rättvisare och säkrare framtid, grundad på förståelse snarare än rädsla, och på vetenskap snarare än ren repression.
Att gärningspersoner ofta även är brottsoffer kan vara svårt ta in
Brottslingar inte är stenstoder av ondska, utan individer formade av en komplex väv av sociala, ekonomiska och psykologiska faktorer. Det utmanar den enkla dikotomin mellan ”god” och ”ond” som ofta präglar den politiska uppfattningen om brottslighet. Att gärningspersoner ofta även är brottsoffer kan vara svårt ta in.
För att övervinna det kommunikationsgap som finns mellan kriminologer och de politiker som presenterar den uråldriga synen som paradigmskifte är en visdomsbrunn och öppen dialog avgörande. Genom att utbilda lagstiftare, brottsutsatta, gärningspersoner och allmänheten om effektiviteten av alternativa straff och rehabiliteringsprogram kan kanske ett mer informerat och mindre polariserat samtal om brottsbekämpning främjas.
Verklig säkerhet inte bara handlar om att minska brottsligheten utan även om att bygga hållbara, sammanhängande och rättvisa samhällen
Till sist handlar denna transformation om att bredda synen på vad som utgör ”säkerhet” från att vara fokuserad på repressiva åtgärder till att inkludera sociala och ekonomiska dimensioner av välfärd. Detta innebär att erkänna att verklig säkerhet inte bara handlar om att minska brottsligheten utan även om att bygga hållbara, sammanhängande och rättvisa samhällen där alla individer har möjlighet att känna sig hemma.
I slutändan kräver resan mot en mer evidensbaserad brottsbekämpning tålamod och en vilja att utforska nya territorier – precis som skaldens ansträngningar att förmedla sitt budskap i en tid av omvälvande kulturell förändring. Genom att omfamna denna utmaning kan dagens samhälle hitta nya vägar mot en mer rättvis, effektiv och human kriminalpolitik.
Frans Schlyter
F.d. utredare på Kriminalvårdens Huvudkontor.
Förklaringar:
1) Hirdskald är en poet som tjänade en nordisk kung eller hövdingens hird, följe under vikingatiden och medeltiden.
2) Drottkvätten är det mest komplicerade av alla de gamla nordiska versmåtten. Som antyds av namnet är drottkvätten (av drott och kväde) den självskrivna formen för hyllningsdikt tillägnad en furste. Att behärska drottkvätt, helst improvitiserat ansågs vara det högsta provet på skaldens förmåga. Drottkvätt är det typiska versmåttet för skaldediktningen. (Wikipedia)
3) Heiti är enkla poetiska synonymer för vanliga ord utan att vara metaforiska. T.ex kung blir konung, sår kan uttryckas som blod.
4) Kenningar är mer komplexa och fungerar som metaforiska uttryck. T.ex Havets häst för skepp, Blodsregn för strid
Heiti och kenningar användes ofta i fornnordisk poesi för att skapa en mer poetisk och bildlig stil. De kunde också användas för att undvika att upprepa samma ord för ofta.
Kommentarer är stängda.