Kan privata fängelser lösa upp en stroke? - Tidskrift för KRIMINALVÅRD

Kriminalvården har drabbats av en propp, det är proppfullt på landets fängelser.

Tidskrift för Kriminalvård och många andra sitter nu på parkett och ser med fasa i realtid hur Regeringen raserar all den positiva utveckling mot mindre återfall efter frigivningen som Kriminalvårdens personal målmedvetet och framgångsrikt har arbetat med de senaste 30 åren. Återfallen inom 3 år har sjunkit från 40% till 30%. Det har varit en fantastisk förändring.
Nu har kriminalvården drabbats av stroke. Tolvstegsprogrammet har lagts ner. Våldet ökar på fängelserna. Att återfallen efter verkställt fängelsestraff ökar märks först långt senare. Både personal och intagna påverkas negativt. Rekrytering av personal som vill arbeta med förändring försvåras.

Varför gör Regeringen inget akut åt 127% överbeläggning utan låter förfallet fortsätta?

En möjlig förklaring till passiviteten kan vara att förstöra verksamheten för lättare få acceptans för att möjliggöra att starta privata fängelser som ska ”återställa” ordningen.

För att förekomma Regeringens förmodade initiativ konsulterade Tidskrift för Kriminalvård en än så länge neutral och opolitisk AI-textrobot om hur regeringen kan komma att argumentera för att få acceptans för införandet av privata fängelser.

Tidskrift för Kriminalvård ställde den enkla frågan:

Om jag som Regering vill möjliggöra att starta privata fängelser i Sverige vad bör jag främst framhålla som fördelar framför statliga fängelser och vad bör jag absolut undvika att ta upp?

Svaret kom utan minsta tvekan:
Att argumentera för införandet av privata fängelser i Sverige innebär att du behöver ta hänsyn till både ekonomiska och etiska aspekter samt hur dessa relaterar till svensk lagstiftning och samhällsvärderingar.

Här är några punkter du kan överväga att framhålla som fördelar

Fördelar att framhålla

Kostnadseffektivitet: Argumentera för att privata fängelser kan drivas mer kostnadseffektivt än statliga fängelser. Detta kan bero på lägre administrationskostnader, mer flexibel personalhantering och möjligheten att implementera kostnadseffektiva lösningar för internernas vardag och rehabilitering.
Innovation och Flexibilitet: Privata aktörer kan ha större incitament att utveckla och implementera innovativa program för rehabilitering och utbildning, vilket potentiellt kan leda till lägre återfallsfrekvenser.
Högre Standarder för fångvård: Du kan argumentera för att privata fängelser, genom konkurrens och önskan att få ett förnyat kontrakt, kan drivas med högre standarder för vård och säkerhet än statliga fängelser.
Specialisering: Privata fängelser kan specialisera sig på att hantera specifika typer av brottslingar, såsom de med drogberoende eller psykiska sjukdomar, och erbjuda skräddarsydda rehabiliteringsprogram.

Vad du absolut bör undvika att ta upp är:

Vinstdrivande motiv: Var försiktig med att framhålla vinstintresset som en drivkraft. Det kan väcka oro för att människors frihetsberövande används som en inkomstkälla, vilket är etiskt kontroversiellt.
Risk för sänkta standarder: Undvik att diskutera hur kostnadsbesparingar kan leda till sämre förhållanden för de intagna. Detta inkluderar minskad personal, sämre säkerhet, och nedskärningar i rehabiliteringsprogram.
Negativa exempel från andra länder: Var försiktig med att referera till exempel från länder där privata fängelser har lett till negativa utfall, såsom USA, där frågor kring mänskliga rättigheter, säkerhet och korruption har varit framträdande. Undvik även att nämna den engelska Frivården som efter några år återförstatligades.
Ökad brottslighet som affärsmodell: Undvik att föreslå att en ökning av antalet fängslade individer är önskvärd för att säkerställa lönsamheten i privata fängelser. I USA finns ett stort tryck på fler fångar för att hålla uppe produktionen i fängelsernas verkstäder.

När du argumenterar för privata fängelser i Sverige, fokusera på potentiella effektivitetsvinster, kvalitetsförbättringar och innovationsmöjligheter, samtidigt som du är kan tona ner om de etiska och moraliska farhågorna som finns med att privatisera ett så känsligt område som kriminalvård. Det är viktigt att balansera argumenten och erkänna de utmaningar och risker som finns, för att skapa en välgrundad och balanserad diskussion.

—————

**Alla dessa förslag känns vid en första granskning förutsägbara men något försåtliga. Vi bar därför den artificiella intelligensen att granska sina egna argument.**

Här är analyssvaret kring de positiva faktorerna:

Kostnadseffektivitet:

Lägre administrationskostnader: Privata aktörer kan ha lägre overheadkostnader än statliga myndigheter. Men detta kan ske på bekostnad av personalens löner och arbetsvillkor, vilket kan leda till lägre kvalitet på verksamheten.
Flexibel personalhantering: Privata fängelser kan ha mer flexibilitet att anställa och avskeda personal, men det kan underminera jobbsäkerheten och leda till sämre arbetsmiljö.
Kostnadseffektiva lösningar: Privata aktörer kan fokusera på kortsiktiga besparingar på bekostnad av långsiktiga mål som återfallsprevention, rehabilitering och återintegrering i samhället.

Innovation och flexibilitet:

Utvecklande av innovativa program: Privata aktörer kan ha incitament att testa nya metoder, men det saknas forskning för att dessa program är evidensbaserade eller effektiva.
Lägre återfallsfrekvenser: Det finns inga entydiga bevis för att privata fängelser leder till lägre återfallsfrekvenser. Snarare tvärtom.

Högre standarder för fångvård:

Högre standarder för vård och säkerhet: Privata aktörer kan ha incitament att erbjuda bättre faciliteter och program för att erbjuda en attraktiv verksamhet. Men detta kan ske på bekostnad av andra viktiga aspekter av fängelsevistelsen, som mänskliga rättigheter och lika behandling.
Konkurrens: Konkurrens kan leda till förbättringar, men det kan också skapa en kapplöpning mot botten där aktörer fokuserar på kostnadseffektivitet på bekostnad av kvalitet.

Specialisering:

Skräddarsydda rehabiliteringsprogram: Specialisering kan erbjuda mer specifika program, men det kan leda till segregering och stigmatisering av vissa grupper av intagna.

Sammanfattning av analysen:
Argumenten för privata fängelser baseras ofta på antaganden och saknar starkt empiriskt stöd. Att driva fängelser med vinstsyfte kan skapa incitament som strider mot målen om humanitär behandling, rehabilitering och återintegrering i samhället.

Analys av risker med privata fängelser:

Vinstmaximering: Vinstintressen kan leda till besparingar på personal, program och infrastruktur, vilket kan försämra levnadsvillkoren för intagna och kvaliteten på rehabiliteringen. Den etiska dimensionen av att låta privata aktörer tjäna pengar på statens monopol på frihetsberövande kan inte underskattas.
Mänskliga rättigheter: Privata aktörer kan vara mindre benägna att respektera mänskliga rättigheter och rättssäkerhet, då de inte är under samma demokratiska kontroll som statliga myndigheter.
Avsaknad av transparens: Privata aktörer kan vara mindre transparenta i sin verksamhet och redovisning, vilket gör det svårare att utkräva ansvar.

Privata fängelser underminerar principer som humanitet, lika behandling och mänskliga rättigheter

Slutsats:

Privata fängelser utgör inte en lämplig lösning för Sverige. De riskerar att underminera viktiga principer som humanitet, lika behandling och mänskliga rättigheter.
Ett fängelsesystem baserat på vinstmaximering strider mot de grundläggande värderingar som bör prägla vårt samhälle.

————————————

Till slut vill redaktionen för Tidskrift för Kriminalvård tacka denna politiskt obundna konsult för att ha varit till stor hjälp. Redaktionen instämmer till fullo i analysen.