Alla som låses in måste förr eller senare släppas ut.
Satsa på utsluss istället för allt längre inkapacitering
Allt fler döms till fängelse och straffen blir allt längre. För att få plats med alla intagna har Regeringen beslutat att dubbelbeläggning ska vara normalsituation på våra fängelser och antal anstaltsplatser ska fördubblas och på sikt flerdubblas. Bevaknings- och säkerhetsfrågor måste prioriteras och innehållet i verkställigheten som sysselsättning, utbildning och påverkansinsatser utarmas. Risken för oroligheter på anstalterna är också stor genom att friktionen mellan intagna ökar.
En fängelseplats kostar mellan 1,4 och 1,2 miljoner per år
Enligt uppgift från ekonomiavdelningen på Kriminalvårdens huvudkontor kostade 2022 en placering i säkerhetsklass 1 (högsta säkerhet med mur och staket) 3.940:-/dygn. En placering i säkerhetsklass 2 (medium säkerhet med mur eller dubbelstaket) kostade 3.807:-/dygn och en placering i säkerhetsklass 3 (lägst säkerhet med enkelstaket eller utan staket) kostade 2.381:-. Under samma år fanns det i genomsnitt 1.580 platser i säkerhetsklass 1, 2.366 platser i säkerhetsklass 2 och 1.396 platser i säkerhetsklass 3. Totalt fanns alltså 2022 5.342 platser till en kostnad på 6,8 miljarder kronor. Till denna kostnad tillkommer specialplatser, häktesverksamheten, Frivårdens organisation, transportverksamheten, administrativ överbyggnad, utbyggnadskostnader och övriga extra kostnader enligt regleringsbrevet upp till 2022 års anslag på 12,4 miljarder kronor (källa Ekonomistyrningsverket).
Enligt generaldirektör Martin Holmgren innebär Tidöavtalet behov av 4.200 nya platser i närtid vilket innebär en ökning med 85%. Detta ska uppnås genom nybyggnation inom befintliga anstalter och en nybyggnation på mellan 11-16 nya anstalter à 300 platser. I förlängningen av Tidöavtalet bedöms ytterligare behov av platser upp till sammanlagt 15.000.
Utifrån en genomsnittlig beräkning av platskostnaderna 2022 innebär 10.000 anstaltsplatser en kostnad på minst 12,7 miljarder och 15.000 anstaltsplatser skulle utifrån samma beräkningsgrund kosta drygt 19 miljarder kronor för bara anstaltsplatserna. Siffran 40 miljarder totalt har nämnts i sammanhanget för hela Kriminalvården och om platsantalet utökas ytterligare och tankarna på slopad villkorlig frigivning realiseras har siffran 90 miljarder nämnts.
Har vi råd med detta? Tror vi att alla dessa intagna kommer att leva upp till kriminalvårdens motto bättre ut? Jag tror inte det.
Den kanadensiska kriminalvården har under ett antal år varit en ledstjärna och förebild för svensk kriminalvård
Jag tror på individens inbyggda förutsättningar och förmåga att genom rätt stöd och hjälp förändra sitt liv positivt. Jag tror på den positiva förstärkningens makt att utsläcka dåliga attityder och värderingar och skapa en grund för en positiv utveckling av självkänsla, stolthet, attityder och värderingar. Den kanadensiska kriminalvården har under ett antal år varit en ledstjärna och förebild för svensk kriminalvård. Där belönas god utveckling och skötsamhet på anstalten med tidigare frigivning i form av placering på halvvägshus. I halvvägshus skall man sedan söka arbete och bostad och arbeta aktivt för sin inslussning i samhället. Denna möjlighet finns idag också i Sverige men görs möjlig betydligt senare i verkställigheten och först sedan arbete/sysselsättning är ordnad. Jag tror att kriminalvårdens utsluss skulle kunna justeras efter kanadensisk modell. Sverige är ett föregångsland avseende elektronisk övervakning och Frivården har lång erfarenhet av att arbeta med detta. Halvvägshusplacering eller utökad frigång (utsluss från anstalt med fotboja) skulle därför tillsammans eller var för sig minska trycket på anstaltssystemet. En placering på ett upphandlat halvvägshus eller halvvägshusplats kostar mindre än hälften av en anstaltsplats och en fotboja kostar ungefär hälften av en placering på halvvägshus. Kontrollen av skötsamhet är stor både på halvvägshus och fotboja och stoppsträckan vid misskötsamhet är kort och resultatet blir återplacering på anstalt. Skötsamheten idag är mycket god både vad gäller halvvägshus och fotboja och de placerade klienterna har goda möjligheter att själva stå för sin egen försörjning och betala av på sina skadestånd. Båda placeringsformerna begränsar rörelsefriheten och ett bra färskt exempel på positiva konsekvenser är ungdomsövervakningens möjlighet till helgarrest som medverkat till att allmänheten åter fått tillgång till öppna platser och torg i Biskopsgården på Hisingen i Göteborg som nu klassats ner från särskilt utsatt område till riskområde.
Att upphandla halvvägshus, halvvägshusplatser och fotbojor går avsevärt mycket fortare än att ens projektera ett nytt fängelse och innebär 0 ökad kostnad för Kriminalvården eftersom upphandlingsstrukturen redan finns på Kriminalvårdens huvudkontor.
Befintliga halvvägshus i Stockholm, Göteborg och Malmö är fullbelagda med långa väntetider.
Jag förstår inte hur ni tänker.
Ska vi rata vårt motto bättre ut och göra om kriminalvården till en bestraffningsinstitution som bara förstärker negativa tankar, attityder och värderingar i stället för tvärt om?
Kasta inte alla dessa pengar i sjön. Minska kostnaderna och gör något vettigt i stället för pengarna!
Alf Andersson
F.d. senior handläggare och nationell samordnare av köpt vård och behandling med drygt 40 års erfarenhet av arbete inom svensk kriminalvård inom frivård, häkte, anstalt och huvudkontor.
Kommentarer är stängda.