Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Sverige: avhumaniserande retorik

Vi brukade tro i Sverige att barns rättigheter och välbefinnande alltid skulle komma först. Men under de senaste två decennierna har en våg av gängvåld skakat det engagemanget. År 2023 krävde 363 skjutningar 53 liv, och i november i år hade över 100 sprängdåd kopplade till gängvåld redan registrerats. Vårt land har nu en av de högsta vapenvåldsstatistikerna per capita inom EU.
En viktig faktor bakom detta: Polisen säger att gäng rekryterar och utnyttjar barn så unga som 11 år som torpeder.

Bild

Svenska ungdomar i åldern 15 till 17 som begår brott placeras vanligtvis i statligt drivna ungdomshem istället för i fängelse.

Bild

Dessa ungdomshem har fått kritik för att de placerar barn som behöver boende på grund av familjeproblem tillsammans med dem som begått allvarliga brott.

En grundläggande princip i det svenska ungdomsrättssystemet har varit att långa fängelsestraff skadar både barn och samhället. Fram tills nyligen placerades unga lagöverträdare i behandlingshem där de fick vård för missbruk och psykisk ohälsa. Fängelse var extremt ovanligt. Personer mellan 18 och 21 år fick ofta strafflindring, så kallade ”ungdomsrabatter”, och placerades också på behandlingshem.

Men i takt med att ungdomsbrottsligheten ökar har regeringen börjat skärpa straffen och avskaffa de flesta ungdomsrabatter. Som en följd av detta dömdes två tonårspojkar i augusti till 10 respektive 12 års fängelse – den längsta domen som någonsin utdömts till så unga personer i modern svensk historia – efter att ha befunnits skyldiga till en skjutning där tre personer dödades och två skadades, inklusive ett tvåårigt barn.

Bild

Men det finns ingen brödraskap, ingen lojalitet – bara meningslöst våld och död

Essa Kah Sallah var omkring 11 år när han började begå mindre brott. Han grundade senare Chosen Ones, ett av Sveriges farligaste gäng. ”Gänget ger dig en illusion av gemenskap”, säger Mr. Sallah. ”Men det finns ingen brödraskap, ingen lojalitet – bara meningslöst våld och död.” Han lämnade Chosen Ones för fyra år sedan och arbetar nu med ett program som hjälper andra att lämna gänglivet.

Politiker har lagt skulden för gängvåldet på Sveriges generösa flyktingpolitik, och landet har börjat strama åt sina gränser. Vissa på yttersta högerkanten hävdar att en aggressiv återflyttning av utlänningar, särskilt muslimer, är den enda lösningen. Och efter en dödlig skjutning i våras fördömde statsminister Ulf Kristersson ”en slags omänsklig, djurisk attityd” bland de ungdomar som påstås ha begått brottet.

Vad som ofta försvinner i den debatten är att Sverige har blivit sämst i Norden på att minska ekonomiska klyftor. Narkotikahandel och organiserad brottslighet finns över hela landet, men den nya vågen av våld tog först fäste i områden där arbetslöshet och fattigdom är utbredda – ofta i stadens ytterområden med en hög andel invandrare. Segregation och institutionell rasism skapar en känsla av hopplöshet som driver vissa barn och tonåringar in i gäng.

Bild

Två områdespoliser, Rana Yaocub och Rissa Seidou, arbetar med socialtjänsten, skolor, föräldrar till mördade barn och fritidsgårdar i Stockholms norra förorter.

Bild

Mohamed Hagi Farah ser utbildning som ett avgörande verktyg i kampen mot gängvåld. Tillsammans med föräldrar i Järva driver han en skola som syftar till att ge barnen i området lika möjligheter.

Den avhumaniserande retoriken från Sveriges politiker påminner om den ”superpredator”-myt som amerikanska politiker och medier populariserade på 1990-talet. Den teorin, som nu är motbevisad, hävdade att unga gängmedlemmar var en ny, oåterkallelig typ av brottslingar utan moral eller empati.

De flesta amerikanska delstater svarade med lagar som gjorde att barn kunde dömas som vuxna, och vissa fick livstids fängelse utan möjlighet till villkorlig frigivning. Sedan dess har förväntad brottsnivå uteblivit, och det finns en växande enighet om att dessa lagar orsakade enorm skada.

Sverige verkar nu alltmer titta på den amerikanska modellen för att bekämpa gängvåld. Men Stefan Holgersson, polis och docent vid Linköpings universitet, förklarar att aggressiva metoder som godtyckliga visitationer riskerar att undergräva förtroendet i utsatta områden och istället driva barn mot gängen snarare än bort från dem.

Vi vet att hårdare straff och fler fängelser har prövats gång på gång utan att fungera. Mr. Holgersson betonar att polisen behöver mer resurser för att arbeta nära utsatta samhällen, förbättra tryggheten och bygga förtroende.

Bild

Mr. Farah pekar på graven av en ung man som mördades vid 19 års ålder.

Under det senaste decenniet har svenska fängelser haft utbyten med amerikanska kriminalvårdsmyndigheter. I Pennsylvania öppnade ett fängelse en experimentell avdelning kallad ”Little Scandinavia”, inspirerad av svenska fängelser som Kumla. Där fick intagna enskilda celler och behandlades enligt en konfliktfri modell.

Bild

På Kumla har en gammal cell omvandlats till en struktur för bin och insekter, omgiven av en blomsteräng – en symbol för det svenska rättssystemets fokus på rehabilitering.

Bild

Den svenska regeringen har bett Kumlas fängelsedirektör Jacques Mwepu att utveckla en plan för fler avdelningar för unga intagna. Han oroar sig för att landet överger sårbara barn. ”När de hamnar hos mig på Kumla är det ett tecken på att samhället har misslyckats,” säger han.

Samtidigt som USA tar efter svenska metoder, verkar Sverige röra sig mot massfängsling. Fängelsepopulationen svämmar över av unga intagna, och trängsel i celler skapar ökade spänningar.

Bild

Traditionellt har ungdomshem fokuserat på rehabilitering och försökt skapa en hemlik atmosfär.

Bild

Fängelsekomplexet Kumla inkluderar en vårdklinik, en butik, en kyrka och moské, ett bibliotek, arbetsplatser och skolor.

Efter att ha rapporterat om gängvåld och ungdomsbrottslighet i decennier finner jag det nedslående att se mitt land överge en rättighetsbaserad och reparativ ungdomsrättvisa på grund av rädsla och populism. Vad vi behöver är inte hårdare straff, utan åtgärder för att förhindra att unga dödar varandra på våra gator.

Långsiktiga lösningar måste inkludera insatser för att minska barndomsfattigdom, hantera utbildningsmässig ojämlikhet och eliminera segregation och diskriminering. Tidiga insatser med lika tillgång till behandling för psykisk ohälsa och neuropsykiatriska diagnoser är också avgörande.

Bild
En ung kvinna bär en huvudduk.
Faysa Idles äldre bror var en gängledare, och med tiden drogs även hon in i den kriminella livsstilen. Många av hennes barndomsvänner och en bror har blivit skjutna till döds.

Bild

År 2022 avskaffade den svenska regeringen ungdomsrabatten för personer från 18 år och uppåt. Vissa av dem som dömdes innan lagändringen trädde i kraft avtjänar fortfarande sina straff på ungdomshem.

Under våren besökte vi en smal, ung man på ett ungdomshem norr om Uppsala, som rekryterades som springpojke av äldre gängmedlemmar redan vid 11 års ålder. (Svenska regler förbjuder att namn på frihetsberövade personer avslöjas.)

Genom åren har han flyttats runt mellan olika ungdomshem eftersom socialtjänsten bedömde att han utgjorde en risk för sig själv och andra. Tyvärr hade många av dessa hem för yngre barn en öppendörr-policy, vilket gjorde det enkelt för honom att träffa andra gängmedlemmar och köpa samt sälja droger.

Bild
Ett fotografi av en grupp unga pojkar som står tillsammans och tittar in i kameran.
På väg hem från skolan besökte en grupp pojkar en provisorisk minnesplats för en 39-årig pappa som sköts till döds i deras kvarter.

”Umgås med bra människor, så gör du bra saker. Umgås med smuts, så blir du smuts,” sa han. Vid 20 års ålder var han en krigstrött veteran, trött på vänner som dör, mammor som gråter och den stress som kommer av att leva under dödshot.

”Politikerna är desperata, men om ni låser in en av oss, kommer en annan att ta hans plats,” sa han. ”Hjälp när de är barn. Innan de blir kriminella. Innan de hamnar för djupt.”

Text av Carmilla Floyd
Fotografier av Joseph Rodriguez

Ms. Floyd, en journalist som skriver om barns rättigheter och reparativ rättvisa i Sverige, rapporterade från Stockholm. Mr. Rodríguez är en fotojournalist som har rapporterat omfattande om fängelser, gäng, polisen och återanpassning.

Kommentarer är stängda.