Tryck ”Enter” för att hoppa till innehåll

Legitimitet eller tilltro till samhällets institutioner

The Stockholm Prize in Criminology delas 2024 av två forskare från USA, Gary LaFree och Tom Tyler. De belönas för sin forskning om legitimitetens betydelse för att begränsa brottsligheten. Vid öppningen av Brottsförebyggande rådets symposium i anslutning till priset, deltog de två pristagarna i ett samtal tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer.
Vad kan vi lära av deras forskning och av samtalet?

Legitimitet eller tilltro till samhällets institutioner är avgörande för medborgarnas villighet att följa lagen och också att hjälpa till för att upprätthålla lagen. Den institution inom rättsväsendet som här är särskilt viktig är polisen. Genom att lyssna på människor i lokalsamhället, genom att visa respekt och genom att inte uppträda diskriminerande får polisen ökad tillit. Detta medför bland annat att allmänheten blir mer benägen att hjälpa polisen i det brottsuppklarande arbetet. Som metod är det dessutom betydligt billigare och ofta mer effektivt än att använda straff och hot om straff.

Respekt från myndigheterna kan få dem att tänka annorlunda

I samtal med pristagarna efterlyste justitieministern konkretion och menade att den organiserade brottsligheten knappast brydde sig om legitimitet. Forskarna svarade att även de som begår allvarliga brott kan påverkas av vilket bemötande de får av rättsväsendet. Denna grupp av lagöverträdare, inklusive några av dem som gör sig skyldiga till terroristbrott, begår extrema handlingar när de inte ser någon väg framåt. Respekt från myndigheterna kan få dem att tänka annorlunda. Genom att öka tilliten hos medlemmarna i lokalsamhället minskar också stödet för tungt kriminella och terrorister.

Justitieministern kom också in på effekter av invandringen som lett till ett heterogent samhälle, där svenska institutioners legitimitet kanske inte alltid var given. Han kontrasterade detta mot Sverige för 50 år sedan, där befolkningen var mer homogen och delade samma värden. Dock tycks justitieministern ha missat att brottsligheten då under ett par decennier hade stigit kraftigare än någonsin på 100 år.  

Moderatorn ställde inga frågor om justitieministerns lagstiftning kanske minskade rättsväsendets legitimitet bland unga män i utanförskapsområdena och därmed riskerar öka brottsligheten. Att frågorna inte kom är samtidigt förståeligt, då inledningen till symposiet inte ska präglas av dålig stämning. Dock kan kanske frågorna ställas av Tidskrift för Kriminalvård.

Lagstiftning eller förslag till lagstiftning från den nuvarande regeringen har bland annat gällt visitationszoner, vistelseförbud, preventiv avlyssning, dubbla straff för gängkriminella och utvisning på grund av bristande vandel. En särskild lagstiftning gäller kriminaliseringen av bruk av narkotika. Denna lag, som länge varit i kraft, ger polisen rätt till stop and search och med tvång testa kroppsvätskorna. Forskning från flera länder visar tydligt att detta upplevs som kränkande och minskar tilliten till polisen. Justitieministern har uttryckligen sagt sig inte vilja diskutera denna kriminalisering.

Ett pris som förknippas med Sverige och dess tradition av försök att stävja brottsligheten på andra sätt än genom strafflag och rättsväsende

Stockholmspriset i kriminologi belönar forskning och praktik som förbättrar kunskapen om brottsförebyggande arbete, som bidrar till mer effektiva och humana sätt att hantera dem som begått brott, och som reducerar missbruk och övergrepp inom rättsväsendet. Att priset fick det namn det har och förlades till Stockholm har troligen att göra med att det först var tänkt som ett nobelpris. När detta erbjudande avvisades av Nobelkommittén, blev det dock ett pris som förknippas med Sverige och dess tradition av försök att stävja brottsligheten på andra sätt än genom strafflag och rättsväsende, av en relativt anständig kriminalpolitik och av få människor i fängelse. Sverige och Stockholm bidrog till att priset och symposiet frammanar en strävan efter en liberal och human kriminalpolitiken. Priset delades för första gången ut 2006.

Prisets syfte har knappast satt några spår i värdlandet Sverige

Samma år tillträdde Alliansregeringen. Sedan dess har Sveriges justitieministrar suttit i en panel med pristagarna och andra forskare och diskuterat kriminalpolitik. Samtidigt har alla justitieministrarna drivit en alltmer repressiv kriminalpolitik med eskalerande strafflagstiftning som nu resulterar i prognoser från Kriminalvården på ett flerfaldigande av antalet i fängelse. Prisets syfte har knappast satt några spår i värdlandet Sverige.   

Henrik Tham

Professor emeritus i Kriminologi

THE STOCKHOLM PRIZE IN CRIMINOLOGY
Prismotivering:

Gary LaFree’s forskning har visat att det ökade våldet i det amerikanska samhället under större delen av 1900-talet var relaterat till snabba sociala, ekonomiska och politiska förändringar. Dessa förändringar minskade drastiskt allmänhetens förtroende för centrala sociala institutioner, inte minst polisen. Förändringarna var mest märkbara i socialt och ekonomiskt missgynnade områden, med stora minoritetsbefolkningar.

När våldet i det amerikanska samhället minskade i slutet av 1900-talet, enligt LaFree, kom det som ett svar på nationella och lokala reformer utformade för att hantera rasdiskriminering, orättvisor och insatser för att öka utbildnings- och anställningsmöjligheterna för de mest sårbara grupperna i befolkningen. Detta ledde till ökat och stabiliserat förtroende för sociala institutioners legitimitet. Även utvecklingen av terroristproblemet har en koppling till hur olika befolkningsgrupper upplever legitimiteten i det etablerade samhället.

Tom Tylers forskning fokuserar på naturen av interaktioner mellan individer och sociala institutioner, inte minst polisen. Hans teori utmanade primatet av avskräckning genom hot om bestraffning med ett alternativ baserat på legitimitet, vilket slutligen formulerade hans begrepp som de fyra pelarna av procedurrättvisa.

Baserat på omfattande enkätforskning i Chicago, New York och andra stora städer, föreslog Tyler att dessa pelare kan skapas av myndigheter, såsom poliser, om de erbjuder medborgare de möter;

  1. Respekt, där alla individer behandlas med värdighet,
  2. Röst, genom vilken myndigheter lyssnar på medborgare som söker en chans att uttrycka sina bekymmer och delta i beslutsprocesser genom att framföra sin egen version av relevanta fakta,
  3. Neutralitet, med opartiska beslut styrda av konsekvent och transparent resonemang, och
  4. Pålitlighet, förtjänad genom att beslutsfattare uttalar sina motiv för omsorg om välbefinnandet hos dem som påverkas av deras beslut.

———

Kommentarer är stängda.